Kapitel 2 Fakta om demens - demenscentrum.se

1 18 Guiden till Nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom/Svenskt Demenscentrum 201319 Guiden till Nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom/Svenskt Demenscentrum 2013 Kapitel 2 Fakta om demens demens r inte namnet p en best md sjukdom utan p ett tillst nd som beror p skador i hj rnan. Skadorna kan orsakas av flera olika sjukdomar och demens r ett samlingsnamn p dessa. Demenssjukdomar leder till att minnet, tankef rm gan och andra s kalla-de kognitiva f rm gor blir mycket s mre n f rut. Ordet demens h rstam-mar fr n latinets de mens vilket betyder utan f rst nd . Kunskapen om demens var l nge mycket bristf llig. demens betraktades n rmast som en oundviklig f ljd av lderdomen. Idag vet vi att demens inte r en del av det naturliga ldrandet. Det finns n rmare 100 sjukdomar som kan orsaka demens . Sjukdomarna delas in i olika grupper. En vanlig indelning r att skilja mellan prim rdegenerativa, vaskul ra och sekund ra demenssjukdomar samt olika blandformer.

2 Symtombilden vid de olika sjukdomarna har m nga gemensamma drag. Det finns ocks skillnader som beror bland annat p att det r olika omr den i hj rnan som nga olika symtom Demenssjukdom kan yttra sig p olika s tt. Personen f r ofta problem med minnet, sv righet att orientera sig, liksom att t nka, planera och utf ra saker som tidigare var enkla (exekutiv f rm ga). ven spr ket p verkas och f r- m gan att sk ta sin ekonomi. Symtom som sv righeter att tolka sinnesintryck, agnosi, p grund av nerv-cellsskador kan inneb ra att personen inte k nner igen v lbekanta f rem l eller personer, eller f rst r vad orden betyder. ven tolkning av smak, lukt och ber ring kan p samma s tt p verkas. Ett annat symtom, apraxi, inneb r att personen f r sv rt att utf ra tidigare inl rda motoriska moment som exempelvis hur man hanterar bestick, kl r sig eller sk ter sin hygien. Andra vanliga symtom under sjukdomsutvecklingen r syn- och h rsel- hallucinationer samt vanf rest llningar. ven oro, ngest, irritation och aggressivitet r vanligt f rekommande.

3 Depression r inte heller ovanligt vid demens och ska behandlas. ven personens insikt, omd me och impulskon-troll kan p verkas. Det finns allts m nga symtom som kan relateras till demenssjukdom. Men symtomen varierar vilket beror p att olika demenssjukdomar angriper och sprider sig till olika delar av hj rnan. demens r vanligast i h g lder men r inte en del av det naturliga ldrandet. Det finns n rmare 100 sjukdomar som kan orsaka Guiden till Nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom/Svenskt Demenscentrum 201321 Guiden till Nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom/Svenskt Demenscentrum 2013F r att kunna ge god v rd och omsorg till personer med demenssjukdom beh vs d rf r f rst else f r hur de olika demenssjukdomarna utvecklas och hur de p verkar den enskilde g lder r st rsta riskfaktornF rutom stigande lder finns en del andra faktorer som visat sig p verka risken att utveckla en demenssjukdom. Kvinnor r n got verrepresenterade bland personer med demenssjukdom.

4 Rftliga faktorer har nnu st rre betydelse. En rftlig faktor som r viktig har att g ra med ett protein som deltar i kolesteroltransporten i kroppen. Proteinet heter Apolipoprotein E och finns i olika varianter. Det som kallas ApoE4 kar risken f r Alzheimers sjukdom med 1, 5 4 g nger j mf rt med vriga varianter. ApoE4 - genen r vanligt f rekommande men l ngt ifr n alla som b r p den drabbas av Alzheimers sjukdom. Att ha en eller flera n ra anh riga med demenssjukdom kar risken att drabbas av demens . Samma sak g ller vid h gt blodtryck i medel ldern. Att vara socialt aktiv och gna sig t mentalt stimulerande aktiviteter p fritiden r d remot en skyddsfaktor som kan minska risken f r demens . Detsamma g ller blodtryckss nkande behandling som kan f rhindra att ldre utvecklar vaskul r demens . Prim rdegenerativa demenssjukdomar Vid prim rdegenerativa demenssjukdomar p g r en sjukdomsprocess i hj r-nan som g r att nervceller i hj rnan b rjar f rtvina och d i mycket snabbare takt n normalt.

5 Symtomen kommer smygande och tillst ndet f rs mras gradvis i takt med att skadan i hj rnan f rv rras. De fyra vanligaste prim rdegenerativa sjukdomarna r Alzheimers sjuk-dom, frontotemporal demens ( ven kallad frontallobsdemens, pannlobs- demens ), Lewykroppsdemens och demens vid Parkinsons sjukdom. Alzheimers sjukdom r vanligastDen vanligaste av alla demenssjukdomar r Alzheimers sjukdom. Den orsa-kar ungef r 60 70 procent av alla demensfall. Sjukdomen debuterar vanligen efter 65 rs lder, men starkt rftliga former med betydligt tidigare debut f rekommer. Vid Alzheimers sjukdom b rjar proteinet betaamyloid klumpa ihop sig och lagras mellan hj rnans nervceller i senila plack. Inuti cellerna bildas fibriller, sm garnnystan som f rhindrar transporten av viktiga n rings mnen. Dessa sjukliga f r ndringar sprider sig och gradvis skadas en allt st rre del av hj rnan. Sjukdomsf rloppet str cker sig ofta ver m nga r. Alzheimers sjukdom b rjar vanligen med tilltagande gl mska, koncentra-tionssv righeter, sv righeter att orientera sig i tid och rum.

