15. Hot och våld - psyk-e

1 15. Hot och v ld Psykiskt sjuka inte mer v ldsamma T. v rtemot vad m nga tror r m nniskor med psykisk sjuklighet inte v sentligen mer v ldsamma n andra, generellt sett. D remot finns det n gra faktorer som, i kombination med vissa psykiska sjukdomar eller st r- ningar, avsev rt kan ka risken f r v ldsamhet. Unders kningar som gjorts av V rldsh lsoorganisationen WHO visar att v ld r ett av de st rsta folkh lsoproblemen i v rlden f r unga och medel lders m nniskor. Ungef r en halv miljon m nniskor m rdas varje r, och ytterligare om- kring 300 000 m nniskor per r d das i krig. De allra flesta av dessa m rdas eller d das av psykiskt friska m nniskor. Det finns ett antal faktorer som kar risken att en m n- niska ska bli v ldsam: om man har l g utbildning, om man r drog- eller alkoholmissbrukare, om man r impulsiv, och om man har varit v ldsam tidigare.

2 De h r faktorerna r generella f r oss m nniskor. Men de g ller f rst s ocks f r m nniskor som r psykiskt sjuka, och p verkar deras ben - genhet att bli aggressiva eller v ldsamma. Tre typer RISKFAKTORER. Tidigare v ldsamhet, missbruk och impulsivitet r fakto- av aggressivitet rer som kar risken f r att en m nniska ska bli v ldsam. E. n hel del av de faktorer vi laborerar med n r vi re- SJU VARNINGSSIGNALER H r O attackerar f rem l sonerar om v ld och aggressivitet hos psykiskt sjuka, r sju punkter med f r ndringar O r p verkad av alkohol eller i en persons beteende, som kar droger. r egentligen generella aggressionsmekanismer som risken f r v ldsamhet i n rtid. g ller ven psykiskt friska. I stort sett finns det tre typer Det g ller att ge akt p hur per- St mmer n gon eller n gra av av aggressivitet som vi m nniskor gnar oss t: den irrita- sonen r, j mf rt med tidigare.

3 De h r punkterna in p en per- Varningstecken r om personen son, betyder det att risken f r tionsutl sta, den defensiva, och det man kallar predator- r mer v ldsamhet r kraftigt f rh jd aggressivitet (mer om det nedan). O f rvirrad de n rmaste timmarna eller O retlig dygnet. De tv f rstn mnda har det gemensamt, att den som r O bullrig och h gr stad De sex f rsta punkterna utg r aggressiv mot n gon har en inneboende k nsla av irritation O g r hotfulla gester Br set Violence Checklist, BVC. eller aggression som r riktad mot offret. I det sistn mnda O r hotfull verbalt (Almvik m fl). fallet finns ingen s dan k nsla. T nk d p att vi alla har en personlig sf r, d r vi inte Irritationsutl st vill att folk kommer f r n ra oss , s ger Tom Palmstierna. Irritationsutl st aggressivitet handlar om att jag som indi- M nga m nniskor med schizofreni eller paranoia har en vid k nner en irritation.

4 Oftast k nner vi det vid en frustra- ganska stor sf r, som de upplever som sin personliga och tion; n r vi hindras att g ra n got, eller inte f r g ra det vi privata. G r ni in i den kan de k nna sig tr ngda, precis som har t nkt oss. ni sj lva reagerar om n gon trycker upp er mot ett h rn.. Irritationsben genheten f rst rks vid bland annat intag av centralstimulerande droger, som kokain eller amfeta- Predatorv ld min. Den r ocks f rst rkt vid n gra psykiska sjukdoms- Den tredje formen av aggressionsmekanismer kallas preda- tillst nd, till exempel manisk sjukdom. D kan frustratio- torv ld, eller instrumentellt v ld. Predator r egentligen ett nen och den maniska sjukdomen interagera med varann, djur som d dar ett annat djur f r att ta upp det. Katten r och ka risken f r att personen blir alltmer aggressiv.

5 Inte arg p r ttan, utan d dar den f r att ta upp den precis som vi m nniskor ocks sl r ihj l djur f r att ta upp dem. Defensiv I verf rd bem rkelse betyder det att jag utf r en ag- Det vi kallar defensiv aggressivitet handlar om att jag blir gressiv handling, en v ldshandling eller ett hot mot en tr ngd. N gon hotar att ta ifr n mig n got som r v rdefullt annan person, f r att jag vill uppn en f rm n eller ha ett f r mig. De kanske starkaste s dana mekanismerna finns i byte. Bankr naren hotar kass rskan f r att f pengar, och f rh llandet mellan mor och barn, vilket man kan se n r en i sjukv rden kan man bli r nad p narkotiska l kemedel. bj rnhona f rsvarar sina ungar. Samma sak g ller territorium eller utrymme. Utrym- TOM PALMSTIERNA r psykiater, och arbetar sedan mesfr gan r viktig f r m nniskor verhuvudtaget.

