- en nation i förskingring - saaf.info

1 1 SyrianerSyrianerSyrianerSyrianerSyrianer - en nation i f rskingring- en nation i f rskingring- en nation i f rskingring- en nation i f rskingring- en nation i f rskingring 2 INNEH LLF spr m ter rf ljelse och sociala liv och v syrianska rbundens ftet Syrianer - en nation i f rskingring rframst lld av Syrianska Riksf rbundet i Sverige, llningsadress:Syrianska Riksf rbundetBox 354151 24 S DERT LJE Syrianska Riksf rbundet i Sverige och Syrianska Ungdomsf rbundet i Sverige3F RORDMan kan fr ga sig varf r man sammanst ller ett h fte som finns ju en uppsj med f rdig litteratur p omr det. Faktum ratt det finns en m ngd anledningar, f rst och fr mst f r att mycketav litteraturen r skriven p m nga olika spr k och r utspridd p olika h ll vilket f rsv rar f r den intresserade.

2 F r det andra hardetta h fte f r avsikt att finnas till som st d f r de f reningar, ung-domar eller andra intresserade som p ett enkelt och sammanfat-tande s tt vill l ra eller sprida information om syrianernas histo-ria, deras spr k och hoppas att detta h fte ska bli till nyttig l sning f r de som s kergrundl ggande kunskap om syrianerna- inte minst de syrianska MelkiSyrianska Riksf rbundets ordf randeMars 2004 4 Ben mningDe f rsta som ben mnde aram erna syrianer var grekerna p 400talet Den k nde grekiske geografen och historikern Strabon(d d ca ) s ger i sitt verk Geografi (bk 1, kap2, nr34): Desom kallar sig aram er, dem kallar vi f r syrianer . ven iSeptuagintan, den f rsta vers ttningen av Gamla testamentet tillgrekiska, utf rd p 200-talet , var namnet Aram versatt tillSyrian, aram er till syrianer och arameiska till bidrog till att sprida namnet syrian p de som kalladesig aram er.

3 Aram erna sj lva fortsatte dock att kalla sig aram s sm ningom b rjade ocks de bruka den grekiska ben m-ningen syrianer som synonym till ben mningen aram och syrian-ska som synonymt till arameiska. Under de f rsta rhundradena vergick de flesta aram er till kristendomen. Under den periodenkallade de sig betydligt oftare syrianer n aram er. Under medelti-den undantr ngde ben mningen syrianer den ldre ben mningenaram er, men arameiska f rfattare har under olika tider anv nt detv ben mningarna som synonymer f r samma folk och sammaspr k. Alla medeltida syrianska historiker som forskade kringsyrianernas historia n mner att syrianerna tidigare kallades aram eroch deras spr k f r till att syrianer inte kallar sig f r den historiska be-n mningen syrier r f r att inte kopplas ihop med den arabiskabefolkningsmajoriteten i landet Syrien.

4 P sitt eget spr k kallar sigsyrianerna f r suryoye , vid valet av syrianer har man anpassatsig till ett svenskt spr kbruk. Den syrianska folkgruppen accepterarinte de felaktiga ben mningarna assyrier eller assyriska varken p folkgruppen eller p spr Aram hittades f rst i en akkadiskinskription fr n cirka 2200 f. Kr.(Den Dolda P rlan volym I) 2200 f. Kr 1700 f. KrTermen Aram hittades i akkadiskatexter fr n Mari(Den Dolda P rlan volym I)5 DefinitionerAram er: Syrianerna h rstammar fr n aram erna och kallades f rr i tidenf r aram er och deras spr k f r : Ordet syrier betecknar en individ fr n Syrien, syrianer undvikerparadoxalt nog identitetsbeteckningen till Syrien, paradoxalt d rf r att manmed full r tt kan g ra anspr k p s v l namnet Syrien som beteckningensyrier men man undviker denna ben mning f r att inte kopplas ihop medden numera arabiska befolkningsmajoriteten i landet : I tidiga svenska skrifter kallas v r folkgrupp ven f r S:tAfrem.

5 Ibland kallas den syrisk-ortodoxa kyrkans anh ngare, helt fel-aktigt, f r jakobiter efter biskop Jakob Zanzalos (Baradai) som f rkl ddtill tiggare of rtr ttligt reste runt och organiserade den syrisk-ortodoxakyrkan i mitten p : N r den engelske forskningsresanden Henry Layard kom tillMesopotamien p 1830-talet trodde han sig i de kaldeiska och nestorianskakristna ha hittat, helt felaktigt, efterkommande till det utd da assyriska fol-ket. Nestorianerna b rjade d av politiska sk l sj lva allm nt kalla sig f er: Anh ngare av den kald iska kyrkanSyrianer: P sitt eget spr k kallar sig syrianerna f r suryoye vid valet av syrianer har man anpassat sig till ett svenskt spr Tell Amarnas brev fr n 1400-talet f.

