Transcription of Gatusektioner - projektering.nu
1 Gatusektioner - R d och exempel vid utformning av gatumilj er GATUKONTORET :: UTG VA :: OKTOBER 2006 INLEDNING. Arbetsgrupp Inga-Lill lin, Stadsmilj avdelningen, sammankallande Magnus Ahlcrona, Drift- och underh llsavdelningen, Stadsmilj avdelningen Anne Bront r, Stadsmilj avdelningen Susanne Eriksson, Drift- och underh llsavdelningen Jessica Jaremo, Trafikavdelningen Leif J nsson, Trafikavdelningen Hel ne Nilsson, Trafikavdelningen Lisa stman, Stadsmilj avdelningen Referensgrupp Rolf Bellander, Stadsmilj avdelningen Inger Blomqvist, Trafikavdelningen Maria Sundell Isling, Stadsmilj avdelningen Rickard J nsson, Drift- och underh llsavdelningen Rolf Larsson, Stadsmilj avdelningen Arne Mattsson, Drift- och underh llsavdelningen Ingrid Petermann, Trafikavdelningen 2 INLEDNING.
2 Inneh ll Inneh ll 3 Bakgrund 4 Syfte 4L sanvisning 4 Inledning 5A. Stadens och gatornas karakt rer 7 T t kvartersstad 8 Gles kvarterstad 11 Grannskapsenheter 13 Storskaliga bostadsomr den 14 Sm skalig bebyggelse 17 Institutioner 21 Verksamhetsomr den 23 B. Gatans olika funktioner 27 Gaturummet den goda gatan 28 Motorfordonstrafik 31 Brandv g 35 G ng- och cykeltrafik 36 Parkering 38 Kollektivtrafik 41 Plantering 43 M blering 45 Dagvatten
3 45 C. M tt 51 Gaturummet 52 Motorfordonstrafik 54 Brandv g 55 G ng- och cykeltrafik 56 Parkering 58 Kollektivtrafik 59 Plantering 61 M blering 64 Dagvatten
4 66 vrigt 66 D. Definitioner och begrepp 70 Gatutyper 71 Typfordon 71 Typfordon 72 Utrymmesklass 74 Standardbegrepp 74 Ord och f rkortningar 75 E. Exempel 78 Utformning av gaturum 79 Att t nka p i korthet 80 Checklista vid val av sektion i gaturummet 97 Bilagor 100 Malm s indelning i stadskarakt rer 101 Trafikfl deskarta ver Malm 101 Biltrafikn tets indelning i Malm 102 Cykelv gn tets indelning i Malm 102 vrigt 104 K llf rteckning
5 104 3 INLEDNING. Bakgrund Inom Malm Stad har det under en l ngre tid p g tt en diskussion om bredden p stadens gaturum. M nga b de inom och utom Malm Gatukontor har ansett att nya eller ombyggda gator har varit f r breda och d rmed har det r tt en oenighet om hur stadens Gatusektioner b r utformas. En av flera synpunkter har varit att de olika ytorna f r gatans funktioner har blivit bredare, i vissa fall f r breda, och d rmed har den totala bredden p sektionen kat. Detta r ocks riktigt eftersom vi har f tt kade krav p trafiks kerhet, planteringsbredder, en kad satsning p cykelbanor och en ppen dagvattenhantering. Diskussioner har ocks f rts kring materialval, d r funktionskrav har st llts mot upplevelse och estetik.
