Handbok för artskyddsförordningen - Naturvårdsverket

1 Handbok f r artskyddsf rordningen Del 1 fridlysning och dispenser Handbok 2009:2 UTG VA 1 april 2009. Handbok f r artskyddsf rordningen Del 1 - Fridlysning och dispenser Naturresursavdelningen NATURV RDSVERKET. Best llningar Ordertel: 08-505 933 40. Orderfax: 08-505 933 99. E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: Naturv rdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25. E-post: Postadress: Naturv rdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: ISBN 978-91-620-0160-5. ISSN 1650-2361. Handbok 2009:2, utg va 1. Naturv rdsverket 2009. Tryck: CM Gruppen AB. Omslag: Stora bilden: Havs rn ( haliaeetus albicilla) Fotograf: Patrik Olofsson Lilla bilden: Kannranka (Nepenthes kinabaluensis) Fotograf: Bent Christensen NATURV RDSVERKET.

2 Handbok 2009:2 Handbok f r artskyddsf rordningen del 1- Fridlysning och dispenser F rord M let med handboken r att underl tta l nsstyrelsernas arbete med fridlysnings renden och renden som r r kommersiell verksamhet, det vill s ga preparering, handel och f revisning. Handboken b r ses som ett verktyg f r l nsstyrelserna att anv nda sig av i arbetet med artskyddsf rordningen. En bra samordning och likriktad till mpning i handl ggningen av artskydds renden medf r att bland annat verksamhetsut vare och allm nhet f r en likv rdig pr vning oberoende var i landet de befinner sig. Tolkningarna av artskyddsf rordningens fridlysningsregler och uttryck som ing r i denna Handbok (del 1) har sitt ursprung i kommissionen v gledning om artikel 12 i habitatdirektivet.

3 Texterna om fridlysning har till stor del tagits fram av konsulterna Torsten Larsson och Helene Lindahl Vik p uppdrag av Naturv rdsverket. De grundl ggande texterna om preparering, handel och f revisning (del 2) har, p uppdrag av Naturv rdsverket, till stor del tagits fram av L nsstyrelsen i V stra G talands l n. Till denna text har ven L nsstyrelsen i Uppsala l n och L nsstyrelsen i Kronobergs l n bidragit. Samtliga l nsstyrelser gjordes delaktiga i bearbetningen genom ett tredagars arbetsm te i april 2006. Synpunkterna som kom upp under arbetsm tet bearbetades in i handboken av konsulten Inger Viborg.

4 Naturv rdsverket har valt att ta fram ett webbverktyg f r handboken, det vill s ga att handboken f r artskyddsf rordningen b de kommer att finnas p webben och i tryckt version. Det r den webbaserade handboken som kommer att g lla och finns att hitta p f ljande adress: De delar av handboken som handlar om Tullverkets roll i fr gor kopplade till artskydd och CITES ges ut i samarbete med Tullverket. De delar av handboken som handlar om djurskydd samt Jordbruksverkets roll i fr gor kopplade till djurskydd, artskydd och CITES ges ut i samarbete med Jordbruksverket. De delar av handboken som handlar om Polisens roll i fr gor kopplade till artskydd och CITES, ges ut i samarbete med Polismyndigheten.

5 Stockholm 2009. Anna Helena Lindahl direkt r Naturresursavdelningen 3. NATURV RDSVERKET. Handbok 2009:2 Handbok f r artskyddsf rordningen del 1- Fridlysning och dispenser 4. NATURV RDSVERKET. Handbok 2009:2 Handbok f r artskyddsf rordningen del 1- Fridlysning och dispenser Inneh ll F RORD 3. SAMMANFATTNING 7. F RKORTNINGAR OCH BEGREPPSF RKLARINGAR 8. 1 ARTSKYDD I EU OCH I SVERIGE 13. Syftet med habitatdirektivet 13. Kopplingen mellan artskydd och Natura 2000 14. Syftet med f geldirektivet 14. EU-kommissionens v gledning 14. Till mpning av EU:s tv naturv rdsdirektiv 15. Tv rvillkoren 16. Rapporteringskrav 16.

