Leif Andersson Anknytning - POMS

1 1 Psykologpraktik Andersson -Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidk ping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bak t till 40-talet d de f rsta tankarna b rjade formuleras av John Bowlby. Han var en engelsk psykoanalytiker och forskare som tidigt kom i kontakt med unga kriminella pojkar. Hans uppt ckt att pojkarna varit med om kontaktbrott i relation till f r ldrar under barndomen gav upphov till tankar om f r ldrars betydelse f r barns utveckling. Bowlby kom s sm ningom att utveckla en omfattande teori som tog fasta p m nniskans liv som social varelse och gruppvarelse. Teorin har en evolutionsteoretisk grund. Det nyf dda sp dbarnet r i behov av l ng tids skydd mot faror.

2 F r att barnet skall vara skyddat kr vs inte bara att f r ldrarna f rst r barnets utsatthet och v rdar det. Barnet beh ver ocks sj lv vara utrustad med en f rm ga som g r att det str var efter n rhet till v rdaren. N rheten har b de till uppgift att bereda barnet skydd mot faror och skola in barnet i en social v rld, att socialisera barnet. Barns medf dda s kande av n rhet och kontakt med n gon vuxen (och om ingen vuxen finns ett annat barn) r vad som kallas anknytningsbeteende. Vid ca 7 m naders lder har barn i allm nhet utvecklat en modell av vem eller vilka de h r till. Under f rsta halv ret sker ett urval, som leder fram till att n gon av de individer som omger barnet blir anknytningsobjekt.

3 Den k nslom ssiga kontakten r avg rande f r vem som blir utvald av barnet, i allm nhet r r det sig om modern. Det r fr n 7-m naders ldern man riktigt ser det selektiva s kandet av n rhet till en modersgestalt, ett anknytningsobjekt. Med ordet anknytningsobjekt tydligg rs att det inte r r sig om ett biologiskt utan om ett psykologiskt band. Anknytningsbeteende aktiveras i situationer d r barnet upplever otrygghet (och kan beh va v rd eller tillsyn) Anknytningsbeteende r ett medf tt och ned rvt handlingsm nster. Det terfinns inte bara hos m nniska utan hos en rad olika djurarter. Anknytning betyder att barnet s ker n rhet i ett antal hos barnet f rprogrammerade situationer. De vanligaste situationerna r: D avst ndet till anknytningsobjektet blir stort D fr mmande personer finns i barnets n rhet D barnet har gjort sig illa D barnet r s mnigt 2 Det gemensamma f r dessa situationer r att barnet kan beh va v rdarens st d eller skydd.

4 D rf r r barnet utrustat s att dessa situationer leder till oro hos barnet och ett s kande av n rhet till f r ldern. Hur l nge barnet beh ver vara i anknytningsobjektets n rhet och vid l g lder ven ha kroppskontakt varierar med situationen. Ju mer barnet oroats, desto mer omfattande beh ver kontakten vara. Omv rdnad Det gensvar som barnet beh ver vid anknytningsreaktioner ben mns omv rdnad. Eftersom anknytningsteorin har en systemteoretisk utg ngspunkt talar man om omv rdnadssystem. Hos barn talar man i paritet med detta om anknytningssystem. Det r hos f r ldrar som omv rdnadssystemet v cks till liv som ett svar p barnets anknytningsbeteende.

5 Omv rdnadssystemet t nker man sig ocks har biologiska r tter, men antas vara starkt p verkat av f r lderns erfarenheter, s rskilt tidiga erfarenheter. Det har ocks p visats starka kopplingar mellan f r ldrars inre representationer av anknytningserfarenheter och den omv rdnad de ger sina barn. Det r viktigt att skilja mellan anknytnings- och omv rdnadsbeteende. Anknytningsbeteende visar den svaga parten (barnet) gentemot en stark part (f r ldern) och den starka parten svarar med omv rdnad, som inneh ller skydd mot faror. Utforskande N rhet beh vs allts i situationer d barnet kommit att oroas. Emellertid beh vs inte bara n rhet och gensvar fr n f r ldrar f r att barn skall utvecklas.

