TVPS-3 - Test of Visual Perceptual Skills

1 Sammanst llning Visuell Perception, TVPS-3 , Pia Wallenkrans1 TVPS-3 - Test of Visual Perceptual Skills (Nancy Martin, Academic Therapy Publications, Novato, California, USA)Sammanst llning p svenskaF rordSammanst llningen av TVPS-3 ska ses som en liten hj lpreda till hur man testar och r utger sig inte f r att vara en helt ckande vers ttning, utan en sammanst llning ochsammanfattning av den digra manualen. Vissa delar r sv r versatta och i en del fall haromskrivningar till mer begriplig testsvenska gjorts. Vissa amerikanska uttryck harbeh llits men med f rklaringar inom parentes. Sidh nvisningarna inom parentes motsvararsidnumren i manualen.

2 Ven om TVPS-3 r utf rd p amerikanska barn s b r den ven vara anv ndbar p svenska barn och ton ringar. F rfr gningar hos amerikanska forskare har pekat p detta. DrNancy Martin som r ansvarig f r standardiseringen av TVPS-3 i USA ser med gl dje atttestet anv nds ven i Sverige. I USA har TVPS-3 redan gjort stor succ och nya upplagortrycks st ndigt sedan testet utkom i juni -3 kan vara en god hj lp n r det g ller kartl ggning av den visuella perceptionen. F ratt hj lpa barn med perceptionssv righeter av skilda slag b r man naturligtvis ocks kartl gga de vriga perceptionsomr dena. De auditiva/spr kliga och sensomotoriska f rinte gl mmas mina b cker Sv rt att l sa och skriva, Tanketr ning, Tr na dina sinnen, L r in , finnsmassor med tips och id er p hur man kan l gga upp olika tr ningsprogram.

3 Tr na dinasinnen har en kopieringsp rm d r man l tt kan s tta samman passande tr m inte att kartl ggning alltid ska f ljas av tg rder. Tr ning beh vs, men gl m f r denskull att ocks visa p hur man kan kompensera f r En god auditiv f rm ga kant ex m nga g nger kompensera en svag visuell. ven om min bakgrund som l rare gjort attjag fokuserat p elever inom skolan, r min f rhoppning att testet ven anv nds inom andraomr f rlagPia WallenkransSammanst llning Visuell Perception, TVPS-3 , Pia Wallenkrans2 Test of Visual Perceptual Skills - 3 TVPS-3 Visuell perceptionVisuell perception: Vi ser med v r syn, men vi bearbetar ocks synintrycken och inser ochtolkar vad vi sett, det vi kallar visuell perception.

4 Den h r perceptionen beh vs f r att vi skakunna f rst den v rld vi lever i. Visuell perception har definierats som en h g och komplexintegrerad aktivitet. (Koppitz 1970, Hudgins, 1977, Det r ett p g ende samspel mellanperceptuella processer och f rst else (Hendee 1997). Visuell perception r en process, som rstarkt inblandad i kognitiv utveckling, i inl rning och i m nga av v ra vardagliga aktivitieter(Kattout & Steele, 2000).Teorier ang. visuell perception. (sid 11-12)En hel del teorier finns ang. visuell perception. Det grundl ggande arbete som gjordes s tidigtsom 1938 av Bender och av Frostig 1961 ligger som grund f r all fortsatt forskning i olika teorier:1.)

5 Template theory. Igenk nnande kommer till st nd n r det mottagna objektet matchasmot ett redan lagrat minne om samma Prototype theory. Vi konstruerar kategorier f r att identifiera objekt; de h rkategorierna grundar sig p och speglar komplexiteten av hur vi uppfattar och f rst romv Feature theory, att uppt cka speciella s rdrag hos ett objekt ( feature extraction ) rintegrerat i sj lva igenk Gestalt theory, Perception involverar fler saker n uppfatta ett objekt. Hur viorganiserar det vi mottagit genom synen r nyckeln till sj lva f rst elsen av vad vi framh ver bl a formkonstansen och visuell helhet som viktiga f ross n r vi ska f ut en mening av det vi sett.

6 (sid 13).5. Witt, Elliott, Gresham och Kramer (1988), l gger fram ett f rslag som g r ut p attperception r en process som kan ses som ett verg ngstadium mellansinnesf rnimmelse och perceptuella teorier (unders kningar gjorda av Hendee, 1997), h vdar att visuellperception b de p verkar och p verkas av kognition- allts f rst elsen av objekten i v rv rld. Med detta syns tt drar vi nytta av tidigare gjorda erfarenheter som g r att vi kanf rutse egenskaper och beteenden hos visuella stimuli och f ihop det till en helhet.(tex s f rst r vi att det r en hund vi ser ven om vi bara r kar se halva hunden.)

7 Det p g r helatiden ett samspel mellan perception och f rst else av vad vi sett. Perception r inte bara ensamling av sm oberoende processer, utan det r tolkningen och organiserandet av vad det r vi llning Visuell Perception, TVPS-3 , Pia Wallenkrans3 Inb rdes f rh llande mellan perceptionsf rm olika delarna av perceptionen r inte helt oberoende av varandra hos normalt utveckladeindivider, och de flesta perceptionsf rm gorna i verkliga livet medf r att man samtidigtanv nder sig av flera bearbetningsf rm gor. Ritter och Ysseldyke (1976) h vdar att figur-bakgrund och de visuella f rm gor man beh ver f r att k nna igen n gonting r t ttsammanv vda.

8 Nd delar man upp visuell perception i olika delar, (kanske f r att litel ttare komma t problemen) som n r Marianne Frostig konstruerade sitt visuella test(1961) grundat p Thurstones (1944) tidigare gjorda arbete. Hon och andra visade att deresultat man fick p deltester av visuella perceptionstest r h gt korrelerade. Det i sin turvisar hur n ra de r inblandade i varandra och sv ra att s rskilja (allts att ett deltest ocks har andra delar i sig av andra deltest, tex, spatiala relationer har mycket av formkonstans isig).F r att klara deltestet figur-bakgrund m ste individen anv nda sig av visuelldiskrimination, spatiala relationer och formkonstans.

9 Att ver huvud taget kunna skiljaolika stimuli t r den f rsta och viktigaste delen i visuell perception och d rf r skulle mankunna h vda att deltestet visuell diskrimination r den grundl ggande f rm gan till allaolika delar hos den visuella som beskrivs som klumpiga kan ha visuella perceptionsst rningar men ocks visuella-motoriska problem, St rningarna ska nog ses var f r sig, ven om de har visst sl ktskap.(Daniels and Wong, 1993), Parush, Yochman, Cohen & Gershon, 1998).Utvecklingen av den visuella perceptionen hos barn har f tt mycket uppm rksamhet, menrelativt f studier har gjorts p sm barn och barn i de tidiga ldrarna (upp till 4 r).

10 Gollin(1960) j mf rde visuell helhet hos barn och vuxna n r han anv nde sig av ofullst ndigafigurer som barnet skulle identifiera. Barn under 4 rs lder beh vde fler ledtr dar och flerlinjer f r att kunna hitta r tt sak och objekt n de barn som var 4,5-5,5 r gamla. Derasuppfattning var n stan lika bra som hos och Bacon (1986) visade att 3- ringar har sv rt att integrera delar till en hel figurn r det g ller helt vanliga objekt. Upp till 11- rs ldern uppfattar barnet hela objekt, intefragment. (Menk, Cermak & Fischer 1987)Samma typ av utveckling s gs vid tex figur-bakgrundsf rm gan hos 5- ringar,som visadesig vara p fallande l gre n hos 8- ringarna.