SVR-20 Bedömning av risk för framtida sexuellt våld

1 SVR - 20 Riktlinjer f r bed mning av risk f rsexuellt v ldDouglas RandallKroppChristopher vers ttning avHenrik Belfrage, Bengt Jarl & Niklas L ngstr mR ttspsykiatriska regionkliniken i SundsvallDouglas P. Boer, Service of CanadaStephen D. Hart, Fraser UniversityP. Randall Kropp, C. Forensic Psychiatric Services CommissionChristopher D. Webster, , FRSCS imon Fraser UniversityManual f r SVR 20 Riktlinjer f r bed mning av risk f rsexuellt v ld F r information och best llningar kontakta:R ttspsykiatriska regionklinikenBox 880, 851 24 SundsvallTel 060 18 39 80 Fax 0470 18 39 10 91-630-7809-0 Originalets titel:Manual for the Sexual Violence Risk - 20 Professional Guidelines for Assessing Risk of SexualViolenceCopyright 1997 by The Mental Health, Law, & Policy InstituteSimon Fraser UniversityFor information on this and related publications, contact:The British Columbia Institute Against Family ViolenceSuite 551, 409 Granville StreetVancouver, BC V6C 1T2 Tel: (604) 669-7055 Fax: (604) 669-7054E-mail: Mental Health, Law, & Policy InstituteSimon Fraser UniversityBurnaby, BC V5A 1S6 Tel: (604) 291-5868 Fax.

2 (604) 291-3427E-mail: llF rord .. ixInledning ..1 Bed mningsfr av sexuellt v mningar av risk f r sexuellt v ..14 Riktlinjer f r beslutsfattande ..21 Rapportering av fynd ..20 SVR-20 -instrumentet .. mpningar ..27 Begr mningsf rfarande ..33 Kodning ..35F rnyade bed mningar ..41 Dokumentering av slutsatser ..42 Riskfaktorerna ..441. Sexuell Offer f r vergrepp i barndomen ..483. Psykopati ..504. Psykisk Alkohol- eller drogmissbruk ..546. Suicidalt / homicidalt tankeinneh ll ..567. Problem i f rh llanden ..588. Problem p arbetsmarknaden ..609. Tidigare v Annan tidigare Tidigare missk tsamhet vid permission eller liknande ..6612. Upprepad Varierad sexbrottslighet ..7014. Fysisk skada p offer f r sexbrott ..7215. Anv ndande av vapen eller d dshot vid Upptrappning av sexbrottens frekvens/allvarlighetsgrad.

3 7617. Extremt bagatelliserande eller f rnekande av sexbrott ..7818. Attityd som st der eller urs ktar sexbrott ..8019. Saknar realistisk framtidsplanering ..8220. Negativ attityd till verv ..88 Appendix: Kodningsformul r ..F rfattarnas f rordDenna manual utg r ett av flera instrument f r risk-bed mningar som utvecklats under senare r av forskareoch kliniker knutna till The Mental Health, Law, andPolicy Institute vid Simon Fraser University i Canada. Vihar genom rens lopp arbetat mycket med forskning omv ld, och utifr n detta utvecklat och utv rderat olikametoder f r riskbed mningar. Detta v rt senaste arbeteskiljer sig emellertid fr n de tidigare: F r f rsta g ngen rpraktiker/kliniker, snarare n forskare, v r prim ram lgrupp.

4 Under v rt arbete har vi haft stort utbyte av framf rallt tre samarbetspartners. F rst vill vi n mna Dr. DerekEaves vid The British Columbia Forensic PsychiatricServices Commission och Kevin Douglas vid Simon FraserUniversity. I samarbete med dem har vi tidigare publiceratriktlinjer f r bed mning av partnerv ld, och riktlinjer f rbed mning av framtida v ld hos personer som lider avpsykiska sjukdomar och st De l sare som rbekanta med dessa arbeten kommer att k nna igen ansatsenoch formatet i denna manual. Ett stort utbyte har vi ocks haft med Dr. RandyAtkinson och Dr. Richard Laws vid British ColumbiaForensic Psychiatric Services Commission. Detta hartidigare resulterat i en manual med riktlinjer f r bed mningav risk f r sexuellt v ld avsett att anv ndas i v r egen 1 The Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA; Kropp, Hart,Webster, & Eaves, 1994, 1995; svensk vers ttning av Belfrage &Grann, 1999) och HCR-20 (Webster, Eaves, Douglas, & Wintrup,1995; Webster, Douglas, Eaves, & Hart, 1997; svensk vers ttning avBelfrage & Fransson, 1997).

5 V rt syfte med f religgande manual r attut ka och precisera dessa tidigare riktlinjer, vilka varmycket detaljrika och f rmodligen b ttre l mpade f rprofessionella inom psykiatrin n f r en mer allm n m l-grupp. Vi vill ocks n mna v rt samarbete med Robin Wilsonoch Claudine Gauthier vid The Correctional Service ofCanada och Dr. Brian Judd, forensisk psykolog med egenpraktik i Seattle, Washington. De diskussioner vi har f rtmed dessa kollegor har bidragit till att klarl gga m ngaviktiga fr gest llningar, och p mint oss om den kliniskaverklighet som v ra riskbed mningar r t nkta att anv ndasi. Dessa kollegor har ocks bidragit i utarbetandet av vissaav de arbeten som f reg tt denna manual (Boer, Wilson,Gauthier, & Hart, 1997; Hart, Judd, & Boer, 1996).

