Example: quiz answers

Åldern har sin rätt - demenscentrum.se

Ldern har sin r tt Om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 2 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning ldern har sin r tt Om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 3. Svenskt Demenscentrum Tel: 08-690 58 00. epost: ldern har sin r tt Om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 2018 Svenskt Demenscentrum Foto: Yanan Li Bildbearbetning: Mathias Ala-Kojola Grafisk form: Johanna Klefbeck ISBN: 978-91-983139-5-6. Tryck: Tryckeri AB, Stockholm 2018. 4 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning F rord L nge saknade fr gor om ldrandet praktisk betydelse f r personer med intellektuell funktionsneds ttning.

4 Åldern har sin rätt om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning Svenskt Demenscentrum Tel: 08-690 58 00 www.demenscentrum.se epost: info@demenscentrum.se Åldern har sin rätt Om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

Information

Domain:

Source:

Link to this page:

Please notify us if you found a problem with this document:

Other abuse

Transcription of Åldern har sin rätt - demenscentrum.se

1 Ldern har sin r tt Om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 2 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning ldern har sin r tt Om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 3. Svenskt Demenscentrum Tel: 08-690 58 00. epost: ldern har sin r tt Om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 2018 Svenskt Demenscentrum Foto: Yanan Li Bildbearbetning: Mathias Ala-Kojola Grafisk form: Johanna Klefbeck ISBN: 978-91-983139-5-6. Tryck: Tryckeri AB, Stockholm 2018. 4 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning F rord L nge saknade fr gor om ldrandet praktisk betydelse f r personer med intellektuell funktionsneds ttning.

2 F blev s pass gamla att de fick upp- leva n got som ens var i n rheten av en pension rstillvaro. Man levde sitt liv p institution, isolerad fr n vriga samh llet och under villkor som ingen idag skulle acceptera. Men mycket har h nt under de senaste decennierna. Institutioner har lagts ned. Barn v xer upp tillsammans med sina syskon och f r lder. Som vuxen har man r tt till gruppbostad, dagliga verksamheter och anpas- sade arbeten genom r ttighetslagstiftningen LSS, som betonar vikten av delaktighet och att sj lv kunna forma sitt liv, s l ngt det r m jligt. Personer med intellektuell funktionsneds ttning ses ntligen som indi- vider - var och en med unika resurser - och som fullv rdiga medborgare som lever och ldras.

3 Denna positiva utveckling st ller nya krav p LSS-personal, anh riga och andra som m ter ldre personer med intellektuell funktionsneds tt- ning. Riksf rbundet FUB och Svenskt Demenscentrum har sett ett stort behov av kade kunskaper om fr gor som r r ldrandet. Med finansie- ring fr n Allm nna arvsfonden har vi d rf r tillsammans tagit fram kunskapsst det ldern har sin r tt om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning. Det best r tv avgiftsfria webbutbildningar (f r personer med intellektuell funktionsneds ttning respektive LSS-personal och anh riga) och den bok som du nu h ller i din hand. I kunskapsst dets projektgrupp har ing tt Kia Mundebo och Judith Timoney (FUB) samt Boel Karlin, Gunilla Nordberg och Lars Sonde (Svenskt Demenscentrum) som ven r huvudf rfattare till denna bok.

4 Manus har bearbetats av Magnus Westlander. N gra som har l mnat viktiga bidrag till boken r Barry Karlsson, specialist i neuropsykologi, Monica Bj rkman, l kare, Britten Askestad, sjuksk terska, och Mats Jansson, Autism- och Aspergerf rbundet. Ett stort tack till er och alla ni andra som varit viktiga inspirationsk llor (se sid 62). Wilhelmina Hoffman, Lillemor Holgersson, chef f r Svenskt Demenscentrum 1:e vice ordf rande, Riksf rbundet FUB. ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 5. ATT LDRAS. Du f r rynkor, ser och h r d ligt Du kan inte l sa b cker och tidningar l ngre Kan inte ringa n r du inte ser siffrorna p telefonen Du kan ramla hemma, bryta l rbenet Du f r d ligt balanssinne, kr mpor Du kan bli nka, och f derbr ck Du kan f hemtj nst Om du r riktigt gammal kanske du kan f en larmknapp D kan du inte ppna d rren, men de har nyckel Du blir ofta tr tt Om du har bra grundkondition kan du h lla l ngt upp i ldern F lite gr a h r kanske, t nderna blir s mre Du t nker tillbaka p tidigare tider Kanske n r det var ransonering p br nnvin och kaffe M nga b rjar sl ktforska.