6 Barn beh ver ocks experimentera, utforska omgivningen, sina egna f rm gor och andra m nniskor. D rf r har barn ocks ett naturligt och medf tt m nster att leka och utforska. Detta beteendem nster r vad som v cks hos barnet vid trygghetsupplevelse. Ett barn som inte v gar utforska, som bara s ker n rhet kan d rf r inte betraktas som tryggt. Det r v xlingen mellan kontakts kande och utforskande som r tecken p trygg Anknytning . Anknytningen beskrivs som ett beteendesystem, med syftet att skydda och socialisera barnet. Nyfikenhet, experimenterande och lek utg r ett annat beteendesystem, ben mnt utforskandesystemet. Detta fungerar komplement rt till anknytningssystemet och tar allts ver i alla situationer d barnet upplever trygghet.

7 Systemet har till uppgift att utveckla barnets f rm ga att sj lvst ndigt hantera omv rlden. Socialisering och personlighetsutveckling En funktion hos anknytningen var att barnets fysiska verlevnad skulle tryggas. Detta r emellertid inte den enda betydelsen av Anknytning . M nniskan r en social och en gruppvarelse och barnet beh ver f rberedas f r detta. D rf r har anknytningen ocks en avg rande betydelse i att inlemma barnet i ett socialt samspel med m nniskor. Ett barn som f ds r mycket outvecklat och klarar sig definitivt inte p egen hand. Det m ste tas om hand av f r ldrarna eller andra vuxna. I detta omh ndertagande ligger inte bara att barnets verlevnad tryggas.

8 Barnet skolas ocks in i ett socialt och kulturellt m nster. Variationen i m nskliga personlighets- och samspelsm nster r mycket stor. Att barnet r s outvecklat vid f delsen har tolkats som att det skall vara mycket anpassningsbart till den 3 sociala grupp och det kulturella sammanhang det h r till. D rf r kommer en stor del av barnets h gre hj rnfunktioner att formas utifr n erfarenheterna efter f delsen. De viktigaste erfarenheterna i formandet av hj rnans h gsta funktioner i b rjan av livet r relationerna till andra m nniskor. H rvidlag r anknytningserfarenheterna i s rklass viktigast. Barnets personlighet kommer fr n b rjan att formas mot en bakgrund av anknytningsm nstren i relation till f r ldrar.

9 Sammanfattande principer g llande Anknytning F ljande fem punkter sammanfattar principerna f r anknytningen: De f rsta anknytningarna formas vanligtvis under andra halv ret, omkring 7 m naders lder. N stan alla barn blir anknutna. Anknytningar formas endast till ett f tal personer. Dessa selektiva anknytningar kan h rledas ur sociala samspelssituationer med anknytningsfigurerna. Anknytning leder till specifika organisatoriska f r ndringar i barnets beteende och hj rnfunktion. Anknytningsm nster Barn f ds i olika familjer och de f rh llanden de m ter skiljer sig starkt t. N r det g ller anknytningen r det f r ldrarnas gensvar som avg r hur barnet kommer att f rh lla sig.

10 Detta gensvar p verkar b de vad barnet f rv ntar sig att m ta i kontakten med andra m nniskor och hur det uppfattar sig sj lv, vilken sj lvbild det utvecklar. Mary Ainsworth var en forskare som samarbetade med Bowlby. Hon intresserade sig f r olikheter i barns f rh llningss tt till f r ldrar och f rs kte hitta ett s tt att studera samspelet och vilken betydelse detta fick f r barns Anknytning . Med hj lp av en s rskilt skapad observationssituation b rjade hon bed ma och klassificera olika m nster i barns anknytningsbeteende gentemot f r ldrar. Den observationssituation hon skapade kallas f r den fr mmande situationen (s llan versatt till svenska; den heter p originalspr ket the strange situation ).