Rapport om luftflöden genom ventilationsdon - …

1 1 Rapport om luftfl den genom ventilationsdonS h r avviker luftfl dena fr ntillverkarnas DalsrydIngemar KedlandJan Boldrup23 UPPDRAGSGIVARENS F RORDU ppdragsgivarens f rordM tningarna i den h r rapporten har gjorts p Negawatt-laboratoriet, Huddinge sjukhus, Stockholm, av Erik Dalsryd, Ingemar Kedland och Jan Boldrup. Dalsryd har dessutom sammanst llt och analyserat m tningarna och skrivit rapporten. Kedland och Boldrup har m ng rig erfarenhet inom ventilationsbranschen. Dalsryd har kopplats till projektet i samband med sitt examensarbete p Kungliga Tekniska h gskolan om datorsimulering av luftstr mmar. Projektansvarig r Mikael Nutsos, OVK-ansvarig inom Locum (OVK = obligatorisk ventilationskontroll). Referensgrupp har varit Saija Thacker, milj chef p Locum, och Sven Svennberg, professor emeritus vid Kungliga Tekniska h AB, som r Stockholms l ns landstings fastighetsf rvaltare, l gger ner mycket arbete f r att uppn god ventilation i sjukhus och v rdlokaler.

2 Trots stora oml ggningar av sjukv rden inom landstinget p senare tid har andelen OVK-godk nda anl ggningar h llits h har stor betydelse f r en god inomhusmilj men ocks f r en god energihush llning. Den totala v rmeenergianv ndningen inom de lokaler som Locum f rvaltar r ca 280 GWh (280 miljoner kWh) per r. 66 % av denna energianv ndning st r ventilationssystemen f r att ge en fullv rdig inomhusmilj t s v l v rdpersonal som patienter st lls det nu st rre krav p att verkligen ventilera varje lokal med r tt luftfl de med h nsyn till den verksamhet som bedrivs d r. Detta r ett viktigt arbete f r att dels uppn en god inomhusmilj men ven f r att h lla ventilationssystemen av luftfl den i ventilationssystem och OVK-kontrollanter har ofta konstaterat, att olika m tmetoder kan ge gravt olika luftfl desv rden, och man har misst nkt, att tillverkarnas angivna k-faktorer inte har varit till mpliga. Syftet med f religgande arbete har d rf r i f rsta hand varit att kontrollera donens angivna religgande Rapport ger fakta och r av stort intresse f r samtliga akt rer inom ventilationsbranschen: fabrikanter av ventilationsdon och m tanordningar, OVK-besiktningsm n, projekt rer, injusterare samt installat rer.

3 Projektet har visat att en omfattande sk rpning beh har f r avsikt att i det fortsatta arbetet bjuda in ventilationsbranschen till samarbete och stimulera den genom en teknikt vling f r att f fram nya don med h g kvalitet. Stockholm i september 2008 Mikael Nutsos OVK-ansvarig f r landstingsfastigheter i StockholmText: Erik DalsrydF rlag:Tryck:Grafisk form: Kristofer Runow, Runow Media 2008 Locum och f rfattarnaNyckelord UDKL uftbehandlingssystem rmesystem rmehush llning luftbehandlingssystem och underh ll ; 978-91-977869-0-445 SAMMANFATTNINGS ammanfattningEtt trettiotal olika typer av ventilationsdon (kallade don i rapporten) har m tts. Se inneh llsf rteckning under M tresultat och objektdata .M tningarna j mf r hur v l tillverkarnas angivna luftfl de st mmer verens med resultaten fr n Negawatt-laboratoriets noggrant kalibrerade m trigg. Donen har m tts med mer eller mindre st rda luftfl den, i f rekommande fall enligt tillverkarnas anvisningar.

4 Det r ofta stora avvikelser mellan tillverkarnas angivna luftfl den och de vid m triggen uppm tta. Vi har d ber knat korrigerade k-faktorer, som i m tfallet ger b ttre ger synpunkter p donens inst llningsreglage och funktion samt p ibland mycket bristf lliga, meds nda anvisningar och angivna k-faktorer. Exempelvis har tre av donen levererats med felaktigt angivna annat f r takdon har vi kunnat konstatera att avst ndet till st rningsk lla oftast har st rre betydelse f r ber kning av luftfl det n vad tillverkarna anger. ven spj llets l ge p verkar ofta, men finns ver huvud taget inte med i tillverkarnas anvisningar f r ber kning av luftfl det. Se avsnitt llningar visar att takdon med m tenheten monterad i donets l da ger bra m tresultat med endast en k-faktor, och att de dessutom t cker flest anv ndningsomr r kontrollventiler f resl r vi alternativa formler f r ber kning av luftfl den samt redovisar inverkan av l ckage mellan don och uppmanar fabrikanterna att korrigera flertalet k-faktorer samt att f rb ttra dokumentation och m Konstantfl desdon.