5 En del handarbetar N gra blir yra i huvudet Om du drabbas av Alzheimers sjukdom finns det en risk att du g r vilse och inte k nner igen dina barn Men d finns det sjukhem Du kanske s ljer ditt hus Vilar mitt p dagen Bor i Algarve ker till land en g ng i veckan Du stressar inte, tar det lugnt Och blir inte s uppr rd L ser korsord, det r bra f r hj rnan G r p gymnastik och vattengympa Dagarna r cker inte till Sen g r ldringen bort Vilar i minneslunden Anh riga f r f rs ka minnas dig f r gott Alla ska vandra den v gen Ingen kommer undan Lars J rling Bor i Stockholm och arbetar p Medis 5, en arbetsplats (daglig verk- samhet) f r personer med lindrig intellektuell funktionsneds ttning. 6 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning Inneh ll Inledning 9.

6 1. N r utsatthet och beroende kar 11. 2. Sjukdomar som kommer med ren 17. 3. N tverkets och livsstilens betydelse 21. 4. Efter arbetslivet 25. 5. N r gl mska blir en sjukdom 29. 6. Att ldras med Downs syndrom 38. 7. Att ldras med autism 43. 8. I livets slutskede 46. 9. N r personen g tt bort 55. Tidiga tecken 57. LSS i korthet 58. Avgiftsfria webbutbildningar 59. ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 7. Varf r intellektuell funktionsneds ttning och inte utvecklingsst rning? Personer med intellektuell funktionsneds ttning utg r en mycket heterogen grupp. Graden av funktionsneds ttning kan variera fr n lindrig till grav. Oftast st lls diagnosen i tidiga r d det visar sig att olika intellektuella funktioner inte fungerar normalt.

7 F r en del personer kan det handla om sv righeter med probleml sning och omd me, medan andra kan beh va st d med socialt samspel eller praktiska saker i vardagen. F rr anv ndes begrepp som beg vnings- eller f rst nds- handikapp. I diagnossammanhang anv nds numera psykisk utvecklingsst rning eller intellektuell funktionsneds ttning. Vi har valt det senare. Intellektuell funktionsneds ttning r det begrepp som i dag anv nds internationellt. I andra sam- manhang talar man p motsvarande s tt om fysisk funktions- neds ttning och kognitiv funktionsneds ttning (demens). 8 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning Inledning Alla sover n gon g ng under dygnet. En del g r det helst p h ger sida, andra p rygg eller mage.

8 P samma s tt r det med ldrandet. Det har b de generella drag, s dana vi delar med andra, och individuella, mer eller mindre unika f r varje person. Detta g ller i h g grad ven f r personer med intellektuell funktionsneds ttning. Med ldrandet f rs mras en rad f rdigheter. F r vissa sker det snabb- are n f r andra. Som LSS-personal beh ver du d rf r f rbereda dig p . att delvis skifta fokus: fr n att ha fr mst varit den som st ttat personens sj lvst ndighet till att b rja ge mer handfast hj lp i allt fler situationer. I b rjan kommer det s kert k nnas ovant och sv rt. F r det r ocks en balansg ng. Att hj lpa utan att ta ver, att l ta personen forts tta f vara delaktig och, s l ngt som m jligt, f best mma ver sitt eget liv.

9 Hur det ser ut i praktiken varierar f rst s beroende p personens f ruts ttningar och personlighet. I f ljande kapitel lyfter vi fram viktig kunskap f r att personer med intellektuell funktionsneds ttning ska f ett s bra ldrande som m jligt. Vi tar upp den kade utsatthet som ldrandet ofta leder till; risken f r kad social isolering och minskad delaktighet. Levnadsber ttelsen blir allt viktigare, s rskilt n r f rm gan att kommunicera f rs mras. Betydelsen av att i god tid planera understryks, till exempel f r sociala aktiviteter n r det inte l ngre finns ett jobb eller en daglig verksamhet att ka till. Vi g r ven i genom de sjukdomar och funktionsneds ttningar som blir vanligare med ren; hur de kan f rebyggas, uppt ckas och behandlas.

10 Kapitlet N r gl mska blir en sjukdom gnas t demenssjukdomar. Den vanligaste av dem, Alzheimers sjukdom, r den fr msta d dsorsaken hos personer med Downs syndrom. Boken avslutas med kapitel om Downs syndrom, autism och livets slutskede. ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 9. 10 ldern har sin r tt - om att ldras med intellektuell funktionsneds ttning 1. N r utsatthet och beroende kar Med ldern f ljer kad utsatthet och beroende, n got som kan f r- sv ra personens m jlighet att vara delaktig. H r blir levnadsber t- telsen ett viktigt verktyg. F rs k att ligga steget f re och planera i god tid f r ett liv med mer omfattande funktionsneds ttningar och hj lpbehov. Mer beroende av andra ldrandet leder till ett kat beroende av andra m nniskor, det g ller oftast i nnu h gre grad hos personer med intellektuell funktionsneds ttning.


Related search queries