6 P uppdrag av Gatukontorets ledningsgrupp tillsattes en arbetsgrupp med tillh rande referensgrupp sommaren 2002 f r att se ver och uppn en samsyn och en kad f rst else f r de problem som har uppst tt. Syfte Syftet med arbetet har varit att: Skapa enighet om gatusektioners utformning inom Malm Gatukontor. Skapa f rst else f r gatusektioners utformning inom Malm Gatukontor och inom kommunens andra f rvaltningar. Genom kad enighet och f rst else effektivisera arbetet vid diskussioner om gators utformning. Skapa Gatusektioner som ger m jlighet till framtida omf rdelning av gatuutrymmet. Skapa en rapport om Gatusektioner som kan anv ndas i hela Malm . Rapporten skall vara ett levande material som f ljer och f r ndras med den tekniska utvecklingen och andra ndrade f ruts ttningar L sanvisning Rapporten r indelad i olika kapitel f r att dels ge en bakgrund och dels ge r d vid planering av gatumilj er s v l vid nybyggnad som vid renovering och ombyggnad.
7 A. Stadens och gatornas karakt rer I detta kapitel g r det att l sa om Malm s olika stadskarakt rer och deras gaturum samt hur deras historia har p verkat den nuvarande utformningen. H r finns ven synpunkter och reflektioner som r direkt kopplade till den inventering av olika gatumilj er i Malm som arbetsgruppen gjorde under h sten 2002, men ven synpunkter som r till mpbara vid om- och nybyggnation. De flesta av stadens olika omr den r f rankrade i en tidsanda som har gett en viss karakt r. Men m nga av dessa karakt rer kommer igen i nya och planerade omr den. Det finns klassiska drag och mer tillf lliga trender i utformningen av Gatusektioner och milj er. B. Gatans olika funktioner H r g r det att l sa om gatans olika funktioner och deras varianter samt funktionernas betydelse f r gaturummet.
8 C. M tt Gaturummet inneh ller olika funktioner, vars m tt r olika i olika milj er. I kapitel C terfinns de olika funktionernas m tt. D. Definitioner och begrepp I detta kapitel terfinns beskrivningar och f rklaringar p de begrepp, ord och f rkortningar som ofta anv nds i arbetet med gator och trafikmilj er. E. Exempel H r illustreras n gra exempel p till mpning av kapitel B och C i gaturummet med en kortfattad diskussion samt checklista. 4 INLEDNING. Inledning Gatan r stadens vardagsrum, det r h r vi vistas kortare och l ngre stunder. Vardagslivet p g r h r p v g till jobb, skola och dagis, en tur med hunden, ett bes k i korvkiosken eller en stund med kompisarna och en tr ff med sina v nner. Allt tar plats p stadens gator. Gatorna r navet i staden och i v ra vardagsliv utan att vi t nker p det.
9 De har sina lukter och dofter, sina ljud och sin intensitet allt ger en bild och en upplevelse av staden. En personlig upplevelse som r starkt pr glad av om tbara sinnesintryck och h ndelser. Gatans utseende och status varierar med tiden. Huvudstr k och lokalgator f r ndras i takt med stadens attraktioner och m lpunkter. Gatubilden f r ndras ven ver dygnet och med stadens puls. Gatan r en del av den planerade staden. Fr n att ha varit den naturliga v gen till staden och marknadsplatsen, anpassad till omgivning och h jder, till att bli en tydlig del av stadsplaneringen. Industrialismens genombrott ledde till tankar om h lsa, ljus och luft som kunde skapas genom tr dplanterade gator och boulevarder. En tydlig planering och gestaltning som avl stes av den kade bilismens krav p funktion och framkomlighet.
10 Gatan blev mer en tekniskt styrd kommunikationsled omg rdad av krav och tekniska ord. Idag har gatans betydelse f r upplevelsen av staden ter tagits i beaktande. Fler funktioner och krav har tillkommit s som dagvattenhantering, informationsskyltning, m blering och serveringar, vilket st ller sina krav p gatans utformning samtidigt som den goda gatans utformning och proportioner ter har tagits till heder. Vi vill genom den h r studien lyfta fram de krav som st lls p gatan samtidigt som vi vill framh va gatans betydelse f r staden. Gatans utformning, dess m tt i sektioner, markbel ggning, vegetation och m blering r av mycket stor betydelse f r hur staden uppfattas och upplevs. Upplevelsen av gatan r olika beroende p om man f rdas med bil, cykel eller till fots.