DROGER PÅ KROGEN - stad.org

1 DROGER P KROGEN En uppf ljning av narkotikasituationen i Stockholms krogmilj Anna Strandberg Tobias Elg n Johanna Gripenberg Rapport nr 62 1 STAD:s rapportserie, 2018 Rapport nummer 62 ISSN: 1654-7497 ISBN: 978-91-85997-31-2 Rapporten kan best llas fr n: 2 F RORD STAD (Stockholm f rebygger Alkohol- och Drogproblem) startade som ett tio rigt projekt med uppdraget att identifiera, till mpa och utv rdera lovande metoder f r prevention inom alkohol- och narkotikaomr det. Projektet startades 1995 efter en versyn av missbruksv rden i Stockholms l n, d r Landstinget och Stockholms kommun gemensamt beslutade att g ra en mer l ngsiktig satsning p metodutveckling. Sedan 2010 r STAD en permanent enhet inom Centrum f r psykiatriforskning Stockholm. STAD:s arbete k nnetecknas av ett n ra samarbete mellan praktik och forskning d r kunskaperna fr n utv rderingar oms tts till praktik och de praktiska metoderna uts tts f r kritisk och konstruktiv granskning.

2 Kunskapen om vad som k nnetecknar effektiva preventiva metoder har kat men det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla och testa nya samh llsbaserade preventiva metoder, dels genom det aktionsinriktade arbetss tt som i stor utstr ckning k nnetecknar STAD, och dels genom att studera hur metoder fungerar n r de verkar i den vardag de r avsedda f r. En del av STAD:s arbete utg rs ocks av att genomf ra kartl ggningar och behovsanalyser f r att f fram fakta kring bland annat alkohol- och droganv ndning, vilka problem som finns och vilka tg rder som beh vs. I f religgande rapport redovisas resultat fr n en enk tunders kning som genomf rts bland kroganst llda p krogar i Stockholm. Unders kningen utg r en uppf ljning av de kartl ggningar av narkotikasituationen i Stockholms krogmilj som STAD genomf rde under 2001 och under 2007/08. Datainsamlingen p b rjades under v ren 2016 och p gick fram till juni 2017, bland kroganst llda som d deltog i STAD:s utbildning Ansvarsfull alkoholservering.

3 I unders kningen 2001 st lldes fr gan: Hur ser narkotikasituationen ut p Stockholms krogar och vilka tg rder kr vs f r att minska f rekomsten av narkotika? Samma fr ga har vi nu st llt femton r senare. 3 INNEH LLSF RTECKNING F RORD ..2 SAMMANFATTNING ..4 BAKGRUND ..6 Alkohol- och narkotikaf rebyggande arbete p KROGEN ..8 Krogar mot Knark ..9 SYFTE .. 10 METOD .. 10 Deltagare och datainsamling .. 10 Enk ten .. 11 Genomf rande .. 11 RESULTAT .. 11 Resultat fr n enk tunders kningen 2016/17 .. 11 Svarsfrekvens och bortfall .. 11 K n och lder .. 12 Drogf rekomst i krogmilj n .. 12 Inst llning till narkotika .. 13 Erbjudande om narkotika .. 14 Egen anv ndning av narkotika .. 14 Skillnader i narkotikabruk mellan k n och lder .. 15 J mf relser mellan de som anv nt narkotika senaste ret och de som aldrig anv nt narkotika 16 J mf relser ver unders knings ren 2001, 2007/08 och 2016/17 .. 17 F rslag f r att minska f rekomst av narkotika p KROGEN .

