MMSE-SR - Demenscentrum

1 1 mini mental Sta te Examination - Svensk RevideringMMSE-SRMANUALU tarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Str obel A Wallini samarbete med Svensk F rening f r Kognitiva sjukdomar (SFK), 2011 Version , 20132 INNEH LLSF RTECKNINGF RORD 4 ANV NDNING AV MANUALEN 5 VAD R NYTT MED MMSE-SR ? 6 Protokoll 6 Manual 6 PROTOKOLL OCH RIKTLINJER F R GENOMF RANDE 7 Att t nka p vid genomf randet 7 Instruktioner och genomf rande 7PO NGS TTNINGSKRITERIER OCH KOMMENTARER 91-5.

2 TIDSORIENTERING 96 10. PLATSORIENTERING 1111. OMEDELBAR TERGIVNING 1212. UPPM RKSAMHET OCH HUVUDR KNING 1313. F RDR JD TERGIVNING 1414-15. BEN MNING 1516. REPETITION 1517. F RST ELSE 1618. L SNING 1619. SKRIVF RM GA 17 EXEMPEL SOM GER 1 PO NG: 17 EXEMPEL SOM GER 0 PO NG: 1820. FIGURKOPIERING 19 ANV NDNING, GILTIGHET OCH BEGR NSNINGAR 20 Socialstyrelsens nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid demenssjukdom 20 Spr k 20 Testplats 21 Kvalitativ information 21 lder, utbildning och tolkning av totalpo ngen 21 Situationer d r man efter MMSE-SR testning r os ker p om kognitiv svikt f religger 23 Testledarf rh llanden som kan p verka po ngs ttning 23 Hur varierar MMSE-SR resultatet mellan olika testledare?

3 24 Ytterligare begr nsningar 24 MOTIVERING OCH BAKGRUND TILL GENOMF RDA NDRINGAR 25Fr ga 11: ndring fr n oavsiktligt l rande till medveten inl rning 253Fr ga 11: ndringar av ursprungliga minnesord och utarbetning av nya alternativa minnesord vid omtestning 25Fr ga 11: Begr nsning av till tna upprepningar av minnesorden 25Fr ga 12: ndringar av den ursprungliga startsiffran och utarbetande av nya startsiffror 26Fr ga 12: Eventuell distraktionsuppgift 26Fr ga 12: Borttagning av BAKL NGESSTAVNING 26Fr ga 17: Motivet f r att ndra instruktion och po ngs ttning Ta pappret med en hand 27Fr ga 17: Vik pappret p mitten en g ng 27Fr ga 17: Ge pappret till mig . 27 TACK 28 REFERENSER 294F RORDMini- mental State Examination Svensk Revidering ( MMSE-SR ) r ett enkelt screeningverktyg f r en orienterande kartl ggning av kognitiv funktion.

4 Originalversionen togs fram 1975 av l karna Marshal och Susan Folstein och var till stor del en sammanst llning av de fr gor och uppgifter som p den tiden ofta anv ndes f r att utv rdera kognitiv funktion. Det provades ut p 206 patienter med olika diagnoser som demens, depression, mani och schizofreni. Syftet med screeningverktyget var att skilja patienter med kognitiva st rningar fr n dem utan s dana st rningar och att f lja f r ndringar i kognitiv funktion (Folstein et al., 1975). MMSE har sedan dess bl a anv nts f r att v lja ut patienter till forskningsstudier, utv rdera l kemedelsbehandling, bed ma k rf rm ga och avg ra vilka patienter som har r tt till behandling, vilket det fr n b rjan allts aldrig var t nkt att anv ndas till.

5 MMSE r nu v rldens mest anv nda kognitiva unders kningsinstrument vid demens-sjukdomar (Ismail et al., 2010). I takt med den kade anv ndningen har fler och fler alternativa versioner av testet dykt upp. N r MMSE n dde Sverige b rjade det kallas f r mini - mental Test (MMT). Redan efter n gra r fanns flera olika versioner och idag har vi ver 30 olika s tt att administrera och r tta dessa fr gor, d r sv righetsgraden mellan de olika versionerna skiljer sig t. ven d samma version anv nds (av dessa tidigare MMT-versioner) skiljer sig administrering och r ttning t b de mellan anv ndare och ven n r samma anv ndare upprepar testningen. I Norge p b rjades ett arbete med en konsensusversion av MMT (kallad MMSE-NR) i b rjan av 2000-talet av neuropsykolog och med.

