om undervisning - forskul.se

1 Om undervisning och l randeforskning5 Februari 2011L rare som praktiker och forskareUtges av Stiftelsen SAF i samarbete med L rarf rbundetom prAxiSn rA ForSkningSmodeLLerBj rn Andersson, Ingrid Carlgren, Maria Hagberg-Ripellino, Sara Lundstr m, Ingrid Mossberg Sch llerqvist, Christina Olin-Scheller, Ulla Runesson, Karin R nnerman, Anitha SideforsForskning om undervisning och l rande ges ut av Stiftelsen SAF i samverkan med L rarf : Ingrid Carlgren, Solweig Eklund, Agnetha Eliasson, Ann-Charlotte Eriksson, Ulf Larsson-Li, Lisbeth Lundahl, Solveig Paulsson, Ingrid Pramling Samuelsson samt Karin EklundBj rn Andersson, Ingrid Carlgren, Maria Hagberg-Ripellino, Sara Lundstr m, Ingrid Mossberg Sch llerqvist, Christina Olin-Scheller, Ulla Runesson, Karin R nnerman, Anitha SideforsBritta Mobergerpddesign, Stockholm 2011 978-91-978088-5-9 redakt rf rfattaregrafisk form tryck isbnL rare som praktikeroch forskareBj rn Andersson, Ingrid Carlgren, Maria Hagberg-Ripellino, Sara Lundstr m, Ingrid Mossberg Sch llerqvist, Christina Olin-Scheller, Ulla Runesson, Karin R nnerman, Anitha Sideforsom praxisn ra forskningsmodeLLer2L rare som praktiker och forskareInledning 3 L rares kunskapsarbete exemplet learning study 6 Ulla RunessonDesign och utv rdering av undervisningssekvenser 18Bj rn AnderssonGemensamt forum f r bed mning i bild rutig, intuitiv.

2 Kommunikativ 28 Maria Hagberg-Ripellino, Anitha Sidefors & Sara Lundstr m Mellan teori och praktikSvenskl rares teorioms ttning om text, l sare och l sning 38 Ingrid Mossberg Sch llerqvist & Christina Olin-Scheller Aktionsforskning kunskapsproduktion i praktiken 50 Karin R nnermanForskning ja, men i vilket syfte och om vad?Om avsaknaden och behovet av en klinisk mellanrumsforskning 64 Ingrid Carlgren3 InLeDnInGdet r en sp nnande utveckling p g ng inom forskningen p utbildningsf ltet. L rarna kommer i allt h gre grad in som forskare, de studerar sin egen verklighet i st llet f r att n ja sig med den utanf rst endes bilder och analyser. Den tid r snart f rbi d l rarna var enbart konsumenter av ny kunskap. Nu blir de i allt h gre grad ocks producenter. Genom detta insteg i kunskapss kandet blir det ocks st rre relevans i forskningen, sett till vad som r anv ndbart i det dagliga skolarbetet. N r l rare steg in i forskarv lden blev resultaten oftast fantastiskt stimulerande f r den enskilde, men till begr nsad nytta f r professionen.

3 Nu kan vi sk nja att undervis-ningen utvecklas tack vare nyvunna kunskaper och erfarenheter fr n skolvardagen. F r att man ska kunna tala om en professionell kunskapsbas m ste den delas av andra l rare, vara publik det vill s ga allm nt tillg nglig samt dokumenterad. Inte bara anv ndningen, utan ocks utvecklingen, av kunskaperna m ste ing i den pro-fessionella yrkesut detta nummer av Forskning om undervisning och l rande ges exempel p FoU d r man s kt sig bakom det synliga i l rarnas arbete, till deras funderingar ver vad de ska ta upp, deras planering, deras bed mning etcetera. H r visas ocks hur l rare har tagit ytterligare ett steg i sin yrkesut vning; fr n val av stoff, att undervisa och v lja hur det ska presenteras, till att vilja ta kontroll ver tolkningen av sitt uppdrag. Det r v gen bort fr n den f r l rarna sj lvutpl nande ordningen d r andra forsk-ningsdiscipliner och politiker har tolkningsf retr de. jag har valt en positiv ansats f r att understryka att det som p g r r en kvalita-tiv och n dv ndig f r ndring, men utvecklingen har bara b rjat och det finns mycket mer att g ra innan man verkligen kan tala om att l rare som praktiker och forskare r involverade i kunskapandet om sin egen vardag.