6 Minnet f rs mras gradvis, och personen f r allt sv rare att klara vardagliga aktiviteter. ven spr ket och f rm gan att kommunicera p verkas. Hj lp med p kl dning, hygien och personlig v rd blir s sm ningom helt n dv ndigt. Det finns ingen botande behandling men m nga med Alzheimers sjukdom kan ha nytta av de symtomlindrande l kemedel som idag finns. Frontotemporal demens debuterar tidigare Frontotemporal demens r en annan prim rdegenerativ sjukdom. Till skillnad mot andra former av demens drabbar den framf r allt personer i yrkesverksam lder. Vanligen debuterar sjukdomen vid 50 60 rs lder, i vissa fall redan vid 40. Den leder till nedbrytning av nervceller, framf r allt i hj rnans pannlob och fr mre delen av tinningloberna. Frontotemporal demens har, liksom Alzheimers sjukdom, ett smygande f rlopp men sjukdomsbilden ser annorlunda ut. Eftersom hj rnskadan drab-bar hj rnans fr mre del r de f rsta symtomen i regel bristande omd me, f r ndrad personlighet, s mre spr klig f rm ga, pl tsliga vredesutbrott och k nslom ssig avtrubbning.

7 Gl mska och f rs mrad orienteringsf rm ga, som r tidiga alzheimersymtom, upptr der f rst senare i sjukdomsf rloppet. Det finns inget botemedel mot frontotemporal demens . Ibland hj lper ngestd mpande l kemedel mot den oro och sv ra rastl shet som kan f re-komma. Dessa b r dock anv ndas med stor f rsiktighet eftersom personer med frontotemporal demens tycks vara extra k nsliga mot denna typ av l kemedel. Lewykroppsdemens ger parkinsonsymtomLewykroppsdemens uppt cktes i slutet av 1980 - talet. Den f rv xlas ofta med andra demenssjukdomar och har vissa likheter med Parkinsons sjukdom. Lewykroppar r en typ av sjukliga f r ndringar som finns i hj rnan hos personer med sjukdomen. Det handlar om mikroskopiskt sm protein- ansamlingar i hj rnstammen och hj rnbarken, hj rnans yttersta lager. Typiskt vid Lewykroppsdemens r synhallucinationer och nedsatt upp-m rksamhet. Personen blir l tt tr tt. Symtomen kan variera fr n milda till starka under samma dag. Minnesst rningar f rekommer, framf r allt senare i sjukdomsf rloppet, men r inte lika framtr dande som vid Alzheimers sjukdom.

8 Personen har ofta sv rt att bed ma avst nd och att uppfatta saker tredimensionellt. Vid Lewykroppsdemens f rekommer ven stela muskler och l ngsamma r relser, symtom som r typiska ven f r Parkinsons sjukdom. Men till skillnad mot denna sjukdom uppkommer dessa motoriska symtom samtidigt som de kognitiva sv righeterna (problem med uppm rksamhet och s vidare). 22 Guiden till Nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom/Svenskt Demenscentrum 201323 Guiden till Nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom/Svenskt Demenscentrum 2013 Det finns ingen botande behandling. Symtomlindrande l kemedel mot demenssymtomen (av samma typ som ges vid Alzheimers sjukdom) kan ha god effekt i b rjan. Parkinsonl kemedlet L- dopa kan lindra de motoriska symtomen. Parkinsons sjukdom kan orsaka demensParkinsons sjukdom orsakas av brist p signalsubstansen dopamin. Utm rkande f r denna sjukdom r att personen f r stela leder, darrningar, l ngsamma r relser och andra motoriska symtom.

9 Sjukdomen kan ven leda till demens (men g r det l ngt ifr n alltid). Om det sker r det alltid under senare delen av sjukdomsf rloppet. Till skillnad mot Lewykroppsdemens kommer de motoriska symtomen minst ett r innan eventuella demens - symtom visar sig. Parkinsondemens utg r ett par procent av alla demensfall. Hj rnskadorna sitter i detta fall i hj rnans vita substans. Vanliga symtom vid Parkinson- demens r koncentrationssv righeter, minnesst rningar (mindre sv ra n vid Alzheimers sjukdom) och brist p energi. Personen f r sv rare att planera och ta initiativ. Beteendest rningar och hallucinationer kan ocks f rekomma. Det finns ingen botande behandling vid Parkinsondemens. Symtomlindrande l kemedel som anv nds vid Alzheimers sjukdom verkar i vissa fall ha god effekt ven vid Parkinsondemens. Vaskul r demens r n st vanligastDet finns flera olika former av vaskul r demens , ibland ven kallad blod-k rlsdemens. Tillsammans st r de f r 25 30 procent av alla demensfall.

10 Gemensamt r att demenssymtomen orsakas av hj rnskador. Vanligast r att olika delar av hj rnbarken drabbas till f ljd av stroke (slaganfall). Bakom en stroke ligger oftast hj rninfarkter som uppst r n r blodproppar fastnar och t pper till hj rnans blodk rl. Stroke kan ven bero p att blod fr n l ckande puls dror tr nger in i hj rnv vnad som d f rst rs, s kallad hj rnbl dning. I b da fallen blir delar av hj rnan utan syre och upph r att fungera. F ljderna brukar bli talsv righeter och betydande fysiska funktions-hinder. Men stroke kan allts ven leda till demens . Vid vaskul r demens kommer symtomen ofta pl tsligt. Tillst ndet kan sedan vara stabilt under en period f r att sedan ter f rs mras. Sjukdomsutvecklingen sker allts ofta trappstegsvis, till skillnad mot de prim rdegenerativa demenssjukdomarna som har ett smygande f rlopp. Vanliga symtom r nedsatt initiativf rm ga, sv righeter att planera och genom- f ra saker, personlighetsf r ndringar och g ngsv righeter.