100 sånger - Musik att minnas

1 100 s nger - som(n stan)alla kan utantill!1. Stams nger2. Skols nger3. S ng- och danslekar4. Ur folkdjupet5. Psalmer och andliga visor6. 1920-talet7. 1930-talet8. 1940-talet9. 1950-talet10. 1960-talet100 s nger - som(n stan)alla kan utantill!Hur m nga s nger kan vi sjunga med i utantill? Ingen alls? 5? 10?Nej, med lite hj lp h r och d r r det s kert minst 100!I sj lva verket kan vi f rst s bra m nga fler - s rskilt om vi f r m jlighetatt sjunga tillsammans med n gon som r bergs ker p hela nga s nger har vi ocks personliga och speciella minnen kring somkan v ckas till liv n r vi f r h ra en s ng som vi inte har f tt h ra p l r det d f r s nger vi har samlat p oss i v rt musikaliska minne?Ja, det r f rst s en massa olika s nger . Det r s nger fr n skoltiden -och fr n den tid n r vi var nnu yngre n s . Det kan ocks vara psalmersnapsvisor, schlagers, tonsatta dikter och s nger vi sj ng eller lyssnade tilln r vi var det h r h ftet har jag samlat 100 av de s nger som de allra flesta brukarkunna sjunga med i utan att ha en skriven text framf r sig.

2 De r uppdeladei 10 olika kategorier med lite ytterligare f rslag p s nger som det kan varav rt att pr BerglundTips!Leta g rna efter s ngerna p Spotify eller Youtube om du inte r tillr ckligt gammal f r att ha melodierna i ditt musikminne!1. Du gamla, du friaText: Rickard Dybeck 1844 Musik : Dybecks ursprungliga textDu gamla, du friskaersattes av honom sj lvmedDu gamla, du fria1858. Melodin r en riddarvisa,S rider jag genomtolfmilan skog,som r upptecknad 1845 i V sterg tland. ven om s ngen faktisktinte antagits officiellt som Sveriges nationals ng har den kommit att fungera soms dan i alla officiella Kungss ngenText: Musik : Otto Lindblad 1844 Kungss ngen blev officiell 1893 men skrevs redan 1844 till Oscar I:s ra. S ngensjungs numera vid Riksm tets ppnande och vid alla officiella tillst llningar d rkungen r hedersg Sveriges flaggaText: Musik : Hugo Alfv n 1916S ngen skrevs till det f rsta firandet av Svenska flaggans dag p StockholmsStadion L ngtan till landetText: S therbergMusik: Otto LindbladL ngtan till landet- vad r det f r s ng?

3 Jo, den b rjar s h r:Vintern rasat ut bland v ra fj llaroch kallas helt enkelt i folkmun:Vintern rsta versen kan s kert de flesta utantill - kanske ocks den andra!?5. H r r gudagott att varaText och Musik : Gunnar Wennerberg ca 1850 Gunnar Wennerberg skrev Gluntarne; 30 duetter f r baryton (magistern) ochbas (glunten). Mest k nd r nr 25 Examenssexa p Ekelundshof (H r r gudagottatt vara). M nga minns s ngen sedan skoltiden eller f reningslivet, s rskilt herrar!8. Fj riln vingadText och Musik : Carl Michael Bellman 1790Fj riln vingad syns p Haga, Fredmans s ng nr 64, fick alla skolbarn l ra sigutantill. S ngen r ocks en av stams ngerna. N st Gubben Noak r Fj riln vingadden Bellmanss ng som de flesta k nner b st till idag mer n 200 r sedan Vi g ver daggst nkta bergText: Olof ThunmanMusik: Edwin Eriksson 1919 Kanske r det h r den mest typiska skols ngen av alla. Det h r var en av v rasvenska stams nger , som alla barn skulle l ra sig utantill.

