Leif Andersson Anknytning - poms.nu

1 1 Psykologpraktik Andersson -Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidk ping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bak t till 40-talet d de f rsta tankarna b rjade formuleras av John Bowlby. Han var en engelsk psykoanalytiker och forskare som tidigt kom i kontakt med unga kriminella pojkar. Hans uppt ckt att pojkarna varit med om kontaktbrott i relation till f r ldrar under barndomen gav upphov till tankar om f r ldrars betydelse f r barns utveckling. Bowlby kom s sm ningom att utveckla en omfattande teori som tog fasta p m nniskans liv som social varelse och gruppvarelse. Teorin har en evolutionsteoretisk grund.

2 Det nyf dda sp dbarnet r i behov av l ng tids skydd mot faror. F r att barnet skall vara skyddat kr vs inte bara att f r ldrarna f rst r barnets utsatthet och v rdar det. Barnet beh ver ocks sj lv vara utrustad med en f rm ga som g r att det str var efter n rhet till v rdaren. N rheten har b de till uppgift att bereda barnet skydd mot faror och skola in barnet i en social v rld, att socialisera barnet. Barns medf dda s kande av n rhet och kontakt med n gon vuxen (och om ingen vuxen finns ett annat barn) r vad som kallas anknytningsbeteende. Vid ca 7 m naders lder har barn i allm nhet utvecklat en modell av vem eller vilka de h r till.

3 Under f rsta halv ret sker ett urval, som leder fram till att n gon av de individer som omger barnet blir anknytningsobjekt. Den k nslom ssiga kontakten r avg rande f r vem som blir utvald av barnet, i allm nhet r r det sig om modern. Det r fr n 7-m naders ldern man riktigt ser det selektiva s kandet av n rhet till en modersgestalt, ett anknytningsobjekt. Med ordet anknytningsobjekt tydligg rs att det inte r r sig om ett biologiskt utan om ett psykologiskt band. Anknytningsbeteende aktiveras i situationer d r barnet upplever otrygghet (och kan beh va v rd eller tillsyn) Anknytningsbeteende r ett medf tt och ned rvt handlingsm nster. Det terfinns inte bara hos m nniska utan hos en rad olika djurarter.

4 Anknytning betyder att barnet s ker n rhet i ett antal hos barnet f rprogrammerade situationer. De vanligaste situationerna r: D avst ndet till anknytningsobjektet blir stort D fr mmande personer finns i barnets n rhet D barnet har gjort sig illa D barnet r s mnigt 2 Det gemensamma f r dessa situationer r att barnet kan beh va v rdarens st d eller skydd. D rf r r barnet utrustat s att dessa situationer leder till oro hos barnet och ett s kande av n rhet till f r ldern. Hur l nge barnet beh ver vara i anknytningsobjektets n rhet och vid l g lder ven ha kroppskontakt varierar med situationen. Ju mer barnet oroats, desto mer omfattande beh ver kontakten vara.

5 Omv rdnad Det gensvar som barnet beh ver vid anknytningsreaktioner ben mns omv rdnad. Eftersom anknytningsteorin har en systemteoretisk utg ngspunkt talar man om omv rdnadssystem. Hos barn talar man i paritet med detta om anknytningssystem. Det r hos f r ldrar som omv rdnadssystemet v cks till liv som ett svar p barnets anknytningsbeteende. Omv rdnadssystemet t nker man sig ocks har biologiska r tter, men antas vara starkt p verkat av f r lderns erfarenheter, s rskilt tidiga erfarenheter. Det har ocks p visats starka kopplingar mellan f r ldrars inre representationer av anknytningserfarenheter och den omv rdnad de ger sina barn.

6 Det r viktigt att skilja mellan anknytnings- och omv rdnadsbeteende. Anknytningsbeteende visar den svaga parten (barnet) gentemot en stark part (f r ldern) och den starka parten svarar med omv rdnad, som inneh ller skydd mot faror. Utforskande N rhet beh vs allts i situationer d barnet kommit att oroas. Emellertid beh vs inte bara n rhet och gensvar fr n f r ldrar f r att barn skall utvecklas. Barn beh ver ocks experimentera, utforska omgivningen, sina egna f rm gor och andra m nniskor. D rf r har barn ocks ett naturligt och medf tt m nster att leka och utforska. Detta beteendem nster r vad som v cks hos barnet vid trygghetsupplevelse.

7 Ett barn som inte v gar utforska, som bara s ker n rhet kan d rf r inte betraktas som tryggt. Det r v xlingen mellan kontakts kande och utforskande som r tecken p trygg Anknytning . Anknytningen beskrivs som ett beteendesystem, med syftet att skydda och socialisera barnet. Nyfikenhet, experimenterande och lek utg r ett annat beteendesystem, ben mnt utforskandesystemet. Detta fungerar komplement rt till anknytningssystemet och tar allts ver i alla situationer d barnet upplever trygghet. Systemet har till uppgift att utveckla barnets f rm ga att sj lvst ndigt hantera omv rlden. Socialisering och personlighetsutveckling En funktion hos anknytningen var att barnets fysiska verlevnad skulle tryggas.

8 Detta r emellertid inte den enda betydelsen av Anknytning . M nniskan r en social och en gruppvarelse och barnet beh ver f rberedas f r detta. D rf r har anknytningen ocks en avg rande betydelse i att inlemma barnet i ett socialt samspel med m nniskor. Ett barn som f ds r mycket outvecklat och klarar sig definitivt inte p egen hand. Det m ste tas om hand av f r ldrarna eller andra vuxna. I detta omh ndertagande ligger inte bara att barnets verlevnad tryggas. Barnet skolas ocks in i ett socialt och kulturellt m nster. Variationen i m nskliga personlighets- och samspelsm nster r mycket stor. Att barnet r s outvecklat vid f delsen har tolkats som att det skall vara mycket anpassningsbart till den 3 sociala grupp och det kulturella sammanhang det h r till.

9 D rf r kommer en stor del av barnets h gre hj rnfunktioner att formas utifr n erfarenheterna efter f delsen. De viktigaste erfarenheterna i formandet av hj rnans h gsta funktioner i b rjan av livet r relationerna till andra m nniskor. H rvidlag r anknytningserfarenheterna i s rklass viktigast. Barnets personlighet kommer fr n b rjan att formas mot en bakgrund av anknytningsm nstren i relation till f r ldrar. Sammanfattande principer g llande Anknytning F ljande fem punkter sammanfattar principerna f r anknytningen: De f rsta anknytningarna formas vanligtvis under andra halv ret, omkring 7 m naders lder.

10 N stan alla barn blir anknutna. Anknytningar formas endast till ett f tal personer. Dessa selektiva anknytningar kan h rledas ur sociala samspelssituationer med anknytningsfigurerna. Anknytning leder till specifika organisatoriska f r ndringar i barnets beteende och hj rnfunktion. Anknytningsm nster Barn f ds i olika familjer och de f rh llanden de m ter skiljer sig starkt t. N r det g ller anknytningen r det f r ldrarnas gensvar som avg r hur barnet kommer att f rh lla sig. Detta gensvar p verkar b de vad barnet f rv ntar sig att m ta i kontakten med andra m nniskor och hur det uppfattar sig sj lv, vilken sj lvbild det utvecklar.