Example: quiz answers

Så skyddar du huset - askskyddskonsult.se

K lla: Allt i hemmet, Nr 7-8 1988 1/2S skyddar du husetav Agneta Ander, Teckning Martin HeapLite skr dda r nog de flesta innerst visst finns det sk l - cirka 25 procent avalla villabr nder har sin orsak i det g r att skydda huset . Viktigaste rdock inte att montera upp skledare, utan attl ta en installat r se ver f r skskador i villor kar i takt med dealltfler elektriska och elektroniska installationersom vi g r. nd har bara en f rsvinnande liten delav alla enfamiljshus fullgott skskydd. De flestahar inget ver huvud taget. Och i de villor d r definns r de i regel gamla och otidsenliga. Har manen gammal skledare minskas n mligen verkan avden f r varje installation som g rs, vare sig manskaffar dator, en extra TV eller mikrov gsugn. Ochett felaktigt monterat skskydd kan orsaka att enstor del av blixtstr mmen leds in i installationer,som d rmed f rst v l fungerande skskydd r idag betydligt mer n ett spr t p taket. S dana r ckte i regel f rr, n rman varken hade elektricitet, telefon eller vatten-ledningar.

Källa: Allt i hemmet, Nr 7- 8 1988 1/2 Så skyddar du huset av Agneta Ander , Teckning Martin Heap Lite åskrädda är nog de flesta innerst inne.

Information

Domain:

Source:

Link to this page:

Please notify us if you found a problem with this document:

Other abuse

Transcription of Så skyddar du huset - askskyddskonsult.se

1 K lla: Allt i hemmet, Nr 7-8 1988 1/2S skyddar du husetav Agneta Ander, Teckning Martin HeapLite skr dda r nog de flesta innerst visst finns det sk l - cirka 25 procent avalla villabr nder har sin orsak i det g r att skydda huset . Viktigaste rdock inte att montera upp skledare, utan attl ta en installat r se ver f r skskador i villor kar i takt med dealltfler elektriska och elektroniska installationersom vi g r. nd har bara en f rsvinnande liten delav alla enfamiljshus fullgott skskydd. De flestahar inget ver huvud taget. Och i de villor d r definns r de i regel gamla och otidsenliga. Har manen gammal skledare minskas n mligen verkan avden f r varje installation som g rs, vare sig manskaffar dator, en extra TV eller mikrov gsugn. Ochett felaktigt monterat skskydd kan orsaka att enstor del av blixtstr mmen leds in i installationer,som d rmed f rst v l fungerande skskydd r idag betydligt mer n ett spr t p taket. S dana r ckte i regel f rr, n rman varken hade elektricitet, telefon eller vatten-ledningar.

2 I dag klarar man sig, f r att ta ettexempel, med en gammal skledare i det omodernasommartorpet. Men s snart man b rjar moderni-sera stugan kr vs det kan vandra i jordenDe flesta hus f rst rs inte av direktnedslag. I niofall av tio sl r blixten ner i en elledning, i telefon-kabeln, i TV-antennen eller en elektronisk ledningoch leds in i huset . Den kan ocks , p platser d rjordlagret r tunt och marken d rmed d ligtledande, vandra l nga stycken i jorden efter att t exha slagit ner i ett tr d eller flaggst Det r allts mot inledning av blixtar man f rstoch fr mst ska skydda sig, inte mot direktnedslag,s ger skskyddskonsulent Christer Bohlin iUppsala. Att montera upp ledare p ett hus r allts inte lika viktigt som att l ta en installat r kopplaihop de olika ledningssystem, d r blixten kan ta sigin i V ldigt f svenska har skskydd p sina hus. Deflesta tycker det r viktigare med brand- ochinbrottslarm och upplever inte skan som n gon st rrerisk. skskydden anses ocks av m nga som on digtdyra och f rfulande.

3 Om ett hus tr ffas av ett blixtnedslag, vare sig det rdirekt eller via en ledning, tar elsystemet g r att sp nningen h js, och som regel sl selsystemet ut med en g ng. Ibland blir dock skadornas sm att de inte genast m rks. De kan ligga latenta entid innan det h nder n got. M nga villabr nder haruppst tt p det s ttet. Vet man att man haftblixtnedslag i villan kan det d rf r vara klokt att l taen elfirma g ra ett st td mpningsprov. ven om inte blixten sl r ned kan det uppst skskador om man inte har ett skv der bildas alltid versp nningspulserp elektriska ledningar o, och de kan ibland blitillr ckligt h ga f r att elektriska installationer skaf rst ras, antingen direkt eller p nder som uppkommer p det h r s ttet klassasvanligen som elbr nder. Statistiken visar attelbr nderna r flest de somrar d vi har flest skv standard p skskyddTidigare fanns ingen definition p vad som kundebetecknas som skskydd. 1978 utgavs dock en skrift,som noga talar om hur ett skskydd ska fungera.