6 Vervakning och uppf ljning 17. Svenska fridlysningar 18. 2 ARTSKYDDSF RORDNINGEN OCH ANNAN LAGSTIFTNING 20. Artskyddsf rordningen till mpning 20. 4 : F rbud g llande djur 20. 5 : Medel och metoder 27. 6 : F rbud g llande kr ldjur, groddjur, ryggradsl sa djur 27. 7 : F rbud g llande v xter 28. 8 : F rbud g llande k rlv xter, mossor, lavar, svampar och alger 28. 9 : F rbud g llande k rlv xter, mossor, lavar, svampar och alger 29. 10 : Undantag fr n 6 f r huggorm 30. 11 : Undantag fr n 6 f r grod- och kr ldjur 30. 12 : Undantag fr n 8 f r mistel och tovsippa 30. 13 : Undantag fr n 6, 8 och 9 f r forskning 31.

7 14 : Dispens fr n 4, 5 och 7 31. 15 : Dispens fr n 6, 8 och 9 38. Jaktlagen och jaktf rordningen - till mpning 40. Dispens enligt jaktf rordningen 41. F rordningen om fisket, vattenbruket och fisken ringen till mpning 42. Dispens enligt f rordningen om fisket, vattenbruket och fiskerin ringen43. 3 VERKSAMHETER SOM P VERKAS AV ARTSKYDDSF RORDNINGEN44. Skogsbruk, jordbruk och fiske 44. 5. NATURV RDSVERKET. Handbok 2009:2 Handbok f r artskyddsf rordningen del 1- Fridlysning och dispenser H nsynsregler f r areella n ringar 45. Infrastruktur- och andra st rre projekt 45. Detaljplaner och artskyddet 46.

8 4 TILLSYN INFORMERA, V GLEDA, KONTROLLERA OCH INGRIPA 47. BILAGOR. 1) Svenska djurarter enligt bilaga 4 habitatdirektivet 2) Nyckelbegrepp samt parnings- uppf dnings- och vervintringsperioder 3) Nyckelbegrepp samt h ckningsperioder f glar 4) Nyckelbegrepp samt reproduktions- vilo- och vervintringsplatser 5) Exemplet fladderm ss 6) Exemplet st rre vattensalamander 7) Exemplet tjockskalig m larmussla 8) Exemplet guckosko och exploatering 9) Exemplet insamling av Mnemosynefj ril 10) Dispensprocessen djur 14 . 11) Dispensprocessen v xter 14 . 12) Mall f r dispensbeslut bifall 14 . 13) Mall f r dispensbeslut avslag 14.

9 14) Dispensprocessen 15 . 15) Exemplet brudsporre och exploatering 16) Exemplet vanlig groda och detaljplaner 17) Mall f r dispensbeslut bifall 15 . 18) Mall f r dispensbeslut avslag 15 . 19) Exemplet aktiviteter som ber rs av 4-5 . 20) Till mpning skogsbruk 6. NATURV RDSVERKET. Handbok 2009:2 Handbok f r artskyddsf rordningen del 1- Fridlysning och dispenser Sammanfattning Artskyddsf rordningen har funnits sedan 1999. Denna Handbok (del 1) ger v g- ledning f r de delar i artskyddsf rordningen som handlar om fridlysning. Reglerna om fridlysning h rstammar dels fr n EU:s tv s kallade naturv rdsdirektiv: habi- tatdirektivet och f geldirektivet, dels fr n svenska fridlysningsregler som funnits redan i den gamla naturv rdslagen.

10 Fr n och med den 1 januari 2008 r det regeringen som beslutar om fridlysning av en art i hela landet, i ett l n eller i en del av ett l n. F r n rvarande r ca 300. v xt- och djurarter fridlysta i hela landet och ungef r 50 v xt- och djurarter fridlys- ta i ett eller flera l n. EU:s naturv rdsdirektiv t cker in stora delar av de gamla svenska reglerna om artskydd och blir d rf r styrande f r hela artskyddsarbetet i Sverige. Det finns v gledande domar fr n EG-domstolen som visar hur naturv rdsdirektiven b r tolkas. EU-kommissionen har utifr n dessa domar, tagit fram en v gledning om hur artskyddet b r hanteras i praktiken.