NordSyd Strategi för att uppgradera snitt 2 - svk.se

1 NordSyd . Strategi f r att uppgradera snitt 2. Planeringsr det, onsdag 30 maj 2018. Drivkrafter (1). > Reinvesteringsbehov > Tre 220 kV-ledningar: r 2023-2032. > Tre 400 kV-ledningar: r 2037-2041. > tta seriekondensatorer: r 2018-2028. > Ungef r tjugo 220 kV-stationer: r 2021-2045 (h lften innan r 2032). > Marknadsintegration > Ny (vind-) produktion i norr > K rnkraftsnedl ggning i s der > Export till kontinenten > kade f rbrukningsuttag i Stockholm, Uppsala, M lardalen > => kade fl den i Nord-Sydlig riktning Drivkrafter (2). > Anslutningar > Uppsala, M lardalen > Drifts kerhet > Hantera k rnkraftsnedl ggning > H gre verf ringsniv er > Sp nningsh llning och stabilitet > Icke planerbar produktion samt fler utlandsf rbindelser > kad variation i drift-/fl dessituationer > Leveranss kerhet > Nya marknadsarrangemang Behov av Strategi f r snitt 2. > Mycket omfattande > Inriktning mot vilken framtida n tl sning Svenska kraftn t ska jobba f r att planera verksamhet och hantera l nga ledtider > Koordinera reinvestering och utbyggnad > Os kerheter > P det lilla planet: placeringen av (vindkrafts-) anslutningar f r ndras st ndigt vilket inverkar p n tets prestanda > P det stora planet: Energipolitik, teknikskiften etc.

2 > M l > Robust och flexibel (n t-)l sning som kan hantera drivkrafterna och omv rldsf r ndringar V rt att notera > verf ringskapaciteten i stamn tet varierar kraftigt beroende p . driftsituation > Produktion, f rbrukning, utlandf rbindelser etc. > Olika n tl sningar r olika k nsliga f r varierande driftsituationer > Avsev rda simulerings-/ber kningstider > Dagar, veckor Samlat grepp i tv steg > N rliggande tg rder (<5 r). > Mindre tg rder med kort byggtid > Sm kapacitetsh jningar (n gra av tempor r karakt r). > L ngsiktiga tg rder (8-20 r). > Omfattande n t tg rder som tar l ng tid att bygga > Stora och best ende kapacitetsh jningar N rliggande tg rder, r 2020-2023. > Systemv rn (tempo ra tg rder). > Ut ka Fenno Skan EPC:en > Nytt v rn i Hj lta fram tills ny 400 kV-ledning Bet sen-Hj lta r byggd > Shuntkompensering > B sna, Morg rdshammar, Hallsberg, Glan > En dynamisk kompenseringsanl ggning f r att proaktivt m ta framtida behov > H gtemperaturlina RL8 S5 Untra-Valbo (tempor r tg rd).

3 > Hantera termiska begr nsningar av snitt 2 redan idag > Till ter kning av Uppsalaabonnemang fr n 300 till 400 MW. > Till ter kning av V ster sabonnemang fr n 355 till 455 MW. > F rsta h gtemperaturlinan i stamn tet =>FoU. > Apparat tg rder N rliggande tg rder: Elmarknadsnytta (1). Avveckla seriekondensatorerna l ngsiktigt > Seriekompensering utg r en effektiv metod f r att ka n tkapaciteten n r de systemm ssiga variationerna r sm . > Nya f ruts ttningar - komplicerat att finna optimal kompenseringsgrad ur ett systemperspektiv > Nya f ruts ttningar - lokala tekniska utmaningar > Avveckla seriekondensatorerna successivt allteftersom snittledningarna reinvesteras > Reinvestera eller livstidsf rl ngning befintliga anl ggningar ytterligare en g ng . n r behov uppst r teknisk livsl ngd eller rating. N gra anslutnings renden villkorade mot SC-anl ggningar Flaskhalstimmar f r snitt 2.

4 2017 2016 2015 2014 2013. Flaskhalstimmar (j mf rt med rets max- 48 7 7 1 6. verf ring): Procent flaskhalstimmar HVDC har avf rdats som alternativ > Sj lvreglerande n tl sning nskas som inte r beroende av optimerade kontrollsystem > Komplext med optimalt kontrollsystem i maskat n t > M jligheten att ansluta produktion/f rbrukning l ngs ledningsstr ckningarna utan att beh va bygga omriktarstationer nskas > AC-ledningar har god tillg nglighet drift och underh ll > AC-ledningar har l ng teknisk livsl ngd Sambyggda-/dubbelledningar > H gre resursutnyttjande - dubbla termiska kapaciteten p samma ledningsgatebredd > tta snittledningar kan bli sexton . > Bidrar med renodlad kapacitet vilket ger robust n tl sning Modernare stolpkonstruktioner Framkomlighet > Inga hinder ut ver de vanliga mot att uppgradera befintliga 220. kV-ledningar till 400 kV eller f rnya n gon av nuvarande 400.

