Segelsällskap - Konstruktörer - Båtbyggare - Varv

1 Segels llskap - Konstrukt rer - B tbyggare - Varv Regatta p Gustafsberg i Uddevalla 1905. J mf r med bilderna fr n L ngedrag. Segels llskap Fritidsb tar f r n jessegling har det funnits bland rikt folk sedan mitten p 1800-talet. De nybildade segels llskapen, GKSS 1860 och AEOLUS 1887, arrangerade kappseglingar och best llde b tar av b tkonstrukt rer p varven. GKSS och AEOLUS seglade fenk lsb tar som R-b tar och Sk rg rdskryssare. B tarna lottades ut bland segels llskapens medlemmar. N r fiskarna b rjade anv nda t ndkulemotorer, ren kring sekelskiftet 1900, s lde de sina gamla Kostrar som var byggda f r segling, men som hade liten b righet f r tunga motorer.

2 Fiskarna best llde nya Kostrar med bredare akterskepp f r motorerna. Nu kunde arbetare i G teborg sl sig ihop och komma ver en gammal segelkoster billigt. B tarna byggdes om, fick d ck, ruff och ventiler. SS FRAM bildades 1896 av varvsarbetare i G teborg och Fram-kostern blev ett begrepp. Andra segels llskap i G teborgsomr det var Arendals SS nuvarande BKSS, F rjen s Segel- och Motorb tsklubb FSMK och SS Sl ren p Hinsholmen. L ngedrags segels llskap LSS bildades 1923 i avsikt att samla de sm allmogeb tarna som finnas p L ngedrag och n rmast liggande platser till ordnad kappsegling.

3 F rste ordf rande i LSS var Alfon Eriksson. Man hade uniform med sk rmm ssa i LSS. Medlemmar som inte seglade, men hade m ssa kallades m sseglare . Ivarsson som var brandman och kass r i LSS, cyklade runt till alla som inte betalt medlemsavgiften. Ingen hade s m nga medlemmar som LSS p den tiden! Starten vid kappseglingarna sk ts i b rjan med ett gev r. N r starten g tt serverades lunch med snaps. N r b tarna n rmade sig m l, kom gubbarna ut och satte sig. T rn! skrek man n r n gon g tt i m l, och tiden skrevs upp Alla tider rapporterades till tidningarna.

4 Elof Holmberg som var med och bildade LSS levde p att skriva artiklar om sport i tidningar och hade alltid en stump cigarrcigarett av m rket Matanzas i mungipan. En inf rd rad i tidningen, var en Matanzas, brukade han s ga. Redan 1925 konstruerade LSS en julle med modern rigg, som byggdes av br derna Arvid och Gustav Karlsson i Svineviken p Orust. B ten hade troligen ingen j rnk l, utan barlastades inv ndigt. Det experimenterades med en 45 kg tung j rnten som skruvades fast i tr k len. Konstrukt rer ret d rp 1926 fick Hjalmar Olsson, varvs gare p Arendalsvarvet i G teborg, uppdraget av LSS att rita en moderniserad julle med 18 kvm segelyta, enligt LSS antagna byggnadsbest mmelser.

5 Hjalmar Olsson utgick fr n den vackra, sj v rdiga och v lseglande Bohusjullen som form, n r han ritade den f rsta L ngedragsjullen. Hjalmar och hans bror David kom fr n H jda vid Buven s p Orust. Olof Johansson, deras far, seglade som timmerman p Engelska vetetraden. Hjalmar och David arbetade tillsammans p Arendalsvarvet. David byggde b tar, Hjalmar ritade och hade hand om det administrativa, men ibland kunde han komma ned i verkstan och forma till ett roder. Hjalmar ritade b tar med tusch och dragstift. F r att rita b jda linjer hade han tillverkat l nga, smala, fyrkantiga 4-5mm tr ribbor, eller s gjorde han mallar av b jda cykelekrar.

6 Blytyngder h ll ritpapperna p plats. Det var nog inte s l tt f r Hjalmar n r han blev nkeman 1948 med tre sm barn att f rs rja. Den f rsta J18 fr n 1927 med gaffelsegel. (Se bild vid Jullepokalen) J18 fr n 1928 med Bermudasegel, lutande mast och kapp. Den f rsta L ngedagsjullen kallade han Segeljulle . Den fick gaffelrigg med 18 kvm segel och klassades som J18. B ten blev utlottningsb t i LSS 1927. Succ n blev omedelbar! ret d rp 1928 ritade Hjalmar om riggen. Han tog bort gaffeln, lutade masten n got bak t och ritade in ett Bermudasegel.

7 L ngedragsjullen blev LSS kappseglingsb t. Mellan r 1927-1964 ritade Hjalmar Olsson J14 J18 J22 och J26. De var konstruktionsb tar som utgick fr n en ritning till varje b t, d r sm avvikelser kunde f rekomma. Entypsb ten J10 som Hjalmar Olsson ritade 1941, var alla byggda efter en ritning. J10 blev en mycket popul r ungdomsb t! J10 byggdes mellan ren 1942 och 1971, med en sista 2002. Totalt 602 b tar! Hjalmar Olsson var den f rste, men inte den ende som konstruerade L ngedragsjullar. Tage Hellman chefskonstrukt r p Eriksbergs Varv i G teborg ritade J14 J18 och J22.

8 Originalritningen till Tages J14 nr 77. Rakare f rst v, kortare bom med skotb nk, rundad sittbrunnssarg, spetsig kapp framf r masten. Tage Hellmans br llop 1936. Bremseg rden Kl ver n Marstrand. Tage och Anna-Lisa Hellman med barnen i G teborg 1952. Tage Hellman gde sj lv J14 nr 77 Flu (se ritningen). B ten blev prototypen till alla Tage Hellmans ritade L ngedragsjullar. Torsten Andersson i LSS ber ttade om Tage Hellman : Jag kom ih g den d r lilla b ten, n r den l g vid K ring n p 1950-talet.

9 Tage Hellman, denne v lbesuttne man, med det arbete han hade, som chefskonstrukt r p Eriksbergs Varv i G teborg, hur han l g d r ensam i sin lilla J14, omgiven av de d nya stora flotta Folkb tarna . Tages son Carl-Axel Hellman ber ttade om sin far : LSS l t bygga tv J10:or. En J10 efter Hjalmar Olssons ritning och en efter min far Tage Hellmans ritning. Vem som var snabbast och d rmed b st, skulle det kappseglas om. Min far var gast p den egenh ndigt ritade b ten. Det gick inget vidare. Pappa ans g att rorsman inte var av det r tta virket och dessutom tillade han att denne varit en gd.

10 Alla pappas ritningar hade drag av en 9 kvm julle som vi gde ett tag. Den var troligen byggd i Marstrand av August Svenningsson, som byggde mycket vackra b tar, senare ocks min pappas J14 nr 77 Flu . B ten seglas i dag av Carl-Axel med den ran. Han har vunnit Liding Runt fem g nger totalt p lys och varit n ra att vinna Tj rn Runt. Han kom fyra totalt 2009! L s mer p om J14 nr 77 Flu . Hjalmar Olsson ritade minst 86 L ngedragsjullar f rutom J10:an mellan ren 1927-1964. Tage Hellman gjorde ritningar till minst 88 L ngedragsjullar mellan r 1940-1979.