6 Ingen mitten av 1980-talet med dels kombinationen f r g in i er l genhet eller springa ver er tomt utan ert till- missbruk och psykisk sjukdom, och dels v ld och aggressivitet fr n psykiskt sjuka personer. I dag st nd. Det h r har vi m nniskor reglerat mycket tydligt. forskar han om dessa fr gor vid bland annat Karo- Detta g ller ocks f r m nniskor med psykiska problem. linska Institutet, och r behandlande psykiater inom Men en hel del m nniskor med psykiska sjukdomar upple- r ttspsykiatrisk ppenv rd och inom tv ngsv rd f r unga kvinnor med missbruk. ver att deras personliga sf r r mycket stor. 1. psyk-e BAS r ett webbaserat utbildningsprogram i grundl ggande psykiatri, och riktar sig till personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsneds ttning.

7 Det ska anv ndas f r gemensam utbildning av kommun- och landstingsanst lld personal. Materialet r utarbetat av en projektgrupp med st d av ekonomiska medel fr n Socialstyrelsen. Utbildningsprogrammet omfattar arton korta, filmade f rel sningar, h llna av Sveriges fr msta experter inom sina respektive omr den. F rel sningarna kompletteras med faktablad och annat material. Utbildningen bedrivs i studiegrup- per, men allt material kommer ocks att vara tillg ngligt p psyk-e bas webbplats: Riskbed mningar r det n gonting i det man kommer att g ra som kan h ja irritationen hos individen? Eller som kan f honom i v rdens vardag eller henne att k nna sig tr ngd och f rsvarsinst lld? Kom- K. unskap om de h r mekanismerna kan man ta med mer man in p personens territorium, i vid bem rkelse; det sig, n r man bed mer hur en psykiskt st rd person kan vara det egna hemmet, men det kan ocks vara att indi- kommer att agera.

8 Kombinera det med en k nne- viden k nner sig tr ngd inne i ett mottagningsrum? D kan- dom om individens speciella karakt ristika och sjukdoms- ske man kan tr ffa individen p n got annat s tt. drag, s kommer man ganska l ngt. N r man sedan kom- Man beh ver ocks t nka efter om det finns n got som mer vidare till riskbed mningar i v rdens vardag, finns det man, som behandlare eller v rdare, har och som den h r en hel del kunskap om vilka faktorer som har betydelse f r patienten kan vara intresserad av. Har man n got l keme- att bed ma risken f r v ldsamhet. del som den h r individen inte ska ha, eller tror individen Grovt sett kan man dela in dem i historiska variabler, att man har det? D kan man hamna i predatorv ld. allts s dant som har h nt och egenskaper hos individen som inte f r ndrar sig; dynamiska variabler, allts s dant Platsen som hos individen f r ndrar sig ver tid; situationsvariab- Den sista fr gan r platsen f r m tet.

9 Kommer man att vara ler, det vill s ga i vilka situationer hotfullhet och v ldsam- p ett st lle d r b de man sj lv och den h r personen kan het kan utl sas; och platsvariabler, allts var m tena med vara s kra, b de med varandra och med m jlighet att dra dessa m nniskor ska ske. Dessa fyra kategorier r anv nd- sig undan? Detta r vad man kallar statisk s kerhet. bara f r att sortera riskfaktorerna. Den statiska s kerheten handlar om hur det rent fysiskt ser ut p det st lle d r man ska tr ffas. r det en ppen plats Historiska eller ett inst ngt rum? Kan jag dra mig ut? Kan personen dra De historiska variablerna g ller individens historia och egen- sig undan ur situationen? Finns det larm? En hemsituation, skaper. Det finns ett antal faktorer som man vet har betydelse till exempel, kan vara mycket tr ngd f r den person man ska f r att ka risken f r v ldsamhet.

10 Delvis st mmer de verens m ta. Eller s kan den vara mycket tr ngd f r den som kom- med de generella riskfaktorer som WHO har konstaterat. mer dit. Tidigare v ldsamhet har stor betydelse f r att ka ris- N r man har g tt igenom de h r faktorerna har man gjort ken, och det har ocks missbruk av alkohol eller narkotika. en riskbed mning. Riskbed mningar r till f r att man ska Psykossjukdomar har ocks betydelse. Att ha en psykos- vara medveten om hur man agerar, och p det s ttet bli sjukdom i sig, h jer bara marginellt risken att vara v lds- tryggare. Det r som s kerhetsb ltet som man s tter p sig ben gen. Men har man en sv r psykossjukdom i kombina- n r man b rjar k ra bil. Man s tter inte p det f r att man tion med de tidigare n mnda riskfaktorerna allts tidigare ska ut och krocka, utan f r den h ndelse att n got skulle in- v ldsamhet och missbruk kar risken att vara v ldsben - tr ffa som inte borde intr ffa.