4 Det tyckte i alla fallSkol verstyrelsen. Lyckades projektet, tror ni?1. Stams nger7. I sommarens soliga dagarText: Gustaf E Johansson Musik : Gammal marschmelodiI sommarens soliga dagarhandlar faktiskt om alla fyra rstiderna. Men visst r detsommark nslor som v cks! Den h r s ngen fick alla barn l ra sig utantill i skolan. tminstone f rsta versen och refr ngen finns kvar i minnet hos de flesta. Melodin r ldre n texten,En j gare gick sig att ,m nga ldre kan den ocks !8. Uti v r hageFolkmelodi fr n GotlandUti v r hage h r till de s nger den ldre generationen fick l ra sig utantill i skolan. tminstone delar av visan r mycket gammal - flera hundra r. De allra flesta ldresvenskar kan stora delar av texten utantill. Melodin tar heller ingen miste p ..9. R da stugor t ga vi f rbiText: Georg hlstad Musik : Nils S derstr m 1937 Sommarvandring eller R da stugor t ga vi f rbi kan de flesta ldre m nniskorsjunga med i.

5 Det borde de ocks kunna g ra eftersom s ngen enligt Skol- verstyrelsen skulle inl ras av barnen i alla Sveriges skolor. Lite hj lp p travenskadar dock Nu t ndas tusen juleljusEmmy K hler 1898Nu t ndas tusen juleljusfinns med i alla skols ngb cker sedan m nga, m nga ngen inneh ller fyra st mningsfulla verser som r v lbekanta f r de allra ngerkallades ett antal unisona s ngersom var fastst llda av Kungl. Maj:t till allm ntinl rande vid s ngundervisningeni de under Skol verstyrelsens inseende st lldal roanstalter vid vilka s dan undervisning bedrivs. Denna f rordning g llde l s ren s nger som f rst ingick publicerades 1943i 24:e upplagan av Sjung, svenska folk!F rteckningen reviderades 1949 och 1955men togs helt bort ur l roplanen ursprungliga stams ngerna var:Du gamla du fria, Kungss ngen, Der er et yndigt land, V rt land, Ja, vi elsker dettelandet, Sverige, Sveriges flagga, Land, du v lsignade, Frihet r det b sta ting,Uti v r hage, Mandom, mod och morske m n, Gl djens blomster, Vintern rasat ut,H r r gudagott att vara, Fj riln vingad syns p Haga, Vi g ver daggst nkta berg,I sommarens soliga dagar, Nu s glada g vi alla, Hosianna, Nu t ndas tusen juleljusI 1949 rs beslut lades till:Jag vet en dejlig rosa, R da stugor t ga vi f tillades Gu vors lands2.

6 Skols nger1. Vem kan segla f rutan vindFolkvisaEn visa med tv verser. Den finns i flera varianter ver hela Norden. Det h r r en avf visor d r b de unga och gamla kan hela s ngen utantill!2. j nta jaText: F A Dahlgren 1875 Musik : V rml ndsk polskaDet h r r en riktig p rla! Den r glad, medryckande och mycket, mycket k vid de f rsta tonerna spritter det till i de flesta - och ett leende sprider sigsnabbt till en efter en. Texten r ocks mycket v lbekant - f rsta versen kan alla!3. Alla f glar kommit re nText: von Fallersleben Musik : Tysk folkmelodi ca 1860 Alle v glen sind schon s b rjar det tyska originalet. Den svenska texten harsjungits i skolan av alla barn, eller har jag fel? Visst kan v l alla sjunga med h r?M nga kan ocks en andra st mma till den h r s ngen!4. V rvindar friskaText: Julia Nyberg Musik : Svensk folkmelodiEn visa i svensk folkton som st tt med i skols ngb cker i flera decennier.

7 Egentligen r det h r en l ng ber ttelse med m nga verser. Som s ofta r det bara den f rstaversen vi kommer ih g. M jligen minns n gon den andra: Hj rtat vill Den f rsta g ng jag s g digText och Musik : Birger Sj berg 1922 Visan publicerades redan 1905 i tidningen Karbasen. Det h r r en s ng som n stanalla barn fick sjunga i den gamla folkskolan. S sitter ocks stora delar av texten kvarhos de flesta! Utantill xorna hade sina f H r hur v stanvinden susarText och Musik : Lars August Lundh ca 1914 Allm nt sjungen som skols ng och k rs ng under m nga r. Melodin har l nats avUlf Lundell till ppna landskap. Alla som g tt i skolan under f rsta halvan av 1900-talet har goda utsikter att kunna hela s ngen utantill!7. Spel-Olles g ngl tText: Kerstin HedMusik: David Grufman 1923 Spel-Olles g ngl tfick en ny v r n rTrio me Bumbaspelade in den p kan hela s ngen utantill, men m nga kan sjunga med och n stan alla blir glada!