5 KV-ledningar > Alla ledningar kommer ha sina sv righeter > M ste hanteras genom traditionellt projekterings-/tillst ndsarbete samt kontakter med andra intressenter s som kommuner, regionn tsbolag etc. > Osannolikt att befintlig koncession kan anv ndas ven om 220. kV reinvesteras som 220 kV. > Andra stolpar, f r ndrade magnetf lt, stationer m ste flyttas > Acceptansen f r nyledning/nytt utseende p ledningen kan ka om man anv nder mer tilltalande stolpar. Detta i sin tur kan (eventuellt) f rkorta tiden f r tillst ndsprocessen Lokala tg rder kring ngerman lven > Ny 400 kV-ledning Bet sen-Hj lta > F ruts ttning f r att hantera termiska begr nsningar av snitt 2 vid flertalet driftsituationer > Tidigarel gga reinvestering CL9 S2 Kilforsen-Ramsele > Hantera st-v stliga fl den l ngs ngerman lvsskenan > Tidigarel gg fr n r 2038 till r 2027. F rnyelse av snittledningarna > Uppdelat i tv steg > Reinvestera 220 kV-ledningarna (inkl.)

6 V ster s- rebro till 400 kV). > Reinvestera 220 kV-ledningarna samt tre ldsta 400 kV-ledningarna > Principl sningar som studerats > EtttTillEtt . > 400 kV enkelledningar > 400 kV dubbelledningar > 400 kV enkelledningar med (komplicerad) seriekompensering > 400 kV dubbelledningar kombinerat med enkelledningar > Kompletterande (dynamisk) shuntkompensering N tkapacitet: Steg 2 f rnyelse av 220 kV-ledningar samt tre ldsta 400 kV-ledningar > EttTillEtt-f rnyelse ger marginell kapacitetsh jning > H gst kapacitet med dubbelledning kompletterat med dynamisk shuntkompensering > Dubbelledning minst k nsligt mot varierande systemsituationer Kostnad: Steg 2 f rnyelse av 220 kV-ledningar samt tre ldsta 400 kV-ledningar > F rnyelsen motsvarar ca. 37 mdkr > Merkostnaden f r kapacitetsh jningen med dubbelledningar r ca. 10-12 mdkr > 220 kV-f rnyelser b r starta omg ende ca.

7 25 mdkr > 400 kV-f rnyelser kan v nta n gra r Elmarknadsnytta: F rdelning av svensk elmarknadsnytta f r referensscenariot Sammanfattning samh llsekonomisk analys (nettonuv rden i mdkr). L ngsiktiga tg rder: F reslaget alternativ 1. Etablera en ny 400 kV-enkelledning mellan stationerna Bet sen och Hj lta samt tidigarel gg reinvesteringen av CL9 S2 Kilforsen-Ramsele. 2. uppgradera RL8 till 400 kV dubbelledning p str ckan Hj lta-Odensala. 3. uppgradera KL1/2, R2 S5 och RL6 S4 till 400 kV dubbelledning p str ckan Kilforsen-V ster s-Hamra samt etablera 400 kV enkelledning V ster s-Karlslund. Ledningen ansluts ven till station Gr nviken. 4. Avveckla RL7 nge-Finnsl tten samt anslut Laforsen till CL7. 5. uppgradera CL1 Midskog-Borgvik till 400 kV dubbelledning. 6. uppgradera CL22/44 Storfinnforsen-Hallsberg till 400 kV dubbelledning. 7. Avveckla CL3 Hj lta- ngsberg och anslut CT32 Nys ter till CL5 Hj lta- ngsberg.

8 8. Komplettera med dynamisk shuntkompensering i sydost. Teknikspr ng > Felstr mmar > H gre verf ringskapacitet (fler ledningar) och ny produktion medf r h gre felstr mmar > Ny dimensioneringsniv f r fyra stationer kring ngerman lven (betydligt h gre internationellt). > Ytterligare tg rder f r att skydda person och egendom f r konsekvenser av h gre jordfelsstr mmar (steg- och ber ringssp nningar). > Komplettera v r tekniska riktlinje > Dubbelledningar > Dubbelledningar passar f r n tstrukturen kring NordSyd d fr nfall av dubbelledningen s llan utg r dimensionerande fel dvs. det inskr nker inte p snittkapaciteten > Stort antal sambyggda stolpar i stamn tet idag Avslutningsvis l ngsiktiga tg rder > Inriktningen b r ses som ett konceptuellt slutm l f r hur n tet ska utformas efter att uppgraderingarna genomf rts > Detaljl sningar, lokal matning av vissa stationer, beh ver utredas ytterligare genom f rberedande projekteringsarbete innan den slutliga utformningen kan fastst llas.

9 > Kontakter med regionn tsbolag, kommuner etc. > Redan planerade stationsreinvesteringar m ste ocks genomf ras N sta steg > Tekniska f rstudier startar Q3 2018. > Vidare utredning av detaljer i varje projekt > NordSyd blir ett tydligt m l att arbeta vidare mot