Den tyska invasionsplanen mot Sverige - krigsmyter.nu

1 1 Den tyska invasionsplanen mot SverigeAv Christer Bergstr mBombanfall mot Stockholm, Malm och G teborg. Pansar mot Sundsvall, fallsk rmsj gare ver stersund, infanteri mot Karlstad och en landstigning p Gotland det var s Hitler hade t nkt sig att kn cka Sverige under andra v rlds-kriget. Hur n ra var vi egentligen ifr n att uts ttas f r Hitlers blixtkrig? Den 11 februari 1943, n gra dagar efter det tyska nederlaget vid Stalingrad, l t den finl ndske verbef lhavaren Mannerheim en av sina underordnade informera Finlands f rsvarsminister Walden om att Tyskland f rmodligen skulle f rlora kriget och antydde att Finland borde s ka en utv g. Det var knappast en slump att Hitler bara n gra dagar senare beordrade chefen f r tyska krigsmaktens operativa avdelning, Alfred Jodl, att utar-beta en plan f r en blixtinvasion av Sverige .

2 Finland spelade en oerh rt viktig strategisk roll f r den tyska krigf ringen p stfronten, och den nazistiske diktatorn var beredd att g l ngt f r att vertyga detta land om att forts tta kriget p Tysklands sida. Kanske var den t nkta invasionen av Sverige avsedd att placera Finland i ett skruvst d?Angrip Sverige !Jodl delegerade uppgiften t generall jtnant Rudolf Bamler, stabschef i tyska 21:a arm n i Norge, som tillsammans med generalmajor Adolf von Schell utarbetade en invasionsplan. Originaldokumentet finns inte kvar de flesta milit ra do-kument f rst rdes av tyskarna sj lva i krigsslutet men efter kriget publicerade Bamler en artikel som redogjorde f r denna plan i Krasnaja Zvesda (R da Stj rnan) 1946.

3 Den st rsta anfallsstyrkan skulle s ttas in f r att omringa och neutralisera det svenska f rsvaret i Norrland, som basera-des p Bodens f stning. Attacken skulle inledas med massiva Stuka-anfall mot flygf ltet p Fr s n, d r flygflottilj F 4 (ut-rustad med st rtbombare av typ B 5B/C Northrop 8 A-1) var baserad. D refter skulle luftlandsatta trupper er vra flygf ltet p samma s tt som de gjort i Norge den 9 april 1940. Under Visserligen en rysk stad efter ett anfall men hur skulle det ha sett ut i Stockholm, Malm eller G teborg efter ett tyskt bombanfall?2St rtbombplanet Junk-ers Ju 87 Stuka var vid tidpunkten redan f r l-drat men dess insatser i Polen och V stf lt-t get var i gott minne. Tyskarna r knade med att massiva st rt- och horisontalbombanfall skulle s nka den sven-ska motst skulle 25.

4 Pansardivisionen anf rd av generalmajor von Schell st ta fram fr n Trondheim-R ros i det ockuperade Norge ver de j mtl ndska fj llen vid re/Storlien och vidare mot stersund. Det prim ra m let var att utpl na de svenska styrkorna i stersund. Dessa skulle uppr tta samband med de styrkor som samtidigt g tt in ver finska gr nsen vid Hapar-anda respektive landstigit i rnsk ldsvik. Samtidigt skulle tv andra tyska divisioner g in i V rm-land fr n s dra Norge och rycka fram mot Karlstad, d r sta-ben i MilO 5 (milit romr de 5) var f rlagd. I Sunne och Kil skulle luftlands ttningar ga rum. Medan denna anfallsstyrka f ngade upp de svenska f rst rkningar som eventuellt skulle komma norrifr n, skulle en tredje anfallskil marschera s de-rut l ngs Bohuskusten och s tta sig i besittning av Uddevalla och d refter Bor ber knades sl ut det lderdomligt utrustade svenska flygvapnet redan under det f rsta dygnet.

5 D refter hade tyskarnas Stukas, bombplan och attackflygplan satts in f r att sl ut viktiga svenska transportleder. J rnv gsknutpunk-ter som Avesta, Falk ping, Hallsberg och N ssj stod h gst p listan ver m l. P s vis skulle de svenska truppf rflyttning-arna i stor utstr ckning lamsl s, eller tminstone f rdr jas. I det h r l get f rv rras situationen ytterligare av att en ny tysk division med starkt flygunderst d skulle g i land mel-lan Varberg och Falkenberg. Tyskarna r knade med att m ta svagt motst nd eftersom huvuddelen av de svenska styrkorna i regionen torde ha koncentrerats till G teborgs f rsvar. Men tyskarna avs g aldrig att g frontalt p G teborg, utan denna division skulle rycka in i V sterg tland f r att f rena sig med styrkan fr n s dra Norge i Bor strakten.