6 L saren b r h lla i minnet att SVR-20 inte kan ses somett i alla delar avslutat arbete. Manualen kommer attsuccessivt omarbetas i takt med att ny forskning ocherfarenhet inom omr det tillkommer. Vi v lkomnar d rf rkommentarer och synpunkter som kan hj lpa oss attf rb ttra framtida versioner. Slutligen vill vi p peka att v ra namn r satta ialfabetisk ordning, och ordningen reflekterar allts inte ivilken utstr ckning vi bidragit i arbetet. 2 The Sex Offender Risk Assessment Guide (Atkinson, Kropp, Laws, &Hart, 1995). vers ttarnas f rordN r det g ller prediktion av framtida v ld har detunder senare r utvecklats en rad instrument, med vilkaman arbetar strukturerat utifr n samlad forskning ochbepr vad erfarenhet, i syfte att f rb ttra riskbed mningaroch den riskhantering som b r vidtagas i varje enskilt mest framtr dande instrumenten synes vara HCR-20(Webster, Douglas, Eaves & Hart, 1997) och SARA(Kropp, Hart, Webster & Eaves, 1995).

7 HCR-20 r ettstrukturerat hj lpmedel f r bed mning av risk f r framtidav ld hos personer som lider av psykiska st rningar ochsjukdomar, medan SARA r ett hj lpmedel f r att bed marisk f r terfall i partnerv ld. HCR-20 f religger sedan1997 i en svensk version (Belfrage & Fransson, 1997), ochSARA har nyligen publicerats i svensk vers ttning(Belfrage & Grann, 1999). Dessa instrument har bidragittill att ge risk- och farlighetsbed mningar en b ttrevetenskaplig grund och en mer strukturerad till mpning, nvad som tidigare har varit r oss som dagligen konfronteras med problemn ra f rknippade med olika slags sexualbrottslighet har detl nge st tt klart att dessa ovan n mnda instrument interiktigt r cker till n r det g ller bed mning av risk f r olikaformer av sexuellt v ld.

8 N r s SVR-20 nyligen publi-cerades p engelska, var det f r oss ett sj lvklart beslut att vers tta den till svenska. V r f rhoppning r att d rmedg ra dessa riktlinjer mera l ttillg ngliga f r anv ndninginom svensk kriminalv rd, (r tts)psykiatrisk v rd, r tts-psykiatrisk utredningsverksamhet, polis- och domstols-v sende m r ambition har varit att g ra en s rak ver-s ttning som m jligt, men i vissa fall har vi n got gjortavsteg fr n detta. Vi har exempelvis uteslutit mindre delarav den ursprungliga texten som inte st mmer med svenskajuridiska f rh llanden och praxis. Vidare har s dant sominte f rekommer inom svensk tradition p omr det utred-ning och behandling av sexbrottslingar endast omn mnts if rbig ende eller inte alls (exempelvis fallometri och l gn-detektortestning).

9 Vi r ett stort tack skyldiga de kanadensiska upp-hovsm nnen P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, Chris-topher D. Webster och Derek Eaves, som givit sitt tillst ndtill denna vers ttning, och ocks till v ra arbetsgivare,Psykiatriskt regionv rdscentrum vid Landstinget Krono-berg och Karolinska Institutet, som v lvilligt bekostat denarbetstid som vi lagt ned p vers ttningsarbetet. V xj och Stockholm i februari 1999 Henrik Belfrage Bengt Jarl Niklas L ngstr mSVR-20 Inledning 14 InledningOrdet risk r ett komplext begrepp som har ett n rasamband med koncepten fara och sannolikhet (Bernstein,1996). Generellt sett r risk en fara som man harofullst ndiga kunskaper om och vars uppkomst d rf rendast kan f rutses med os kerhet.

10 Begreppet rm ngfacetterat och avser (1) arten av fara, (2)sannolikheten f r farans uppkomst, (3) hur ofta faran kankomma att uppst , (4) konsekvensernas sv rhetsgrad och(5) hur verh ngande faran r ( , Janus & Meehl, 1997).Processen att f rs ka f rst och undvika risker iblandkallad riskbed mning har blivit ett centralt ellerorganiserande begrepp inom m nga omr den, juridik,n ringsliv, medicin och teknik (Bernstein, 1996; Menzies,Webster, & Hart, 1995). Generellt sett r riskbed mningprocessen att identifiera och studera faror i syftet attminska sannolikheten f r deras uppkomst. Samh llsvetare och professionella inom psykiskh lsov rd som intresserat sig f r v ld brukar definierariskbed mning som processen att utv rdera individer isyfte att (1) karakterisera risken att de kommer att beg v ldshandlingar i framtiden, (2) utarbeta behandlings-insatser f r att hantera eller minska den risken ( , 1981/1995; Monahan & Steadman, 1994).