5 Halton: RMC 125 .. Halton: RMC 160 .. Lindab: DAU 125 .. Systemair: MR 125 ..555 KOMMENTARER OCH OBSERVATIONER VID INK P OCH M TNINGAR Takdon .. Felaktigt angivna k-faktorer .. Anvisningar saknas .. vrigt .. V ggdon .. Kontrollventiler .. Problem vid inst llning .. vrigt .. M tfl nsar .. M tspj ll .. Irisspj Konstantfl desdon ..626 DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER Takdon .. Resultatsammanst llning, tilluft .. M tenhetens placering, tilluft .. Fr nluft .. V ggdon .. Kontrollventiler .. Resultatsammanst llning .. L ckage mellan don och kanal .. Problem att st lla in och m ta luftfl de .. Andra modeller f r ber kning av luftfl de .. M tfl nsar .. M tspj ll .. Irisspj Olika monteringsfall efter en 90 -b j .. Hur reglagen st lls in .. Konstantfl desdon .. nskem l ..76 BILAGA 1. M TUPPST LLNINGAR 78 INNEH LL1 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE 8 2 TEORI 103 METODBESKRIVNING OCH M TUPPST LLNING Feluppskattning.

6 154 M TRESULTAT OCH OBJEKTDATA Takdon .. Fl kt Woods: ATTA 125-160-0 med spridare RSKP 16 .. Fl kt Woods: ATTB 125-160-0-0 med spridare RSKP 16 .. Fl kt Woods: CYLP 12 .. Halton: TRI/S med spridare THB .. Klimatbyr n: TK 16-125 med spridare PET 16 .. Lindab: MBA 2-125-200 med spridare PKT 2-125 .. Lindinvent: TTD 160 .. Swegon: ALSc 125-160 med spridare TDYcK 160-600 .. Swegon: ALSc 250-315 med spridare PMTd 250 .. Swegon: CDYb 0-125 .. Systemair: PER 125-160 med spridare Sinus A 160 L .. V ggdon .. Systemair: Sinus BR 125 Wall .. Kontrollventiler .. Fl kt Woods: BYBA .. Fl kt Woods: GPDF 125 .. Fl kt Woods: KGE B 125 .. Fl kt Woods: KGF (C, D) .. Halton: URH 125 .. Klimatbyr n: KVD 125 .. Swegon: EXCa 125 .. Systemair: Balance E 125 .. Systemair: EFF 125 .. M tfl nsar .. Hallstr m: HMDK 125 .. Hallstr m: HMDK 160 .. M tspj ll .. Klimatbyr n: ZMC 100.

7 Swegon: CRMc 1-160-1 .. Irisspj Fl kt Woods: Iris Original .. Halton: PRA .. Systemair: SPI 160 ..50 Inneh llsf rteckning89 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE BAKGRUND,1 En felaktig injustering av ventilationssystem i byggnader ger ett d ligt inomhusklimat och/eller f r stora energikostnader. F r att f en riktig injustering kr vs bland annat att m tningarna av luftfl dena r riktiga. Enligt T22:1998 ( Metoder f r m tning av luftfl den i ventilationsinstallationer utgiven av Byggforskningsr det) kr ver VVS AMA 98 att det f r olika lokaler best mda luftfl det ska uppn s med h gst 15 % avvikelse. Vidare st r det att det r mycket sv rt att g ra en f ltm tning med mindre n 6 7 % sannolikt fel, vilket g r att injusteringen m ste ske inom toleransgr nserna 8 9 %.Tidigare erfarenheter har indikerat att de luftfl den som kan ber knas med tillverkarnas angivna k-faktorer inte alltid st mmer. D rf r har Locum AB (Stockholms l ns landstings fastighetsf rvaltare), genom Mikael Nutsos, gett utredarna i uppdrag att unders ka riktigheten i de v rden p luftfl det som f s med hj lp av tillverkarnas ventilationsdon (forts ttningsvis kallade don) och tillh rande med m tningarna r allts att unders ka i vad m n tillverkarnas uppgifter ger riktiga v rden p luftfl det f r de testade donen.

