Example: dental hygienist

Baltutlämningen - krigsmyter.nu

Baltutl mningen Baltutl mningen r en h ndelse i svensk historia som efterl mnat djupa s r och en besk eftersmak. Med baltutl mningen avses verl mnan . det av milit r personal av tysk och baltisk h rkomst som i slutet av andra v rldskriget lyckades fly fr n R da arm n p andra sidan stersj n, i from f rhoppning att f interneras i Sverige och sedan frisl ppas f r att terf renas med n ra och k ra i Tyskland. Jan Waernberg,Vetenskapsredakt r SMB. F balter, m nga tyskar tiskt ursprung. Till skillnad fr n tyskarna hade dessa I maj 1945 kapitulerade de tyska styrkorna, och det var balter inget hemland att terv nda till, och dessutom mellan den 8 och 11 maj som den stora str mmen av ans gs de vara landsf rr dare av Stalin f r att de stri- milit rflyktingar anl nde till Sverige.

Få balter, många tyskar I maj 1945 kapitulerade de tyska styrkorna, och det var mellan den 8 och 11 maj som den stora strömmen av militärflyktingar anlände till Sverige.

Information

Domain:

Source:

Link to this page:

Please notify us if you found a problem with this document:

Other abuse

Transcription of Baltutlämningen - krigsmyter.nu

1 Baltutl mningen Baltutl mningen r en h ndelse i svensk historia som efterl mnat djupa s r och en besk eftersmak. Med baltutl mningen avses verl mnan . det av milit r personal av tysk och baltisk h rkomst som i slutet av andra v rldskriget lyckades fly fr n R da arm n p andra sidan stersj n, i from f rhoppning att f interneras i Sverige och sedan frisl ppas f r att terf renas med n ra och k ra i Tyskland. Jan Waernberg,Vetenskapsredakt r SMB. F balter, m nga tyskar tiskt ursprung. Till skillnad fr n tyskarna hade dessa I maj 1945 kapitulerade de tyska styrkorna, och det var balter inget hemland att terv nda till, och dessutom mellan den 8 och 11 maj som den stora str mmen av ans gs de vara landsf rr dare av Stalin f r att de stri- milit rflyktingar anl nde till Sverige.

2 De flesta kom fr n dit mot R da arm n i tysk uniform. Baltikum, Kurland och Bornholm p flykt undan den sovjetiska R da arm n. Trots vad namnet antyder, var Milit ren uppr ttar interneringsl ger majoriteten av de 3 000 milit rt internerade tyskar och N r andra v rldskriget b rjade lida mot sitt slut ins g sterrikare, och endast ett f tal 167 stycken av bal- man i Sverige behovet av att uppr tta interneringsl ger Interneringsl gret i Rinkeby utanf r Kristianstad omg rdades av tagg . tr dsst ngsel och en omg rdande telefonledningslinje med lampor p stolparna riktade mot l gret. Barackerna fanns dock p plats fr n b rjan och hade uppf rts tidigare under kriget. Foto: Krigsarkivet.

3 F r att omh nderta fr mst tyska soldater och officerare den svenska samlingsregeringen att milit r och liknande fr n de nordiska l nderna. I samtliga milit romr den personal fr n stfronten som internerats i Sverige skul- beordrade h gkvarteret planering f r att uppr tta l ger le terb rdas till Sovjetunionen enligt de tyska kapitula- f r internering av 10 000 till 15 000 man. ven civilf r- tionsvillkoren. Den 16 juni svarade den svenska reger- svarsstyrelsen och polisen kopplades in i planeringen. ingen att de skulle h rsamma Sovjets krav p utl mning F rsvarsstabens planering leddes av verstel jtnant trots att Sverige varit neutralt under kriget och inte var Nils Leuhusen.

4 V ren 1945 utf rdades best mmelser bundet av de tyska kapitulationsvillkoren. Regeringens f r utrustning av l gren, vilka f rband som skulle inkal- svar h lls hemligt fram till november 1945. Den 15 no- las, hur organisationen skulle se ut, etc. Enligt best m- vember sammankallade regeringen en presskonferens melserna skulle planeringen vara f rdigst llda den 7 d r statsminister Hansson och utrikesminister Und n maj. bad pressen om tystnad tills man hunnit ordna b ttre Nu n r str mmen av tyska soldater inte kom fr n bevakning av l gren. Nyheten avsl jades dock tv da- v ra nordiska grannl nder utan sterifr n kom planerna gar senare av tv tidningar som inte medverkat vid p mottagandet snabbt att revideras och anpassas.

