Att skriva förväntade studieresultat

1 F r mer information se r utarbetad inom projektet webbaserad kvalitetsst d f r h gskolornas peda-gogiska arbete kring l randem l, examination och l raktiviter . Projektet finansieras av NSHU och bygger konceptuellt p ideerna kring Constructive Alignment d r l randem l, l raktiviteter och examination skall h nga ihop p ett strukturerat s tt. Se skriva f rv ntade studieresultat St d f r att skriva f rv ntade studieresultat p kursniv 2006-10-11F r mer information se eller momentKursplanerLokala examensbeskrivningarUtbildningsplanerNat ionella examensbeskrivningari h gskolef rordningen- Kunskap och f rst else- F rdighet och f rm ga- V rderingsf rm ga och f rh llningss ttNiv beskrivningarEuropeiska i Dublin DescriptorsNationella i h gskolelagenM l som anger niv ernas karakt rM l i form av f rv ntade studieresultatM l i form av f rv ntade studieresultatL randem l i form av f rv ntade studieresultatL randem l i form av f rv ntade studieresultatEnligt beslut p enskilda l ros tenVad r f rv ntade studieresultat ?

2 L randem l i form av f rv ntade studieresultat inneb r formuleringar som tillsammans uttrycker vad en student f rv ntas kunna, f rst , f rh lla sig till och/eller vara kapabel att utf ra vid slutet av en viss utbildning/kurs etc. L randem l kan anv ndas f r j mf relser och kvalitetsuppf ljningar s v l inom det egna l ros tet p b de kurs- och programniv som nationellt och internationellt. Olika beteckningar L randem l (fr n engelskans learning outcomes eller intended learning outcomes) kallas ocks f r: F rv ntade studieresultatF rv ntade l randeresultat (Fl r)L rm lL randem l f refaller nnu s l nge vara den mest anv nda termen med inneb rden f rv ntade studieresultat . I v ntan p en eventuellt annan term f r samma f reteelse anv nder vi l randem l och m l ska d f rst s som resultatm l.

3 (NE: m l = avsett resultat av verksamhet) F r mer information se randem lens roll i kursplaner och utbildningar Kursplaner ska inneh lla l randem l. L randem l r formuleringar som tydligg r k rnan i kur-ser, det centrala som studenten ska l ra sig. L randem l utg r en central del av informationen om kursen, men utg r naturligtvis bara en del av kursinformationen. L randem l utesluter inte kortare, bredare allm nna beskrivningar av kursens syfte eller verbryggande m l. Syftet kan ges som en del av kursinformationen men kan ven ing i kursplaner, om ett l ros te s best mmer. Progression i utbildningenProgression inneb r att studenterna f r bygga vidare p de kunskaper och f rdigheter som de redan besitter. Utbildningen m ste st dja denna utveckling.

4 Progression r enkel att planera f r n r det r r sig om f rdjupning av kunskaper. Vid breddning kr vs det mer eftertanke f r att bygga samman de-lar till en komplex helhet och d rigenom skapa progression. Progression av kunskaper inneb r ocks att f rm ga till analys och kritiskt t nkande systematiskt utvecklas vidare. Progression av generella f rdigheter inneb r att studenten successivt utmanas att utveckla sin sj lv-st ndighet, sitt ansvar f r det egna l randet och sin kommunikationsf rm ga genom utbildningen. mnesspecifika och yrkesm ssiga f rdigheter m ste identifieras och progressionen f r dem s l randem l i form av f rv ntat studieresultat ger l rarna m jlighet att bygga vidare p tidi-gare kurser och r d rf r en f ruts ttning f r ll L randem l beskriver inte kunskapsstoffet i kursen i detalj.

5 Separata beskrivningar av kursens inne-h ll ska ocks L randem l ska vara examinerbara. Aspekter av kursen som l raren vill n mna men som inte exa-mineras eller inte kan examineras b r inte skrivas som l randem l. Dessa aspekter kan nd belysas i kursbeskrivningen, men under andra rubriker, se Kurskrav. Examination Det ska g att bed ma om l randem len har uppn tts med hj lp av examinationen som har valts. Kurskrav Kurskrav utg r villkor som m ste uppfyllas om studenten ska komma ifr ga f r slutgiltig bed m-ning. L randem l beskriver inte alla kurskrav, passar inte obligatorisk n rvaro, stoppdatum f r inl mningsuppgifter, studentens aktiva deltagande i undervisningen, bland l randem len. Studentens egna m l f r l rande Det r m jligt att l ta studenter skriva egna m l som komplement till de formella l randem len.

