olssons frö

1 Syftet med en vilt ker r att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna p lantbruksgr dar och skogsmark. En vilt ker kar fodertillg ngen. Beroende p val av gr da kan man ha en gr nfoderproducerande, en fr producerande, eller en insektproducerande vilt ker. Ofta anl gger man kern som en kombination av ker gynnar ven viltet genom att den erbjuder skydd mot v -der, vind och fiender/predatorer i det ppna jordbrukslandska-pet. En korrekt placerad vilt ker minskar viltets bete i kommersi-ella jordbruksgr dor och i skogsmarkPlacering av vilt kerPlacera vilt kern d r viltet brukar h lla till. Placering l ngs skogs-kanter och l planteringar, kring m rgelgravar och vattenh l kar skyddsarealen . Det finns ingen tumregel f r hur stor en vilt -ker b r vara, man kan utg fr n att en liten ker r b ttre n ing-en alls.

2 D remot r en l ngsmal yta att f redra fram om en rek-tangul r. R ttplacerade l ngsmala vilt krar fungerar ven som f rflyttningsstr k i tidpunktVilt kern kan med f rdel s s senare n vanliga lantbruksgr dor. Optimal groningstemperatur f r de flesta arter l mpade f r vilt -ker r kring 8-10C. H gre jordtemperatur ger snabbare groning och snabbare uppkomst och b ttre konkurrensl ge mot ogr s. Val av gr daV lj gr da efter lokala f ruts ttningar och efter vilken viltart man vill gynna. Det r viktigt att k nna till vilka krav p biotop fa-san eller lg har. Erfarenhet visar att vilt krar med m nga olika arter fungerar mycket bra. Det bidrar p ett positivt s tt till den biologiska m ngfalden. det r Svenska j garef rbundet har utm rkt litteratur i mnet.

3 L ttillg nglig information finns p J garef rbundets hemsida un-der vilt-viltv rd. Utbudet av f rdiga blandningar r stort utom-lands och inspiration till egna blandningar kan man enkelt h m-ta genom Internet. Vi saluf r inte f rdiga blandningar utan hos oss kan du k pa ar-terna i renvara. D rmed kan du skr ddarsy din egen blandning. olssons fr Vilt krar 2013fOtO: PER J nSSOnSp nnande arter f r vilt kerHirS (Panicum spp.)f ltf glarnas favoritgr da. L mplig som skydd och f da t f ltf gel h st och vinter. Odlas p liknande jordar som majs. Relativt v rmekr vande vid s dden, ca 15 grader, men annars l ttodlad och an-spr ksl s. Blir drygt 1 m h g och r robust till v xts ttet. Ger bra l och skydd. St r bra ven vid d ligt v der under h sten.

4 Fr na ts beg rligt. L mplig uts des-m ngd r 10 15 kg/ha i renbest nd. Breds dd eller rads dd med 40 cms av-st nd. Obesl ktad med andra nyttov xter. Magic Millet Mix r en blandning med olika hirs-arter som ger b de skydd och f Flush r en blandning med r d och vit hirs som mest ger f rtSkocka (Helianthus tuberosus)En allt popul rare gr nsak och mycket be-g rlig viltgr da. Viltet ter b de kn larna och m rgen i stj lken. Erbjuder b de skydd och f da t vilt. fler rig rt som r sl kt med solrosen. Upp till tre meter h g planta med l ng vegetationsperiod, hinner s llan blomma. Bildar kn lar som i storlek varierar fr n valn t till ggstora i ndan av korta utl pare. Jord rtskocka trivs b st p mullhaltig sandjord. V xtplatsen b r vara varm och solig.

5 Planteras som potatis i 10 cm djupa f ror. Radavst nd 70 85 cm, 2 3 kn lar per meter. Uts desm ngd 1000 2000 kg/ha. Skall g rna g dslas och kupas. Kvargl mda kn lar vervintrar och f r kar sig. Kan bli ogr rt (Phacelia tanacetifolia) Ett rig rt som r bin och humlors favorit-v xt. H g nektarproduktion och mycket l ng blomningstid. Snabb tillv xt efter s dd. L ttodlad. M rkergroende fr n som m ste myllas 1 2 cm vid s dd. B rjar blomma 8 10 veckor efter s dd. S s ofta i omg ngar. L tt att blanda med andra ar-ter. Obesl ktad med andra nyttov xter. fryser bort under vintern. Uts desm ngd 12 (Fagopyrum esculentum), sort HajnalkaGammal kulturv xt som namnet till trots inte alls r sl kt med vete. En av de b sta v xterna f r att attrahera en m ngfald av insekter.