8 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTEB akgrund, problem och syfteKAPITEL 1 BAKGRUND, PROBLEM OCH SYFTE1011 TEORI2 En fl deskoefficient, kallad k-faktor1 i rapporten, anger f rh llandet mellan luftfl det och en tryckskillnad enligt formeln q = k dp, (1)d r q r luftfl det i liter/s och dp r tryckskillnaden i pascal (Pa). Tryckskillnaden m ts mellan tv m tnipplar, vilka r monterade p var sin sida om en strypning i donet. Alternativt m ts i en del don tryckskillnaden mellan en m tnippel i donet och trycket i rummet. k har dimensionen liter m / kg i rapporten. (Med SI-enheter skulle dimensionen bli m m / kg.)M tningarna baseras p T22:1998 ( Metoder f r m tning av luftfl den i ventilationsinstallationer utgiven av Byggforskningsr det).TEORIT eoriNot 1: Ben mningen k-faktor har anv nts i rapporten, eftersom den anv nts av fabrikanterna. En korrekt ben mning r fl deskoefficient med definitionen:Koefficient varigenom fl det genom ett don kan ber knas efter m tning av en karakteristisk kning sker genom att fl deskoefficienten k multipliceras med kvadratroten ur tryckdifferensen d, dvs q = k r sm fl den anv nds enheten l/s, f r fl den ver 1 m3/s anv nds enheten m3 deskoefficient kan anv ndas f r strypdon f r gaser och v 2 TEORI1213 METODBESKRIVNING OCH M TUPPST LLNINGM tuppst llning i Negawatt-laboratorietKAPITEL 3 METODBESKRIVNING OCH M TUPPST F r att ber kna storleken av den totala m tos kerheten har vi anv nt metoden som beskrivs i T22:1998 ( Metoder f r m tning av luftfl den i ventilationsinstallationer utgiven av Byggforskningsr det).

9 M tfelet best r av fem delar: m1m = instrumentfel vid best mning av m triggens luftfl de. Manometern har ett m tfel < 2 %. m1d = instrumentfel vid best mning av luftfl det genom donet som ska kontrolleras. Manometern har ett m tfel < 2 %. m2 = metodfel. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har fastst llt felet till 4 %. (SP s dokument ETk P6 02175.) m3m = avl sningsfel vid best mning av m triggens luftfl de. Den anv nda manometern (SwemaMan80) bildar ett medelv rde av m tv rden f r de senaste tta sekunderna. Ett pulserande tryck i luftkanalerna ger nd en os kerhet. Felet anges till < 2 %. m3d = avl sningsfel vid best mning av luftfl det genom donet som ska kontrolleras. Samma os kerhet och samma typ av manometer som ovan, det vill s ga att felet anges till < 2 %.De olika felen kan anses slumpm ssiga och oberoende av varandra. D rf r anv nds felfortplantningsformelnsannolika m tfelet = (m1m + m1d + m2 + m3m + m3d )Med insatta v rden blirsannolika m tfelet = (2 + 2 + 4 + 2 + 2 ) % = 5,66 % < 6 %Den totala m tos kerheten i testriggen ligger allts inom 6 %.

10 METODBESKRIVNING OCH M TUPPST LLNINGTEORI3 Donen har, med n gra f undantag, valts slumpm ssigt hos terf rs ljare. Vid ink pet efterfr gades anvisningar f r m tning och montering. Ibland har tv exemplar av varje aktuell typ av don testats. Den ideala situationen f r att m ta ett luftfl de med ett don r att ha en l ng, rak str cka i anslutning till donet. I verkligheten r det ovanligt med s dana f ruts ttningar. F r att i denna uppm tning efterlikna verkligheten har luftfl det st rts i n rheten av donet. St rningarna best r av 90 -b jar, vilka har byggts in enligt donens Locums lokaler inom Huddinge sjukhusomr de, Stockholm, finns Negawatt-laboratoriets m trigg f r m tning av luftfl den. Den var ursprungligen kalibrerad med hj lp av Anders Svensson fr n Stifab Farex AB och har d refter kalibrerats av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. M triggen best r av en varvtalsstyrd axialfl kt med m jlighet till omkastad fl desriktning och kanaler av spiralfalsade r r.