6 L raren kan i l randem len i s fall specificera att studenten ska kunna skriva m l f r sitt eget arbete och l rande efter avslutad kurs. N r studenter arbetar med projekt av olika slag r det bra om de kommer fram till ett par egna m l f r arbetet i samr d med l raren. Spontant l rande L randem l utesluter inte spontant l rande som sker genom dynamiken mellan studenter, l rare och mnet som studeras. Men detta l rande g r inte att formulera som m l f r kursen f re kursstart. Det ing r inte i kursens definierade k rna. Det kan d remot komma att g ra det vid en revidering av r mer information se R skriva L RANDEM L i form av f rv ntade studieresultat ?Att skriva s dana l randem l leder till: Ett fokus p studenternas l rande Studenternas l rande blir centralt n r man arbetar med formuleringar om vad studenterna ska kunna prestera efter en avslutad kurs.

7 Det r inte l rarna och deras undervisning som r det prim ra intresset, utan studenternas l rande. L rarnas viktiga uppgift r att p b sta s tt underl tta och st dja detta l rande. Tydlighet Det blir klart f r studenterna vad som f rv ntas av dem. Nya l rare kan enklare se vad deras uppgift r. L rarkollegiet kan ka samsynen. L rare p senare kurser vet vad studenterna kan och har m jlighet att anpassa sig efter mare f r b ttre information om vad en student kan efter utbildningen. De generella kunska-per, f rdigheter och f rm gor arbetsgivare efterfr gar framh vs mer. Helhetssyn och progression Tydligheten underl ttar att p ett bra s tt koppla samman kurser till hela utbildningar. Eftersom m l f r f rdighet och f rm ga som studenten f rv ntas uppn ocks ska skrivas, kan dessa p ett b ttre s tt integreras i kurserna och progression av dem m jligg rs.

8 Realism N r kursm l beskriver vad kursen ska ge (l rarintentionen), frestas m nga att framst som gene-r sa, vilket l tt leder till orealistiska m l. Tydliga beskrivningar av det resultat som studenten f rv ntas prestera, visar att det inte handlar om givmildhet, utan om krav p b de studenter och l rare att uppn n got p tagligt. Klara samband mellan m l, undervisning och examination Examinationen styr i h g grad vad, hur och n r studenter l ser och m ste d rf r formas utifr n de m l vi har, n got som underl ttas av att m len r observerbara. Detta samband r av fundamental betydelse f r studenternas l rande. Undervisningen kan enklare utformas f r att underl tta l randet, n r m len r konkreta och stu-dentfokuserade. En pedagogisk utvecklingsprocess i kollegiet Att tillsammans med andra formulera m l i form av f rv ntade studieresultat f r kursen r en process som ofta leder till pedagogisk utveckling.

9 Samarbete med kolleger, b de inom det egna mnet och fr n andra mnesomr den, r en v g till kursutveckling. N r man funderar kring sina l randem l, b rjar man diskutera fr gor om kunskap i sitt mne. D rigenom f r man djupare insikt i sin undervisning och hur den fungerar. B ttre kvalitetss kring Det r l ttare att unders ka m luppfyllelse om m len r konkreta. Att m len dessutom r inriktade p det v sentliga med undervisningen, studenternas l rande, g r att uppf ljningen ocks kan fokuseras p detta. F r mer information se skriva L RANDEM L I FORM AV F RV NTAT studieresultat P KURSNIV ?Tio steg p v gen mot l randem l en hj lp att komma i g ng att skriva l randem l i form av f rv ntade studieresultat p kursniv.

10 F rfattaSteg 1. Formulera: Vad? Inneh ll i l randem l Steg 2. Formulera: Hur? L randem lens formBearbeta Steg 3. Avgr nsa. Skilj p formuleringar i kursens l randem l och andra beskrivningar i kursplanen, kursens syfte och kursens inneh ll Steg 4. Konkretisera. G r l randem len observerbara och tydliga Steg 5. Renodla. Skilj p l raktivitet och resultat Steg 6. F rtydliga F rtydliga vaga m l Steg 7. Begr nsa Begr nsa antalet l randem l Kontrollera Steg 8. Justera Kontrollera l randem lens examinerbarhet till form och inneh llSteg 9. Vikta Vikta tids tg ng f r studenten Steg 10. Kalibrera Kontrollera kursens relation till andra kurser utifr n ett helhetsperspektivF r mer information se rfatta.