6 Kr. anv nds namnet Aklamu omAram erna och den assyriske kungen Arik-den-ilu (1325-1311) omtalar sintriumf ver aklamu-aram erna.(Dupont-Sommer, Les Aram ens, sid 21) 1400 f. Kr 6 Syrianernas/aram ernas historiaSyrianerna r ett folk som sedan tre tusen r utan avbrott levt p sina traditionella bos ttningsomr den i Mesopotamien. Detta om-r de kallas idag den B rdiga Halvm nen, men vi kallar den AramNahrin eller Beth Nahrain. Syrianerna h rstammar fr n aram erna tillh r en av de f rsta civilisationerna som upptr der iMesopotamien. Genom att utveckla det f rsta skriftspr ket uppstodde f rsta civiliserade samh llen som skapade nya yrken ochutbildningar.

7 Skriftkonst, bildkonst, v vning och r knekonst r endel av de uppfinningar som aram erna har skapat och vidarebeford-rat till sina m nniskor. De arkeologiska fynd som gjorts iMesopotamien under m nga rhundraden vittnar om deras h gkul-tur och utveckling. M nga k nda historiker och f rfattare bestyrkeroch bekr ftar detta genom att kalla Mesopotamien f r kulturensvagga och civilisationens r att skildra de gamla aram ernas historia finns idag tre huvud-sakliga k lldokument tillg ngliga:-de assyriska texterna p kilskrift som man sedan cirka hundra r kan dechiffrera-de bibliska texterna-aram ernas/syrianernas egna ARAM, syftande p ett omr de vid vre Eufrat, hittadesf rst i en akkadisk inskription som var fr n c:a 2200-talet f.

8 Kr. Ib de Bibeln och andra gamla texter fr n Mellan stern finner mantermen ARAM som namn p omr den, spr k, och som ben mning 1300 f. Kr 1200 f. KrTermen Aram hittades iugaritiska texter(Den Dolda P rlan volym I)Namnet Aram n mns i en egyptisk papyrus-skrift fr n Mernpthans lla: Breasted, J. H. Ancient Records ofEgypt, III. Sid 2707p en folkgrupp. Man brukar tala om de tre A:na; Aram, Arameiskaoch Aram rsta g ngen som aram erna n mns r i akkadiska texter fr n 1100-talet f. Kr. d de bevisligen r ett folk organiserat i stammar, avvilka n gra lever i byar och st der medan andra r lantligt oriente-rade. I n gra texter kallas de ven akhlamu ; aram erna och akhlamu r de farligaste fienderna till det assyriska riket.

9 D rf rskryter Tiglatpileser I (1114-1076) jag marscherade mot akhlamu-aram erna, fiender till guden Jag massakrerade dem ochtog tillbaka deras byten och tillh righeter .Det omtalas ocks redan under kung Davids tid (c:a 1015 975 ) att aram erna hade ett antal erna hade ett stadsstatsystem. Fr n 1400-talet f. Kr. hade detiotals stater, spridda ver ett stort omr de som omfattade dagensSyrien, Libanon, Israel, Jordanien och hela s dra Turkiet samt flesta arameiska staterna hade sina egna namn med till ggetAram, s som Aram-Damaskus, Aram-Soba : ven till gg mednamnet Beth r ett arameiskt namn. Det r ocks m jligt att aram e-rna dyker upp i Homeros Iliaden som skrev p 700-talet f.

10 Kr. I denandra delen av Iliaden, raderna 782-3 st r att l sa: Som n r Zeusi sin vrede piskar med ljungande blixtar den jord, som bet ckerTyfeous borta i Arimerland, d r det s gs att han ligger i bojor. M nga moderna forskare menar att det r Aram ernas land trakterna runt Mesopotamien och Mindre Asien ndrades, genom ren, ofta det politiska klimatet vilket medf rde folkvandringar rf ljelser. Under assyriernas frammarsch, f rsvagades dock den 1100 f. Kr 1000 f. KrAram er som grupp n mns iassyriska texter fr n Tiglatpileser I(Den Dolda P rlan volym I) Mat-Arimi (Arams land) n mns i denassyriske kungen Asshur-bel-kalaskr nikor(Den Dolda P rlan volym I) 8politiska positionen hos aram erna.