8 Om Ni lyssnar p Trio me Bumbas inspelning f r Ni h ra ett gammalt folk-instrument i inledningen. Det surrande l tet stadkoms en mungiga!8. VidevisanText: Zacharias Topelius Musik : Alice Tegn r1895 Dikten publicerades f rsta g ngen i barntidningen Trollsl ndan 1869. Den ing r i ettlitet sk despel f r barn som heter Stormen och solskenet. Alice Tegn rs tons ttningav s ngen publicerades 1895 i det tredje h ftet av Sjung med oss, Mamma!9. Majas visaText och Musik : Alice Tegn r 1897 Majas visainleds med de v lbekanta ordenN r Lillan kom till jorden. B de textoch Musik r skapade avAlice Tegn r. S ngen publicerades iSjung med oss,Mamma! del 41897 - och senare ven iNu ska vi sjunga, Idas sommarvisaText: Astrid Lindgren Musik : Georg Riedel 1973 Idas sommarvisa med de nledande orden Du ska inte tro det blir sommar skrevsf r filmen Emil och griseknoen. Visan blev snabbt popul r och anv nds flitigt vidskolavslutningar ver hela minns den ljuva tidenTN r vi sitta i v r b nkKom, min lillaMorgonsolen redan str larDin klara solMorgon mellan fj llenH rlig r jordenDen signade dagBred dina vida vingarDu gamla, du friaAck,V rmeland du sk naUte bl ser sommarvindI villande skogenTrollmors vaggs ngS g mig, du lilla f gelLitet bo jag s tta villKom, h r min vackra visaPlocka vill jag skogsviolH sten r kommenL ngt bort i skogenLasse litenMors lilla OlleB , b vita lammBl sipporFj riln vingadI denna ljuva sommartidDu m rka granAck, nu r det vinter!

9 Staffan stalledr ngSancta LuciaStilla nattN r juldagsmorgon glimmarEtt barn r f tt p denna dagTomtarnas julnattVid F rjestadenPer SpelmanV rvindar friskaAlla f glar kommit re nH r hur v stanvinden susarTre trallande j ntorHar du sett herr Kantarell?Kungens lilla pigaVart ska du g min lilla flickaNu gr nskar det nnu fler skols S ng- och danslekar1. Jag gick mig ut en aftonSvensk folkmelodiEn av v ra mest sjungna s ng- och danslekar. Den r bekant f r alla b de till text ochmelodi. De f rsta tre verserna kan alla. Ibland sjungs sista raden som: Blott sv rmoroch pr sten kan lossa dessa band, band, band i st llet f r: Blott d den, blott d denkan lossa dessa (i Stockholm r det sv rmor p s der!)2. Sm f glarna i skogenText och Musik : alla v ra s ng- och danslekar rSm f glarna i skogenden som tycks lockafram enbart glada h gkomster. Den har sjungits och lekts av barn (flickor) i m ngadecennier och r mycket v lk nd f r de allra Min hatt den har tre kanterTysk folkmelodiMelodins tyska original r en tysk folkvisa som ofta g r under namnet Karneval iVenedig.

10 Den l r ha upptecknats i Saarland 1886. Det finns m nga olika textvariantermen i Sverige r den allra mest sjungen som just Min hatt den har tre kanter .4. Vi ro musikanterText och Musik : ro musikanter allt ifr n h r r en av v ra mest sjungna s ng-och danslekar d r vi i andra versen ocks kan dansa t andra h Tre sm gummorText: Anna Maria RoosEn dikt av AnnaMaria Roos som publicerades f rsta g ngen 1909. De tre sm gummorna kommer tyv rr aldrig till marknaden i Nora. I dikten blir de blir osamsoch tr ter hela dagen och n r solen g r ner r det f r sent att g till f rkortad variant av dikten framf rdes 1915 till en traditionell melodi. Det r densom n stan alla kan K nner du Lotta min v nText och Musik : s nglek om Lotta som bor i Fiskaregr nd, men som i andra versioner kan bo iR ttvik eller i snart sagt varje litet samh lle i Karusellen(Jungfru sk r)Svensk folkmelodiS nglek som upptecknades i N s i b rjan av 1900-talet.