Den ädla åttafaldiga vägen - BuddhismInfo.se

1 Den dla ttafaldiga v gen Innan man b rjar med Buddhistisk meditation s b r man k nna till lite om den dla ttafaldiga v gen. Denna v g uppkom n r den historiske Buddha hade gjort sitt livs stora uppt ckt. Han hade funnit en metod, ett f rh llningss tt som kunde ge m nniskor inre lugn trots att livet f r ndras, trots att m nniskan f ds och d r och ingenting best r f r evigt. Livsv gen som Buddha uppt ckte och visade kallas ven f r medelv gen. Det inneb r ett ordnat liv utan verdrifter vare sig i lyx eller sj lvpl geri. Hjulet r den vanligaste och viktigaste symbolen inom Buddhismen och symboliserar den dla ttafaldiga v gen. Hjulet har tta ekrar och varje eker i hjulet st r f r en viktig levnadsregel. De tta r: 1. R tt uppfattning (f rst else, syns tt). 2. R tt avsikt (beslut, tanke).

2 3. R tt tal 4. R tt handling 5. R tt utkomst (livsf ring). 6. R tt anstr ngning 7. R tt uppm rksamhet 8. R tt meditation (koncentration). R tt uppfattning och r tt avsikt Den f rsta ekern st r f r r tt uppfattning (syn, f rst else, insikt) och r tt avsikt. Med r tt uppfattning menas att man bland annat skall lita p den buddhistiska l ran och att man f rst r hur verkligheten fungerar g llande lidande, f r ndringar och icke-jag. R tt uppfattning inneb r ocks . att l ra sig att se saker och ting som de r, att l ra sig att iakttaga eller observera. Lagen om god och ond kamma ( ven k nt som karma) r ocks inkluderat i den f rsta ekern. Resultatet av m nniskans goda och onda handlingar avg r hur hennes nuvarande och kommande liv blir. Som hon s r f r hon sk rda. Med r tt f rst else av Dhamman (Buddhas l ra) s gl mmer vi inte bort kamma-lagens verkan och hur den styr v ra liv.

3 Sen h r ocks Saddha till de tv f rsta ekrarna. Med Saddha menas att man har tilltro/tillit till Buddhas l ra. Det kan ocks betyda tillbedjan. Men oavsett vad man l gger in i ordet s r det bara du sj lv s kan g den v gen, ingen yttre kraft kan g den t dig. Med r tt avsikt (sinnelag, tanke, beslut) menas att m nniskan ska styra sina k nslor bort fr n beg r och ondska f r att ist llet utveckla medk nsla och k rlek. Det g r vi genom det andra steget. Vi skall k nna k rlek och medk nsla med allt liv ist llet f r hat och egoism. Vi kan inte bara t nka p oss sj lva utan vi m ste b rja utveckla solidaritet med allt liv och g rna ven med de som har g tt bort. R tt avsikt/beslut kan ocks vara. Att bli munk eller nunna i en Sangha och f lja de 227 reglerna (f r m n) eller 311 (f r kvinnor).

4 R tt tal Det tredje steget, handlar om r tt tal, om att inte ljuga, utan t nka p vad man s ger. L gner, h rda ord och skvaller kan leda till ov nskap mellan m nniskor. Med andra ord skall man anstr nga sig att 1. undvika l gner och f rtal. Helt enkelt att tala sanning och s ga bra saker om andra. R tt handling Det fj rde steget, handlar om r tt handling. Att inte stj la, d da, s ra n gon, eller anv nda droger (sprit, snus, cigaretter). Man skall inte heller upptr da sexuellt ol mpligt och i detta ing r att en lekman skall vara sin partner trogen. Man skall f rs ka ka det goda genom givmildhet och medk nsla och minska det onda genom att f lja de 5 levnadsreglerna. Dessa levnadsregler r till f r buddhister som inte r munkar och nunnor. De som lever ett klosterliv har betydligt fler regler att f lja, till exempel skall en Theravada-munk eller nunna leva i celibat, det vill s ga helt avst fr n sex.

5 Buddhistisk etik/moral r en viljeetik. Det inneb r att en handling blir riktig och r tt om den utf rs med en god vilja (avsikt, syfte) och den blir ond om viljan r att skada. R tt utkomst/f rs rjning (livsf ring). Det femte steget, handlar om r tt utkomst (livsf ring, f rs rjning). Det inneb r att v r andliga utveckling kan hindras om vi arbetar med n got opassande. Ett buddhistiskt tales tt i Thailand lyder: P m larens h nder fastnar den f rg han m lar med.. Vill man inte skada n gon annan r yrken som att handla med vapen, handla med levande varelser, handla med gifter, handla med berusningsmedel eller att arbeta som slaktare ol mpliga. R tt utkomst (livsf ring) syftar p att vissa yrken anses ge d lig kamma och leder till lidande och fler terf delser. Ur Buddhistisk synvinkel s anses det fel att avsiktligt d da djur, vilket g r att man b r avst fr n yrken s som slaktare.