5 Presskonferensen, Dagsposten och Vestmanlands L ns Den f rsta gruppen anl nde till Ystad den 8 maj och Tidning och v ckte stor uppm rksamhet d det innebar internerades i interneringsl gret vid B keberg, f r att att ungef r 160 baltiska medborgare skulle skickas till f ljas av en st rre grupp p 1 600 man som anl nde till Sovjetunionen. Situationen f r de tyska internerna, 2. Kalmar p Kristi Himmelsf rdsdag den 10 maj. De kom 370 till antalet, uppm rksammades inte p samma s tt nu att placeras i n got av de fyra planerade interne- eftersom dessa, antogs det, endast skulle behandlas ringsl gren: R nnesl tt utanf r Eksj , Backamo och som krigsf ngar. Grunnebo n ra Uddevalla och i l gret Lagerlingen i Havdhem p Gotland.

6 I slutet av maj var 3 200 personer Hungerstrejk och allm n protest internerade i l gren. L gret i Havdhem st ngdes i okto- Regeringen var inf rst dd med att beslutet skulle m tas ber 1945 och de internerade placerades i ett l ger i Rin- av protester och bevakningen av l gren ut kades. P . kaby utanf r Kristianstad. N ra Rinkaby ppnade ven l gret i R nnesl tt, d r det fanns 650 internerade, upp- ett femte l ger, G lltofta. Till en b rjan inkvarterades gick bevakningspersonalen till 1 200 soldater och 270. soldaterna i t lt men senare uppf rdes baracker i tr , man ur f lt- och statspolisen. Den 22 november inledde m nga g nger av de internerade sj lva. balterna en hungerstrejk.

7 Dagen efter h ll riksdagen en interpellationsdebatt, men f rutom enskilda riksdags- Stalin s tter press p Sverige m n stod partierna fr n samlingsregeringen fast vid be- Den 2 juni 1945 verl mnade Sovjetunionen en not till slutet. Sveriges kommunistiska parti (SKP) ville g l ng- re och ven skicka tillbaka de 30 000 civila flyktingarna fr n Baltikum. Den 24 november inledde ven tyskarna en hunger- strejk. P kv llen den 24 november gick bokstavligen hela Eksj man ur huse och sl t upp f r den kanske st rsta demonstrationen i stadens historia f r att pro- testera mot utrymningen av l gret p R nnesl tt. Pro- testerna klingade dock oh rda och de b da regements- cheferna f r I 12 och Ing 2 i Eksj , som ppet demonstrerat mot beslutet, prickades i efterhand.

8 Den 27 november lades de baltiska hungerstrejkande in p . sjukhus och dagen efter besl t den svenska regeringen att utl mningen av dem skulle skjutas upp tills vidare. Tyskarna behandlades annorlunda och f r deras del in- leddes utl mningen den 30 november med det sovje- tiska fartyget Kuban. Den 14 och 16 december fortsatte utl mningen till ett sovjetiskt lasarettsfartyg. Den 8 januari fanns det 300 interner kvar i l gren Rin- kaby och G lltofta. Den 25 januari verkst lldes den sista utl mningen till Sovjetunionen n r cirka 150 balter och 230 tyskar utl mnades till det sovjetiska fartyget Beloostrov i Trelleborg. Som i det flesta l ger fanns det en l gertidning.

9 Denna sida informerar f ngarna att de internerade fr n Sj lvstympning och sj lvmord och med den 1 november 1945 kan skicka f ltpost fr n De desperata soldaterna stympade sig sj lva f r att fyra av interneringsl gren samt emotta f rs ndelser inte utl mnas. En av dem k rde in en blyertspenna i hemifr n. Den 30 november deporterades de f rsta internerade och tv m nader senare de sista. Foto: Krigsarkivet. gat medan n gra h gg av sig fingrar. Sammanlagt ut- inne med f r de allierade beg rliga upplysningar, hade l mnades 2 518 personer till Sovjetunionen, d rav 146 i god tid handplockats och f rts till det amerikanska balter. tminstone sju av internerna begick sj lvmord h gkvarteret i Wiesbaden.

10 Under h ndelsernas g ng. Tillsammans med de allie- rade kom ven den svenska milit ra underr ttelseorga- Balternas de efter utl mningen nisationen C-byr n att handplocka tyska milit rer med De flesta balterna sattes i f ngl ger efter ankomst till s rskilt information och f ra ver dessa till den allierade Sovjetunionen, s som generellt gjordes f r soldater i sidan. 310 tyskar och 54 polacker terv nde till sina tysk tj nst. Tre stycken blev avr ttade f r brott de be- heml nder medan 104 personer, fr mst minder riga el- g tt som soldater och 23 blev d mda till l nga f ngel- ler sjuka soldater, blev kvar i Sverige. N gra, som satt sestraff. M rkertalet r dock stort.


Related search queries