4 Beg ratt anl ggningen uppfyller svensk standard n r dukontaktar en installat r. Efter installationen r detklokt att l ta en elkonsult besiktiga r ett inledningsskydd f r du betala runt 5 000 kr. Vill du ven skydda dig mot att blixten sl r ner direkt ihuset blir installationen betydligt dyrare. Minst 20 000kr kommer den att kosta f r en normalvilla. Och ju flervinklar huset har eller om taket r brutet, desto h lla: Allt i hemmet, Nr 7-8 1988 2/2 ven om ett hus har ett tillfredsst llande skskydd r risken f r skador inte helt eliminerad. I s llsyntafall kan en blixt vara s pass kraftigt eller tr ffa s olyckligt att det nd uppst r skador. Ett skskyddinneb r allts inte n got hundraprocentigt skyddutan en f rh jd skskyddsgrad - vanligen till vanligaste f ljderna av ett blixtnedslag r intebr nder utan skador p el- och telen tet. Risken f ratt elektroniska installationer, t ex telefonsvarare,reglerelektronik p pannsystem och hemdatorer,ska f rst ras r ocks mycket stor.

5 De fungerarsamtidigt som versp nningsskydd mellan el- ochtelesystemet och minskar risken f r br flesta skador ers tts dock av f rs krings-bolagen som rligen f r krav p runt 50 miljonerefter blixtnedslag. N gon neds ttning av f rs k-ringspremierna om man installerar skskydd f rman dock inte. skskyddet m ste passa husetChrister Bohlin varnar f r olika sm firmor soms ljer skskydd p postorder eller vid d rren. Det r oftast fr gan om kartonger med upps ttnings-linor och skramlor samt monteringsanvisningar. Han betecknar detta som rena rama lurendrej-erierna. P sin h jd kan inneh llet i paketet fungerap en fyrkantig lada l ngt ute p en ng. Men intep en moderna har t o m f rekommit att kringresande g rdfarihandlare m lar vita r nder runtskorstenarna och kallat dem Skandia s ljer ett skskyddspaketinneh llande de n dv ndiga delarna till ett skyddmot direktnedslag. Med paketet f ljer en allm nbeskrivning av hur man s tter upp r avpassad f r en mindre villa ochkostar runt 1200 kr - det kan variera en del mellan terf rs Men ett s dant paket passar l ngt ifr n alla hus,s ger Christer Bohlin, Varje hus beh ver sinspeciella l sning.

6 Dessutom saknar paketetinledningsskydd. Ett ordentligt skskydd g r inteatt paketera. Det r inte en produkt, utan det r r sigom tekniska anser ocks att det r p sin plats att varna f rde skskydd som ska s ttas direkt i elkontakteroch bl a s ljs av I en byggnads elcentral finns alltid en ventil-avledare, som ska orsaka kortslutning n rsp nningen n r en viss niv . Det s k skskyddet ren avledare i miniatyr och kortsluter tidigare n denstarkare i elcentralen,. Och det kan f rorsaka att detb rjar inte ur kontakternaVad kan man d g ra f r att skydda sitt hus?- Man kan inget g ra f r att f rhindra ett inslag, s gerChrister Bohlin., D remot kan man minska risken f ratt det ska b rja brinna. Man ska t ex inte dra ur TV-antennen och telefonen, som ofta brukar rekommen-deras. G r man det kan blixten sl ver i trossbotten,Det r b ttre om TV:n eller telefonen g r s r ganska s llsynt att d dsfall intr ffar i sambandmed blixtinslag i hus. Oftast f rekommer de i s fall isamband med att husen fattar eld, Ant ndningen kang mycket snabbt.

7 L t bli att anv nda telefon ochelektriska apparater n r skan g r. F r n gra r sedandog en man under ett skv der d han stod och pratadei telefon samtidigt som kan kom i kontakt med ettv rmeelement. Han fungerade allts sj lv som husets l ge n gon betydelse?- Inte speciellt mycket. Blixten r mycket n rsynt ochkan lika v l sl ner i ett hustak eller en ledning i st lletf r en n raliggande tall eller ett berg. Geografiskt sett r blixtnedslagen ganska j mnt f rdelade ver landet. I genom snitt sl r den ner en g ng per kvadrat-kilometer och r. D remot spelar det en ganska stor roll om ett husligger l ngt ut p ett el- eller telen t. D r r riskenst rre f r inslag n p andra platser.