6 Dr. Carsten Strobel samt verl kare och professor Knut Engedal. Mycket av arbetet och texten i den svenska revideringen av MMT/MMSE ( MMSE-SR ) har baserats p detta norska arbete, b de avseende testprotokoll och manual. I Sverige b rjade utprovningen av det nya MMSE-SR 2010 och olika pilotversioner har testats i prim rv rdsmilj , p minnesmottagning, somatisk avdelning och neuropsykiatrisk avdelning samt i hemmilj . Testet har provadministrerats av arbetsterapeuter, l kare, psykologer, sjuksk terskor och undersk terskor, med syftet att utv rdera anv ndarv nligheten. Det har inte g tt att skapa en version som r perfekt f r alla yrkeskategorier i alla situationer, men MMSE-SR har modifierats utifr n anv ndarkommentarer och kan f rhoppningsvis fungera som en bra medelv g.

7 I och med den standardiserade administrationen och r ttningen kommer resultaten fr n MMSE-SR att vara j mf rbara verallt i landet. Som tidigare finns dock flera begr nsningar med detta enkla bed mningsinstrument, vilka tas upp i denna manual. MMSE-SR r inte avsett f r n gon specifik yrkeskategori, men f r att anv nda testet kr vs grundl ggande kunskap i hur man administrerar kognitiva tester. Vidare r det n dv ndigt att testledaren (TL) som ett minimum har l st igenom manualen eller deltagit vid ett utbildningsseminarium om MMSE-SR samt provtestat det p t ex en kollega, innan en patient best r av vanligt f rekommande fr gor som oftast st lls vid en bed mning av kognitiv funktion. Enligt jurister bed ms MMSE, utifr n tidigare prejudikat, sakna verksh jd i Sverige d fr gorna r allm NDNING AV MANUALENF r att utf randet av MMSE-SR skall bli s reliabelt och enhetligt som m jligt r det av stor vikt att man som anv ndare noggrant l ser igenom manualen innan man b rjar anv nda sig av MMSE-SR .

8 Den r sedan avsedd att anv ndas som r nytt i MMSE-SR s. 4 -5I detta avsnitt beskrivs centrala f r ndringar som r av vikt att man som anv ndare har f r genomf rande s. 6-7 H r beskrivs p vilket s tt betingelserna i testsituationen skall vara optimalt utformade samt p vilket s tt de standardiserade instruktionerna ska ngs ttningskriterier och Kommentarer s. 8 -18 Denna del kan med f rdel vara tillg ngliga i sj lva testsituationen d standardiserade obligatoriska f ljdfr gor finns formulerade i detta ndning, giltighet och begr nsningar s. avsnitt kan anv ndas som ett st d vid motsvarande fr gest och bakgrund till genomf rande av ndringar s. 25 - 27 Detta avsnitt tar upp de neuropsykologiska och kognitiva orsakerna till ndringarna i MMSE-SR .

9 6 VAD R NYTT MED MMSE-SR ?Protokoll Anv ndarv nligt och entydigt protokoll med plats f r kommentarer och nedtecknande av svar. Det r alltid viktigt att g ra en klinisk bed mning av testsituationen. D rf r r det avsatt gott om plats i protokollet till kvalitativa observationer av uppm rksamhet, medvetandeniv , samarbete, syn, h rsel, afasi, beteende, tids tg ng, svarss tt etc. Presentationen av OMEDELBAR TERGIVNING (tidigare kallad REGISTRERING) har ndrats. Nu blir patienten f re presentationen av de 3 minnesorden specifikt instruerad om att han/hon inte bara skall upprepa orden omedelbart, utan ven kommer att bli tillfr gad om dessa senare. Avsikten med den h r preciseringen r att fr mja en djupare kognitiv bearbetning av orden som ska l ggas p minnet.

10 Upprepad unders kning med MMSE kan ge ett m tt p f r ndring ver tid (Tombaugh, 2005), men testet har visats ha en tydlig inl rningseffekt (Doraiswamy & Kaiser, 2000). F r att minska inl rningseffekten vid upprepad testning har det i MMSE-SR utarbetats likv rdiga varianter av minnesorden ( TERGIVNING) och starttal vid HUVUDR KNING. Uppgiftsalternativet BAKL NGESSTAVNING r borttaget, eftersom uppgiften inte har samma sv righetsgrad som HUVUDR KNING (sju-serien). Generellt uppn s b ttre po ng p BAKL NGESSTAVNING (Ganguli et al., 1990). Det har inf rts en 30-sekunders distraktionsuppgift som ska anv ndas om patienten inte vill utf ra, eller inte kan besvara HUVUDR KNING. Detta f r att s kra en kartl ggning av l ngtidsminnet och inte enbart arbetsminnet p F RDR JD TERGIVNING.