6 Mycket snabbv xande och l tt-odlad p magra, l tta, n ringsfattiga jor-dar d r de m nga andra ett riga arter har sv rt att trivas. Mycket aggressiv och kon-kurrerar bra med ogr s. K nslig f r mark-packning, sv rodlad p lerjord. Bra skydd f r sm vilt och f ltf gel. Smakliga fr n f r f nslig. S dd n r risken f r frost r ver i maj-juni. Uts desm ngd 60 kg/ha. full blomning efter 55 dagar, tr skmognad efter 75 dagar. fryser ner vid f rsta natt-frosten. Obesl ktad med andra nyttov x-ter utom rabarber. Bra f rfrukt till h sts d-da gr (Helianthus annus), sorter Tremia, SunspotMycket vacker, dekorativ h gvuxen rt. favoritf da f r de flesta vilda f glar. Bra skyddsv xt f r f ltf gel och sm vilt. Passar b st p lite l ttare, varmare jordar.

7 Tork och v rmet lig. Djupt rotsystem som g r den mindre k nslig f r n ringsbrist n vanlig spannm l. Passar bra f r g dsling med stallg dsel. Kan odlas med b de 40 och 70cms radavst nd. Breds s ofta i blandningar med andra arter. B r inte s s f r tidigt. Bra konkurrensf rm ga mot ogr s. Obesl ktad med andra nytttov blir ca 180 cm h g och passar bra till tr skning och vilt krar. Uts desm ngd ca 75 000 fr n/ha. Sunspot blir 130 cm h g och anv nds till vilt och som pryd-nadssolros. Uts desm ngd 10 (Cannabis sativa), sorter USO 31, Futura 75, Felina 32H gvuxen v xt, ca 3 meter, f r b de fr och fiberproduktion. Ett rig v xt som ger bra skydd f r sm vilt och f gel i sl ttland-skapet. Mycket smakliga fr n f r b de sm f gel och f ltf glar.

8 Nu ven till tet att anv nda som vilt ker. Uppm rksamma dock att det finns flera specialregler kvar kring odling och f rs lj-ning av hampfr ( se nedan ). Hampan r en n ringskr vande gr da som passar b st att odla p n ringsrika mull och myr-jordar. Utm rkt f rfruktsv rde, genom sin goda saneringsf rm ga mot ogr s och djupa rotsytem. Aggressiv snabb tillv xt. L ttodlad vid god kv vetillg ng. Hampa r en ett rig rt och h r till n ssel-familjen. Den r inte besl ktad med v ra vanliga odlingsv xter. Relativt k ldt lig och kan odlas i hela landet. fr mognad kr ver dock v rme. USO-31 blir ca 3 meter h g och fr mognad intr ffar 120 140 dagar efter s dd. Hampa s s n r jorden r ordentligt varm, ca 10C i fast och fin s -b dd. S djup 2 3 cm. L mplig uts des-m ngd cirka 25 kring hampa: Hampan f r endast odlas i renbest nd sorten skall vara godk nd och uts det certifierat arealen hampa skall redovisas separat med speciell gr dkod och g rdsst d s -kas p denna areal etiketter skall skickas in till l nsstyrel-sen uts de finns endast i certifierade 25 kgs s ckar.

9 Uts de finns endast som best llnings-vara och m ste best llas senast n r SAM-ans kan skickas in 10 rgk l (Brassica oleracea), sort Caledonian, finns ven som betat fr Klassisk art f r vilt krar. H gvuxen, stj lk-styv k lv xt. Har en m rgfylld stj lk som ger ett smakligt bete ven n r bl tsn n och kylan f rst rt alla bladen. K ldt ligare n andra k lv xter. L ng utvecklingstid, 150 180 dagar f r full sk rgk l trivs b st p n ringsrika jor-dar i god kultur, med l g f rekomst av kvickrot. Mycket kr vande p n ring, och mycket viktigt att lyckas med ogr sbe-k mpningen. G dslas g rna med 120 180 kg kv ve per hektar. G rna i tv om-g ngar. Som viltgr da r det ofta b ttre att s efter 1 juni eftersom det ger mindre problem med ogr s och jordloppor.

10 Betat uts de b r anv ndas vid tidig s dd, och vid upprepad odling. L mplig uts des-m ngd 4 5 r en klumprotsresistent sort. Bra balans mellan stj lk och lV xterVit sommarrova (Brassica Rapa), sort Barkant gul vinterrova (Brassica Rapa), sort Green GlobeBlastrova (Brassica spp), sort Pasja Foderraps (Brassica Napus), sorter Titan, FontanSnabbvuxna ett riga k lv xter. Kraftigt, bladrikt v xts tt med god ogr sh mman-de f rm ga. torkt liga v xter med djupt rotsystem. Ger bra skydd t sm vilt och f -gel efter 6 7 veckor. Bladen t l frost ner till 8 10 grader. trivs b st vid god tillg ng p kv ve. tacksamma f r stallg dsel. Bra omv xlingsgr dor i v xtf ljder med mycket vall. S dd helst fr n mitten av maj till mit-ten av juli. L mpligt s djup 2 3 cm.