6 Huruvida n got r omoraliskt s r det just avsikten som r knas. Att ta k tt som inte avsiktligt slaktats just f r en sj lv anses g bra. Med r tt utkomst/f rs rjning s ing r det ocks att varje m nniska r en del av samh llet. Vi fullg r v ra skyldigheter mot samh llet genom det arbete vi utf r, genom att tj na v ra medm nniskor p . olika s tt. I geng ld f r vi v r f rs rjning. ven en munk eller nunna arbetar f r att tj na sitt uppeh lle eller levebr d. De renar sitt sinne f r sin egen och andras skull och hj lper ven andra med information och r d. Om munkarna/nunnorna utnyttjar m nniskor genom att bedra dem, b rjar gna sig t magi/hokus pokus eller skryter om vad de har uppn tt, r det inte r tt f rs rjning. Eller om de b rjar taga betalt f r sin undervisning eller tar emot pengar s f rtj nar de sitt uppeh lle och levebr d p ett felaktigt vis och m ste d l mna sin Sangha.

7 Den l n vi f r f r v rt arbete m ste anv ndas f r att f rs rja oss sj lva och de som r beroende av oss. Blir det n got ver, b r tminstone en del av detta g tillbaka till samh llet som en g va (Dana). till nytta f r andra. Om v r avsikt r att g ra nytta i samh llet genom att f rs rja oss sj lva och andra, d r v rt arbete r tt f rs rjning/utkomst. De sista tre ekrarna De tre sista ekrarna handlar om meditation. Meditationen liknas ibland vid en kamera som p grund av felaktig inst llning ger en suddig bild. Slutm let r n tt n r objektivet r r tt inst llt och vi f r en skarp bild. P liknande s tt, menade Buddha, r det ocks med oss m nniskor. Fr n b rjan ser vi 2. inte klart, men genom att f lja den dla ttafaldiga v gen kan vi komma till insikt och f en skarp och riktig bild av v rlden.

8 Dessa tre ekrar utg r slutet och full ndningen av Buddhas l ra. Genom bes k i olika kloster/tempel och genom intervjuer av munkar i Thailand framkom det att, inom den ursprungliga Buddhismen, s v nde sig vningar inom r tt anstr ngning, r tt uppm rksamhet och r tt meditation (koncentration) framf rallt till munkar som mediterade i klostrens avskildhet. R tt anstr ngning Det sj tte steget: r tt anstr ngning (energi) inneb r att vi skall f rbereda oss inf r de vningarna som ing r i meditationen. M nniskan m ste kontrollera det som ger d lig kamma. Buddha sj lv rekommenderade att man skall g ra f ljande 4:a anstr ngningar till sina meditations vningar. De kallas f r Samma-ppadhana och de 4:a r. 1. Att anstr nga sig att undvika oh lsosamma och osunda handlingar. 2. Att anstr nga sig att f r att vervinna oh lsosamma handlingar och osunda handlingar.

9 3. Att anstr nga sig f r att utveckla h lsosamma och nyttiga handlingar. 4. Att anstr nga sig f r att beh lla h lsosamma och nyttiga handlingar. Det handlar om att man anstr nger sig p r tt saker. Att man f rs ker utveckla goda kvaliteter och egenskaper samt att anstr nga sig f r att vervinna oh lsosamma och onyttiga egenskaper (f r mer information om dessa kan man hitta i boken Anguttara-Nikaya, kapitel 4 skriven av Theravada- buddhisten Nyanatiloka). R tt uppm rksamhet/Medveten N rvaro Inneb r att du koncentrerar dig p nuet och inte l ter det f rflutna eller framtiden oroa ditt t nkande. Det som har h nt har h nt. Det som skall komma kommer eller l t det komma. Men just nu l ter du ditt sinne bli helt uppm rksamt p det som r i det nuvarande gonblicket. Inget f ngar ditt jag (eller det vi kallar f r jag), s att du b rjar gr va i varf r h nder det eller h nde det ig r.

10 Inte heller framtiden oroar dig. Du r helt i nuet, det r h r och nu som g ller. Man b r vara medveten om vad man t nker, s ger och g r. Eftersom du blir som du t nker, du r resultatet av vad du har t nkt, allting f r sina konsekvenser av vad du t nker, s ger och g r vare sig medvetet eller omedvetet. Med andra ord s skapar du din egen kamma. Genom uppm rksamhet p dessa saker kan man se att okunnighet, hat beg r/egoismen svartsjuka och likgiltighet (det finns fler orsaker) r grunden till att vi har bekymmer och problem. N r vi pratar om uppm rksamhet s var vi oss p medveten n rvaro. I Satipatthana Sutta (Majjhima Nikaya 10) g s detta genom noggrant och inkluderar uppm rksamhet p kropp, k nslor, sinnestillst nd (och tankar) sinnes- och tankeobjekt (exempel de 5 khandas).