4 Det handlar om mse-sidig respekt f r de kunskapsprocesser som ger rum i skolor/f rskolor och h gsko-lor. Det r cker inte med enskilda initiativ. Skolhuvudm n och h gskolor har ett gemensamt ansvar. Det g ller inte minst hur denna forskningsinriktning ska utvecklas. I detta nummer presenteras n gra aktuella utvecklingslinjer d r b de forskare och praktiker deltar. Det kr vs ocks en kvantitativ f rst rkning av forsk-ningsresurserna f r att f r ndringen skall m rkas. Samtidigt m ste det understry-4L rare som praktiker och forskarekas, att det kr vs strukturer f r att utvecklingen skall bli fruktbar; strukturer f r anslagsf rdelning, f r dokumentationen och f r spridningen av erfarenheter, teo-rier och resultat. Utan detta f r forskningen inte n gon given plats i skolans och f rskolans v rld. Det beh vs en Forsknings- och det avslutande bidraget i detta nummer behandlar Ingrid Carlgren en ytterst viktig aspekt p forskningsomr det, n mligen vilken slags forskning skolan beh -ver.

5 Hon grupperar de olika ansatserna, och hennes genomg ng leder fram till att utbildningsomr det saknar motsvarighet till den kliniska forskningen inom v rd-omr det en forskning som utg r en brygga mellan grundl ggande teoretisk forsk-ning och de praktiska verksamheterna. Enligt Ingrid Carlgren b r en klinisk forsk-ning inom utbildningsomr det fr mst handla om att f rb ttra de pedagogiska i detta nummer skriver Ulla Runesson om elevens m te med den nya kunskap som skall inh mtas. Vad r avg rande f r elevers m jligheter att l ra sig i en undervisningssituation och varf r l r sig inte barn och ungdomar det vi har avsett att de skall l ra sig? Den typen av fr gor r st ndigt aktuella f r l rare, och Ulla Runesson menar, och visar, att om l rare sj lva forskar kan de ocks formulera relevanta fr gest llningar, och resultaten blir direkt anv ndbara i n sta artikel skriver Bj rn Andersson om hur man kan g ra praktiken mer teo-retisk och teorin mer praktisk.

6 Han beskriver ett f rs k att stadkomma detta inom det naturvetenskapliga omr det. Det handlar om att l rare och forskare tillsam-mans utvecklar och utv rderar undervisningssekvenser. Maria Hagberg-Ripellino, Anitha Sidefors och Sara Lundstr m skriver om hur de ensamarbetande bildl rarna genom att bilda n tverk skapade ett gemensamt forum f r reflektion kring elevers arbeten och resultat. P ett mycket konkret och prak-tiskt plan jobbade de fram tydliga betygskriterier, med f rankring i den nationella l roplanen. Professor Lars Lindstr m har medverkat genom att granska artikeln f re Mossberg Sch llerqvist och Christina Olin-Scheller visar i sin artikel vilka positiva effekter det kan f n r l rare tar aktiv del i kunskapsproduktion som r r det egna arbetet. De arbetade i ett projekt om fiktionsf rst else, vilket resulterade i en f rdjupning/breddning av begreppet l sf rst else, som i sin tur utvecklade nya for-mer f r r sv r att definiera och avgr nsa, det finns m nga olika s tt att 5 InLeDnInGbedriva s dan forskning p.

