Rörmaterial i svenska VA-ledningar – egenskaper och livslängd

1 Svenskt Vatten UtvecklingR rmaterial i svenska VA-ledningar egenskaper och livsl ngd Annika Malm Anders Horstmark G ran Larsson, Jenny Uusij rvi Andr Meyer Elin JanssonOk nt, 2,7 %Galvst l, 1,5 %St l exkl. galvst l, 2,5 %Segj rn, 19,8 %PVC, 12,5 %PE, 22,4 % vrigt, 0,7 %Gr j rn, 35,3 %Asbestbetong, 1,0 %Betong exkl. asbestbetong, 1,5 %Rapport Nr 2011 14 (2:a revidering)Svenskt Vatten UtvecklingSvenskt Vatten Utveckling (SVU) r kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Program-met finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet l gger tonvikten p till mpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-omr det. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska f ltet under huvud rubrikerna:DricksvattenLedningsn tAvloppsvattenManagement SVU styrs av en kommitt , som utses av styrelsen f r Svenskt Vatten AB.

2 F r n rvarande harkommitt n f ljande sammans ttning:Agneta Granberg, ordf rande G teborgs StadDaniel Hellstr m, sekreterare Svenskt VattenStefan Johansson Skellefte kommunCharlotte Lindstedt G teborg VattenLena Ludvigsson-Olafsen Smedjebackens kommunMargareta Lundin Unger Kungsbacka kommunKenneth M. Persson Sydvatten ABLars-Gunnar Reinius Stockholm Vatten ABMats Rost G strike Vatten ABBo Rutberg Sveriges Kommuner och LandstingLena S derberg Svenskt VattenUlf Thysell Nordv stra Sk nes Vatten och Avlopp ABFred Ivar Aasand, adjungerad Norsk VannF rfattarna r ensamma ansvariga f r rapportens inneh ll, varf r detta ej kan beropas s som representerande Svenskt Vattens st Vatten UtvecklingSvenskt Vatten ABBox 47 607117 94 StockholmTfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 Vatten AB r servicebolag till f reningen Svenskt VattenUtveckling Bibliografiska uppgifter f r nr 2011-14 (2:a rev)Rapportens titel.

3 R rmaterial i svenska VA-ledningar egenskaper och livsl ngd Title of the report: Pipe material in Swedish water- and sewer pipelines characteristics and life-time expectationsRapportnummer: 2011-14 (2:a revidering)F rfattare: Annika Malm, G teborg Vatten; Anders Horstmark, Esl vs kommun; G ran Larsson, Avesta kommun; Jenny Uusij rvi, Norrk ping Vatten; Andr Meyer, Solna Vatten; Elin Jansson, Uppsala VattenProjektnummer: 27-114 Projektets namn: F rnyelse av VA-ledningarProjektets finansiering: Svenskt Vatten Utveckling Rapportens omfattningSidantal: 55 Format: A4S kord: R rmaterial, ledning, gjutj rn, segj rn, plast, l ckstatistik, korrosionKeywords: Pipe material, grey cast iron, ductile iron, plastic, leak frequency statistics, corrosion Sammandrag: Rapporten ger en sammanst llning av de mest frekvent anv nda r r-materialens egenskaper och f rv ntade livsl ngder.

4 Hur korrosionen p -verkar metalliska ledningar analyseras i rapporten. Rapporten ger ocks en sammanst llning av l ckstatistik f r olika material i n gra svenska st : The report gives an overview of the most frequently used pipe materials characteristics and expected life-time. Corrosion effects for metallic pipes are analysed. The report gives also a specification of pipe break frequencies for different material in some Swedish towns. M lgrupper: VA-sektorn och konsulterOmslagsbild: Materialf rdelning vattenledningsn tet i Sverige 2008 Rapport: Finns att h mta hem som PDF-fil fr n Svenskt Vattens hemsida Utgivnings r: 2011 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten ABLayout: Bertil rtenstrand, Ordf rr det rordF r tre r sedan gick Svenskt Vatten ut med en uppmaning att delta i ett projekt om f rnyelseplanering av VA-ledningar .