6 D rmed hade G te-borg varit Sverige vid det laget nnu inte hade kapitulerat, skulle de tyska anfallskilarna i V sterg tland och V rmland tr nga vidare i tre kolonner mot Stockholm en ver J nk ping, Lin-k ping och Norrk ping; en ver Sk vde och norrut; en ver Karlskoga, rebro och V ster s/Eskilstuna. Tyskarna f rv n-tade sig ett huvudslag med svenska arm n i ppen terr ng n -gonstans mellan V ster s och Uppsala, kanske vid Enk den fasen skulle Luftflotte 5 ocks uts tta alla st rre sven-ska st der f r bombanfall. Stockholm, Malm och G teborg Generalmajor Adolf von Schell (1893 1967) utarbetade p kort tid 1943 en invasionsplan mot Sverige . Planen var utan tvivel optimistiskt grundad p att det svenska f rsvaret skulle rasa samman som ett hade kunnat s tta in moderna jaktplan typ Messerschmitt Bf 109F eller G samt som h r p bilden focke wulf Fw 190 mot svenska flygvapnets omoderna svenska flygvapnet hade f rvisso jaktplan av f rkrigsmodell h r en amerikansk Republic P-35 (svensk FV-beteckning J 9) men ocks h gt motiverade piloter som Arne Frykholm, veteran fr n Vinterkriget i Finland 1939 1940.

7 Flyg-vapnet hade vid denna tid en unik gles basering p olika f ltflygplatser runt om i landet, bland annat som h r p Ever dsf ltet i nord stra Sk ne sommaren omn mnda i de tyska dokumenten. Sannolikt hade ven inv narna i Helsingborg, Karlskrona, Kalmar, S dert lje, Upp-sala, Enk ping och flera andra st der f tt uppleva fruktans-v rda bombr der. Den tyska planen byggde p verraskning, snabba kring-g ende r relser och massiva flyganfall. Tyskarna r knade med att snabba pansarframst tar l ngs lvdalar och v gar skulle f det svenska motst ndet att kollapsa; den sista fasen ber k-nades handla om upprensningsaktioner och kapitulationsf r-handlingar. Var planen realistisk?Hur n ra var vi d fr n att uts ttas f r detta massiva anfall?

8 Det g r inte att fastst lla med s kerhet eftersom, som n mnt, viktiga tyska dokument saknas. Men helt klart f rekom en inte obetydlig tysk uppmarsch mot Sverige under f rsta halv ret av 1943. Den 13 mars gav Hitler p en stabskonferens en order som s kert hade v llat panik p den svenska sidan om den kommit till k nnedom d r: 25. pansardivisionen ska utrustas med de tyngsta t nk-bara anfallsvapen, mot vilka den svenska arm n saknar f f r 25. pansardivisionen som enligt pla-nen skulle ha g tt i t ten f r invasionen av Sverige visar p intensiva f rberedelser i maj och juni 1943. Den 4 maj vades samverkan med Luftwaffe. Den 28 maj h lls en genomg ng av skandinaviska terr ngf rh llanden med regements- och ba-taljonschefer.

9 Den 7 juni gavs alarmkalendern nya l senord. Tv veckor senare ber ttar krigsdagboken att underr ttelseof-ficerarna h ll f redrag om motst ndaren . terst r s fr gan om vi skulle ha kunnat st emot den tys-ka anfallsplanen om den satts i verket enligt det ovanst ende. 25. pansardivisionen rapporterades den 6 juli nnu ej fullt insatsberedd som pansardivision. Men den f rfogade nd 4 ver 21 000 man med 172 stridsvagnar och stormkanonvagnar samt ver ettusen lastbilar. Divisionschefen generalmajor von Schell var ocks s ker p sin sak: Fienden (allts svenskarna) klarar inte av att st emot v ra st ttrupper n r de anfaller med tunga och pansrade r knade tyskarna med att 70% av den svenska officersk ren var nazistiskt orienterad.

10 Ven om det r en ver-drift, fanns det s kerligen tillr ckligt m nga tyskv nliga office-rare f r att st lla till med ett likadant trassel med det svenska f rsvaret mot ett tyskt anfall som i Norge den 9 april r t nkbart att den svenska v rnpliktsarm n skulle ha klarat av att hejda tyskarna, men sannolikt hade den tyska luft verl gsenheten f llt avg randet. Den samlade erfarenhe-ten fr n milit ra operationer under andra v rldskriget och fram ver visar att luftherrav ldet tenderar att avg ra markstri-derna. Det r der inget tvivel om vem som skulle ha segrat i luften. 1943 rs svenska flygvapen bestod i huvudsak av maskiner som andra l nder sedan flera r tillbaka hade m nstrat ut som italienarnas dubbeld ckade jaktplan Fiat CR 42 eller det ame-rikanska Republic P-35, som s ldes till Sverige sedan USA:s flygvapen 1938 tackat nej till ytterligare leveranser.