7 Karin R nnerman har varit verksam i ett lokalt delpro-jekt inom projektet Q i f rskolan, d r Q st r f r kvalitet. Hennes redovisning av erfarenheterna visar p en tyngdpunkt i dialog och samverkan, d r nya styrformer kom att betyda kvalitativa f rb ttringar i den lokala verksamheten. De organisato-riska st dstrukturerna hamnade i fokus n r man skulle utveckla anv ndningen av ny kunskap i f rskolan. Ingrid Carlgren avslutar med en bred genomg ng av olika forskningsansatser inom undervisning och utbildning. Hon identifierar ett glapp mellan grundl ggan-de teoretisk forskning och de praktiska verksamheterna, och pl derar f r en kad omfattning av klinisk forskning inom skolomr det, allts en forskning som sker i anslutning till l rares professionella yrkesuppgifter och som handlar om l rande och undervisning ur l rarperspektivet. teknik, medicin och utbildning r de tre pelare som utvecklingen i en kun-skapsnation vilar p . Alla tre sektorerna r viktiga f r att s kerst lla fortsatt v lf rd och internationell konkurrenskraft.

8 D rmed borde ocks tilldelningen av forsk-ningsresurser vara n gorlunda j mnt f rdelad mellan dem. S r det tyv rr inte. Vetenskapsr det, som f rdelar de statliga medlen, disponerade drygt 4 000 miljo-ner kronor 2009, och av dessa gick blott 149 miljoner till utbildningsvetenskapen. F rmodligen skulle v l tilltagna anslag till lokal/praktikn ra/klinisk forskning inom skolomr det ge en mycket stor samh llsekonomisk vinst. B ttre fungerande skola ger effekter p i stort sett alla samh llsomr den och minskar behovet av kor-rigerande och kompenserande samh llsinsatser i februari 2011 Solweig Eklund, redakt r6L rare som praktiker och forskareUlla Runesson r professor i pedagogik vid H gkolan f r l ran-de och kommunikation, H gskolan J nk ping. Huvudsakligen har hon, utifr n ett variationsteoretiskt perspektiv, studerat l rande och undervisning i matematik, men ocks i andra mnen, som spr k till exempel. Vidare har hon utvecklat ett arrangemang learning study som r en kombination av forskning och utveck-lingsarbete, d r forskningen bedrivs tillsammans med l rare.

9 7 uLLa runessonL rares kunskapsarbete exemplet learning studyUlla Runessonsp nningsf ltet mellan praktik och teori i l -rarutbildning och i verksamhet r ett v l beforskat och diskuterat mne. Bland annat har man stude-rat om, och p vilket s tt, l rare tar till sig forsk-ningsresultat i sin praktik. Finns n gra sp r av teorin i praktiken? Bakom dessa fr gor finns en tankefigur som inneb r att l rare skall vara mot-tagare av kunskap som produceras av andra och i andra sammanhang (vanligtvis p universitet och h gskolor). Emellertid har s dan forskning inte alltid till syfte att ge kunskap f r l rare om under-visning och klassrumsarbete utan snarare att skapa kunskap om denna praktik. ven i de fall, d forskningens syfte har varit att producera kunskap som skall ha b ring mot l rares vardagspraktik, har man funnit att det finns problem att n ut med denna kunskap. L rare tar inte till sig forskning-ens resultat. Om de bara gjorde det och handlade i enlighet med vad forskningen s ger, skulle gapet mellan teori och praktik kunna verbryggas, ver-kar man mena.

10 Det har f reslagits en annan v g att l sa proble-met med relationen mellan teori och praktik, n m-ligen att l rare skall bli delaktiga i den produktion av kunskap som skall utg ra den vetenskapliga basen f r deras arbete. L rare skall inte bara vara kunskapskonsumenter de skall ocks producera kunskap. Argumentet f r detta har bland annat varit att l rare st ller andra typer av fr gor n vad akademins forskare g r. Om l rare vore delaktiga i kunskapsproduktionen skulle forskningsfr gorna genereras utifr n l rares vardagsproblem. Genom att l rare st ller forskningsfr gorna och unders -ker den egna praktiken skulle en annan typ av kunskap kunna skapas. Utifr n bland annat dessa argument har olika typer av l rarforskning pr -Vad r avg rande f r elevers m jligheter att l ra sig i en undervisningssitu-ation? Varf r l r sig inte barn och ungdomar det vi har avsett? Hur kan man g ra l rande m jligt? Det r fr gor som i allra h gsta grad ber r l ra-res kunskapsarbete.