5 Uppmaningen var riktad till alla som arbetade med VA-fr gor i Sveriges kommuner. Sex f r varandra ok nda personer antog utmaningen, Anders Horstmark, Esl vs kommun; G ran Larsson, Avesta kommun; Andr Meyer, Solna Vatten; Elin Jansson, Uppsala Vatten; Jenny Uusij rvi, Norrk ping Vatten och Annika Malm, G teborg Vatten. Vi tr ffades f r f rsta g ngen sommaren 2008 och har gjort en tv r l ng resa i f rnyelseplanering. Resultatet har blivit tre rap-porter: en handbok i f rnyelseplanering, en bed mning av framtida f rny-elsebehov i Sverige och en sammanst llning av egenskaper hos r rmaterial (den h r rapporten).Arbetet med denna rapport har bedrivits av projektgruppen med god hj lp av Ingemar Bj vill ocks rikta ett stort tack till alla som hj lp oss att ta fram den h r rapporten, l mnat synpunkter och hj lp oss vidare genom goda teborg den 29 oktober 2010F rfattarna34 Inneh llF rord.

6 3 Sammanfattning ..6 Summary ..7 Begreppsf rklaringar ..81 Inledning .. Metod .. Livsl ngd ..92 R rmaterial vatten och avlopp ..113 Gjutj rnsledningar gr j rn och segj rn .. Gjutj rn gr j rn .. Gjutj rn segj rn .. Korrosion p gjutj rnsledningar (gr j rn och segj rn) .. Erfarenheter av cementbruksisolering ..244 Plastledningar .. Generellt om plastledningar .. Tryckledningar av plast .. Sj lvfallsledningar av plast ..315 Betongledningar .. Tryckr r i betong .. Sj lvfallsledningar ..376 vriga material .. St lr r .. Lergodsr r ..447 L ckstatistik f r vattenledningar en j mf relse ..468 Tabell ledningsmaterial och bed mda livsl ngder.

7 499 Referenser och underlag ..535 SammanfattningVatten- och avloppsledningar i mark r l nglivade samh llsinvesteringar. Med h nsyn till den stora andel r rl ggning som utf rts under perioden 1950 1980 r intresset stort f r att bed ma och planera f r f rnyelse av r rsystemen. En viktig del i denna kunskap r att sammanst lla uppgifter om r rmaterial i svenska vatten- och avloppsr rn t. Denna rapport presen-terar en sammanst llning av i drift varande r rmaterial med uppgifter om dess egenskaper , f rdelar och begr nsningar samt en bed mning av dess f rv ntade livsl av f rekommande r rmaterial och dess egenskaper har skett dels genom studier av litteratur och dels genom kontakter med per-sonal hos r rtillverkare, kommunala VA-verk, entreprenadf retag och kon-sultf retag.

8 Rapporten beskriver egenskaper hos de vanligaste ledningsma-terialen; f r vattenledningarna gr j rn, segj rn, betong, st l, galvst l, PVC och PE och f r avloppsledningarna betong, PE, PVC, PP, GRP, struktur-v ggsr r och lergodsr r. Livsl ngden p en VA-ledning best ms inte bara av ledningens egenska-per utan ocks av vilka funktionskrav som st lls p den. En vattenledning har h gre t thetskrav n en avloppsledning. Ledningens egenskaper best ms av ledningsmaterialets h llfasthet i f rh llande till lasten men i lika h g grad av skarvarnas h samband med arbetet att sammanst lla r rmaterialens egenskaper har skadefrekvensen (l ckor) studerats. Gr j rns- och PVC-ledningar har h gre l ckfrekvens n segj rns- och PE-ledningar.

9 L ckfrekvensen f r gjutj rn har kat n got sedan 1970-talet. PVC-ledningarna har en vikande trend, vilket troligen beror p att de s msta ledningarna (med Ehri-muffar) till stor del r utbytta. Dock kan man s ga att totalt sett har l ckfrekvensen varit relativt konstant fr n 1970-talet till idag. De vanligaste r rmaterialen har sammanst llts i en tabell med material, dimensioner, fogtyp, egenskaper och f rv ntad livsl ngd. R rmaterialen har grupperats i f rsta hand efter material, d refter anv ndning (sj lvfall respek-tive trycksatta r r) och sist i grupper med h nsyn till f rv ntade skillnader i livsl and sewer pipelines are long-term investments for the society.

10 In con-sideration of the high proportion of construction work during the period 1950 1980, the planning for renewal is of great interest. An important part of the planning procedure is compile data on pipe materials in Swedish water and sewer networks. This report presents a summary of pipe materials in use, with information about characteristics, advantages and limitations and an assessment of expected inventory of existing pipe material and its properties has been made partly through the study of literature and through contacts with staff of pipe producers, water and wastewater utilities, contractors and consultants. The report describes the characteristics of the most common materials, for water pipes cast iron, ductile iron, concrete, steel, galvanic steel, PVC and PE and for sewer pipes concrete, PE, PVC, PP, GRP, double-wall corrugated pipes and ceramic life-span for a water or wastewater pipe is not only determined by the pipe characteristics, but also of function demands.