4 19 Utbildning .. 19 Samarbete med och n rvaro av polisen .. 20 Nolltolerans mot narkotika/Policy .. 21 Krogmilj .. 21 Samarbete .. 22 vriga synpunkter fr n kroganst llda .. 22 DISKUSSION .. 23 SLUTSATS .. 27 Rekommendationer .. 27 REFERENSER .. 27 BILAGOR .. 32 4 SAMMANFATTNING Bakgrund. STAD har vid tv tidigare tillf llen gjort studier av narkotikasituationen i Stockholms krogmilj . Efter den inledande kartl ggningen, som visade p en h g f rekomst av narkotika, tog STAD fram en metod som kallas Krogar mot Knark, vilken r ett flerkomponentsprogram med syfte att f rebygga narkotikaanv ndning i krogmilj . Utv rderingar av Krogar mot Knark har visat p signifikanta effekter b de i form av att kroganst llda rapporterat en minskad narkotikaf rekomst p KROGEN , f rre kroganst llda rapporterat egen narkotikaanv ndning samt att kroganst llda i h gre grad ingripit mot narkotikap verkade g ster. P senare r har STAD dock f tt signaler fr n samverkansparter att narkotikasituationen terigen har f rv rrats, vilket var sk let till att initiera en ny uppf ljande studie.

5 Syfte. Syftet r att kartl gga narkotikasituationen i Stockholms krogmilj , dels f r att skapa en l gesbild av hur narkotikasituationen ser ut idag och dels f r att j mf ra med de tv tidigare kartl ggningar STAD genomf rt 2001 och 2007/08. Metod. Fr n och med v ren 2016 fram till sommaren 2017 tillfr gades kroganst llda i Stockholm som deltog i STAD:s utbildning Ansvarsfull alkoholservering om att anonymt besvara en enk t om narkotikasituationen p KROGEN . Enk ten besvarades av samtliga som tog del av utbildningen och besvarades av totalt 665 personer mellan 18 och 66 r (med en median lder p 25 r), varav 52,8% var kvinnor och 47,3% m n. Resultat. Kroganst llda rapporterar att det ofta f rekommer narkotika p KROGEN i Stockholm. J mf rt med unders kningen 2007/08 r det ocks en kad andel kroganst llda som rapporterar ett eget narkotikabruk, och ibland r andelen ven st rre j mf rt med STAD:s f rsta kartl ggning fr n 2001.

6 Andelen som rapporterar egen narkotikaanv ndning r st rst i ldersgruppen 18 till 24 r. Drygt 78% av de svarande rapporterar att de har sett narkotikap verkade g ster under det senaste halv ret p KROGEN i Stockholm. N stan h lften, 47,6%, har sett n gon bli erbjuden narkotika och 43,2% har sett n gon ta narkotika p KROGEN i Stockholm under det senaste ret. Det r 51,0% som uppger att de sj lva har blivit erbjudna narkotika p KROGEN i Stockholm och var tionde kroganst lld uppger att de har f tt ett erbjudande om narkotika under den senaste m naden eller oftare. Av de svarande har 60,8% n gon g ng anv nt narkotika, 34,8% har anv nt narkotika under det senaste ret eller oftare och 14,3% uppger att de anv nt narkotika den senaste m naden eller oftare. I ldersgruppen 18-24 r var det 47,4% som hade anv nt narkotika under det senaste ret och 22,0% som anv nt narkotika under den senaste m naden. Den mest f rekommande drogen r hasch/marijuana, vilket 58,7% svarar att de anv nt.

7 Vidare har 31,4% n gon g ng anv nt kokain, 24,4% ecstasy och 17,1% uppger att de n gon g ng anv nt amfetamin. En majoritet av de svarande, 71,3%, st djer lagen om att narkotikap verkade g ster skall avvisas fr n KROGEN . Medan 53,7% inst mmer i att det skall vara olagligt att vara p verkad av narkotika, 5 anser 10,6% att narkotika ska vara lagligt p samma s tt som tobak och alkohol. De kroganst llda har flera f rslag kring hur narkotikaf rekomsten p KROGEN ska kunna minskas. Bland annat n mns att det r viktigt med utbildning f r all personal kring DROGER generellt och ocks kring hur man ser att en person r narkotikap verkad. Vidare framkommer att kat samarbete med polisen och mer polisi r n rvaro r nskat, samt att det r viktigt med en tydlig nolltolerans mot narkotika. Slutsats. Resultaten r bekymmersamma och visar att narkotikasituationen i Stockholms krogmilj har f rv rrats sedan STAD:s senaste kartl ggning 2007/08.

