ISBN: 978-91-981058-4-1 MAPIUS 14 - muep.mau.se

1 Irene Andersson F r n gra kvinnor tycks aldrig ha bott i Malm F r n gra kvinnor tycks aldrig ha bott i MalM om synlighet, erk nnande och genus i ber ttelser om Malm Rapporten F r n gra kvinnor tycks aldrig ha bott i Malm . Om synlighet, erk nnande och genus i ber ttelser om Malm r en produkt av en satsning fr n Institutet f r studier i Malm s historia. Avsikten var att utifr n s rskilda perspektiv diskutera underlag f r vidare forskning. I Institutets profil ing r att skapa m tesplatser mellan forskare och stadens inv nare, bland annat genom seminarier och lokala guidade vandringar, och att initiera samarbete mellan de akademiska milj erna inom historia och urbana studier. Projektet s tter fokus p historieproduktion om staden Malm under 1900-talet utifr n genusperspektiv och redovisas h r i en rapport som kan anv ndas i samtal med institutioner i Malm och m nniskor i staden.

2 Rapporten r en bred unders kning med nedslag i forskning och andra texter om Malm samt i kulturarvsinstitutioners produktion. I texten st lls fr gor om genusperspektiv och bilden av Malm staden vars historiska bild ofta karakteriseras som industrialisering, v lf rdspolitik, samf rst ndsanda och socialdemokrati. Irene Andersson r fil. dr och lektor i historia vid fakulteten f r l rande och samh lle, Malm h gskola. Hon disputerade 2001 p avhandlingen Kvinnor mot krig. Aktioner och n tverk f r fred 1914 1940. Hennes forskningsomr den r genushistoria, sociala r relser s som kvinno- och fredsr relser samt fredsundervisning f r barn. F r n gra kvinnor tycks aldrig ha bott i MalM om synlighet, erk nnande och genus i ber ttelser om Malm irene anderssonMalm University Publications in Urban studies/ Malm h gskolas publikationer i Urbana studierMAPIUS 14 MAPIUS 14 isbn : 978-91-981058-4-1 12013-11-26 10:18 F r n gra kvinnor tycks aldrig ha bott i Malm Om synlighet, erk nnande och genus i ber ttelser om Malm Irene AnderssonInstitutet f r studier i Malm s historiaMALM UNIVERSITY PUBLICATIONS IN URBAN STUDIES 14 Irene AnderssonMalm h gskola, Institutionen f r urbana studier & Institutet f r studier i Malm s historia, 2013 Malm University Publications in Urban Studies ( MAPIUS ) 14 OMSLAGSBILD: Elma Oijens Arbetarhustru (1989).

3 Denna staty r placerad p innerg rden till Bfr rnen i centrala Malm . Statyn st r i original p Kapellplatsen i G teborg. Foto: Fredrik Bj rkLAYOUT OCH FORM: Fredrik Bj rk & Josefin Bj rkTRYCK: Holmbergs, Malm 2013 ISSN: 1654-6881 isbn : 978-91-981058-4-1 Best llning: Inneh llsf rteckning F rord 51 Introduktion 7 2 Genusteoretiska funderingar 103 Kulturarvsinstitutioner och att se med genus gon 254 Malm i historieskrivning och andra ber ttelser 435 Att vara kritisk och f rs ka f r ndra f rslag och exempel 676 Resultat och avslutande ord 80 Appendix 83 Referenser 86Om Institutet f r studier i Malm s historia 91 5F rord Jag r f dd och uppvuxen i Malm.

4 Men flyttade till Kristi-anstad efter gymnasiet f r att utbilda mig till l rare. Efter ett antal yrkes r inom skolans v rld och d refter forskarutbild-ning i historia i Lund fick jag anst llning p Malm h gskola. F r mig - en terkomst till staden. Det h r projektet handlar om att unders ka historieskrivning och ber ttelser om Mal-m ur ett genusperspektiv. Minnen av min uppv xt och famil-jens och sl ktingars arbets- och fritidsliv samt levnadsvillkor har i b de genus- och klassperspektiv f rdjupat den historiska dimensionen p flera s tt. Under projektets g ng har jag ofta undrat vad mor; mormor och farmor, fastrar och mostrar och de manliga sl ktingarna skulle ha svarat om jag bett dem be-r tta om sina erfarenheter av att leva, bo och arbeta i Malm.

5 Hur skulle deras upplevelser representeras i ber ttelser som Malm ? Min far var pl tslagare, men drabbades av polio p 1940-talet, vilket innebar omskolning. I hans fall till finmeka-niker. N r sjukdomen br t ut tvingades han avsluta sin karri r i MFF:s babykedja . Farmor och farfar hade p 1920-talet l tit bygga v rt egnahemshus p Rosenv ng, p gr nsen till Limhamn. Farmor bodde kvar p andra v ningen tills hon dog och vi kom p s s tt att ha n ra kontakt under hela min uppv xt. Jag minns att hon drygade ut nkepensionen efter farfar, stens ttaren, genom att vid sitt vardagsrumsbord f s-ta tunna blytyngder i kanten av fisken t. Min mor kom fr n fattigare f rh llanden, mormor och morfar var tillf llig lan-tarbetare och tog upp betor.