8 I likhet med vad som framkommit i STAD:s tidigare studier anser krogpersonal bland annat att det finns behov av en kad polisi r n rvaro, utbildning till all personal och en tydligt kommunicerad nolltolerans mot narkotika bland b de personal och g ster. Resultaten tyder p att det narkotikaf rebyggande arbetet i Stockholms krogmilj beh ver f rst rkas, och Krogar mot Knark r en metod som tidigare visat sig vara en effektiv del i ett s dant arbete. Den h ga f rekomsten av narkotika i krogmilj g r ocks att det finns anledning att g ra fler studier bland annat bland krogg ster, i vriga n jesmilj er och ven bland unga vuxna i andra branscher. Rekommendationer. Baserat p de oroande siffror som framkommer i denna rapport om f rekomsten av narkotika i Stockholms krogmilj , och den h ga andelen kroganst llda som rapporterar eget bruk av narkotika r STAD:s rekommendation att arbetet med Krogar mot Knark i Stockholm beh ver terupptas med f rnyad styrka.

9 Ven krogbranschen visar stort intresse f r att teruppta arbetet och studien visar ocks att de anst llda bland annat efterfr gar utbildning och mer polisi r n rvaro i krogmilj n. I dagsl get finns ingen organisation som har uppdraget att f rvalta arbetet och d rf r finns ett behov av nationell samordning f r att driva Krogar mot Knark. Metoden har i utv rderingar visat sig vara en effektiv del i det f rebyggande arbetet kring narkotika i krogmilj . F rebyggande arbete beh ver bedrivas kontinuerligt och det r viktigt att de metoder som tagits fram och visat p effekter ocks f rvaltas. 6 BAKGRUND Det finns en rad folkh lsorelaterade problem som r associerade med narkotikaanv ndning i form av b de psykologiska och fysiska effekter b de p kort och p l ng sikt (Bellis MA, 2005; Chinet, Stephan, Zobel, & Halfon, 2007; Vasica & Tennant, 2002). Narkotikabruk kar risken f r att utveckla tolerans och beroende, att verdosera samt att utveckla psykiatriska problem (Cottler, Womack, Compton, & Ben-Abdallah, 2001; Kurtz, Surratt, Levi-Minzi, & Mooss, 2011; Parrott, Milani, Parmar, & Turner, 2001).

10 Narkotikabruk kar ocks risken att f sv righeter i relation till v nner eller familj (Chinet et al., 2007; Singer, Linares, Ntiri, Henry, & Minnes, 2004), att k ra p verkad (Voas, Johnson, & Miller, 2013), att bli utsatt f r brott eller att sj lv beg brott (Kurtz, 2012; Kurtz, Inciardi, & Pujals, 2009) sexuellt riskbeteende (Buttram & Kurtz, 2015, 2016; Novoa, Ompad, Wu, Vlahov, & Galea, 2005; Sterk, Klein, & Elifson, 2008), och att smittas av sexuellt verf rbara sjukdomar (Mitcheson, McCambridge, Byrne, Hunt, & Winstock, 2008). Narkotikarelaterad kriminalitet, sjuklighet och d dlighet har i n gon m n kat under de senaste tio ren i ldersgruppen under 30 r (CAN, 2017). Den narkotikarelaterade d dligheten har ven kat under det senaste decenniet d r majoriteten som avlider r m n och de flesta d dsfallen beror p verdoser (dvs. oavsiktliga f rgiftningar). Av de som r intagna p anstalt har 29% ett k nt narkotikamissbruk medan 20% har ett k nt blandmissbruk, och drygt h lften av de intagna rapporterar att de anv nt narkotika under de 12 m nader som f regick f ngelsestraffet (Folkh lsomyndigheten, 2017).