6 Familjen flyttade till den egna 6kolonistugan varje v r, sade upp sin l genhet och s kte ny n r h sten kom. Mor ber ttade att hon som barn bar ett m rke i ett band runt halsen f r att f mat i skolbespisningen. Det ret far och mor gifte sig skulle hon fylla 18 r. Hon slutade sitt ar-bete p Tobaksmonopolet, och blev s sm ningom hemmafru med tre barn. I m nga r delade hon dessutom ut tidningar under tidiga morgontimmar och arbetade som dagmamma. Senare fick hon anst llning inom hemtj nsten och p ett ser-vicecenter f r ldre. Runt oss fanns mostrar, morbr der, fastrar och farbr der. Det arbetades p Kockums, Cementa och Facit, med lumpinsamling och i aff r. F hade bil, det var cykeln som g llde. Vid kalas togs kortleken fram, de drack kaffe eller grogg, t kakor och sm rg sar inomhus i vardagsrummet eller i tr dg rden.

7 Men viktigast i projektet har inte varit den personliga kopplingen, utan uppt ckten att en lokal kontext spelar roll f r historiska analyser. I min tidigare forskning, om kvinno- och fredsr relsen, har Stockholmsperspektivet utgjort en ram. Det f reningsmaterial jag d anv nde hade mestadels produ-cerats och sparats nationellt. Nedslag i den lokala dagspres-sens rapportering om livet i Malm under f rsta och andra v rldskriget visar emellertid att h ndelser ibland tolkades lokalt och regionalt. Huvudstadens sammanhang f rst s ofta som det nationella, men det r inte alltid detsamma f r en stad i s dra delen av landet n ra kontinenten. Plats har bety-delse f r historieskrivning. Irene Andersson71 Introduktion N gra kvinnor tycks aldrig ha bott i Malm Journalisten Per Svensson, pekar p fr nvaron av genusper-spektiv i historieskrivningen om Malm i sin bok Malm V rldens svenskaste stad.

8 En oauktoriserad biografi, 2011. En typisk inv nare i Malm har varit en man som arbetade p skeppsvarvet, som gick p alla MFF:s fotbollsmatcher och som r stade p socialdemokraterna. Efter denna beskrivning undrar han om arbetarklassens m n reproducerade sig sj lva. Om man ser till historieskrivningen verkar det som det inte har bott n gra kvinnor i Malm , varken som kollektiv eller som individer, r hans Dessa skarpa formuleringar f ngade mitt intresse och blev startpunkten f r tankar om ge-nus i ber ttelser och historieskrivning om staden Malm . Hur genusperspektivet ser ut i Per Svenssons egen bok r en fr ga som besvaras l ngre fram. Rapporten F r n gra kvinnor tycks aldrig ha bott i Malm.

9 Om synlighet, erk nnande och genus i ber ttelser om Malm r en produkt av en satsning som Institutet f r studier i Mal-m s historia gjorde under 2011-2012. Avsikten var att utifr n s rskilda perspektiv diskutera underlag f r vidare forskning. I institutets profil ing r att skapa m tesplatser mellan fors-1 Svensson, Per, Malm V rldens svenskaste stad. En oauktoriserad biografi. Stockholm 2011, s 118. 8kare och stadens inv nare, genom olika seminarier och lokala guidade vandringar, och att initiera samarbete mellan historia och urbana studier. Mitt projekt s tter fokus p historiepro-duktion om staden Malm under 1900-talet utifr n genus-perspektiv och redovisas h r i en rapport som kan anv ndas i samtal med institutioner i Malm och m nniskor i staden.

10 Rapporten r en bred unders kning med nedslag i forskning och andra texter om Malm samt i kulturarvsinstitutioners produktion. I texten st lls fr gor om genusperspektiv och bilden av Malm - staden vars historiska bild ofta karakteri-seras som industrialisering, v lf rdspolitik, samf rst ndsanda och socialdemokrati. Historieproduktionen kring en stad bygger p materi-al av skilda slag, som stadshistoriska verk, forskningsartik-lar, utst llningar, filmproduktion, iscens ttningar av minnen i staden, dagspress, bibliografier, arkivmaterial och f rem l. Dessa produceras och f rvaltas av olika yrkesm nniskor och inte minst av en intresserad allm nhet. Projektarbetet star-tade med att ringa in vad som producerats, av vem och f r vilka syften.