Stambank VMF Qbera

1 Johan J M ller, Lennart Moberg 2007-06-12 Stambank VMF Qbera Inneh ll M lformulering ..2 Bakgrund ..2 Material & Metod ..2 Regionindelning ..2 Indata till Stambank ..4 Diameterf H jddata ..5 Kvalitetsf Stamform & bark ..5 Skador & stamfelsved ..6 Framtagande av typobjekt ..6 Resultat ..7 Nyckeltal simulering ..7 Medelstock VMF Qbera och Mellanskog ..8 Diskussion ..9 Stamstorlek ..9 Kvalitetsutfall ..9 L ngdutfall ..9 Litteratur ..9 Bilaga 1 Diameterf rdelning Bilaga 2 Diameterf rdelning slutavverkning ..11 1 M lformulering Stamdatabanken skall vara ett instrument som st djer virkesaff rerna genom att f ruts ttningar skapas f r att v rdera olika prislistor utifr n en gemensam grund.

2 Vid j mf rande utv rderingar av prislistor utifr n stamdatabanken skall stammarnas totala utbytesv rde (kr/m3fub) kunna analyseras utifr n olika apteringsalternativ. Uppbyggnad av modellen inleds med ett f tal geografiska varianter av stamdatabanken. Bakgrund I samband med st rre virkesaff rer mellan f retag j mf r man varandras prislistor vid f rhandlingar. F r att kunna j mf ra olika prislistor kan man anv nda sig av olika typer av analysverktyg och olika stamdatabanker. Stamdatabankerna kan i sin tur ha varierande ursprung. Detta leder till att resultaten fr n j mf relser mellan olika prislistor haltar. D rf r r VMF Qberas medlemmar intresserade av att ta fram en gemensam Stambank att anv nda vid virkesbyten. I arbetet med att ta fram stambanker har Skogforsk tagit fram data fr n riksskogstaxeringen och sammanst llt data. VMF Qbera har tagit fram kvalitetsstatistik och data p stockstorlekar.

3 De vriga deltagande organisationerna har bidragit med sk rdardata och personliga erfarenheter. I arbetsgruppen f r projektet har deltagit: Andreas Johansson, Weda Skog, Marko Alm, Stora Enso, Leif Orth, S dra, Sten Andersson, Sveaskog, Anders Berggren, Mellanskog, Fredrik Hansson, VMF Qbera , Lennart Moberg, Skogforsk och Johan J M ller, Skogforsk. Syfte Syftet med projektet r att skapa enhetliga stamdatabanker som kan anv ndas av VMF Qberas medlemsf retag. Stambankerna ska spegla skogarna inom omr det vad g ller DBH, h jder, kvaliteter och skador. Vid j mf rande utv rderingar av prislistor utifr n stamdatabanken skall stammarnas totala utbytesv rde (kr/m3fub) kunna analyseras med olika apteringsalternativ. Material & Metod REGIONINDELNING D skogen varierar fr n VMF Qberas s dra till norra delar har flera olika typobjekt skapats som representerar olika regionerna.

4 De olika regionerna framg r av tabell 1 nedan. 2 Tabell 1. Regionsindelning och avverkningsform f r de olika stambanker som skapats i projektet. Omr de Form Omr de Syd Slutavv sterg tland, V stra G taland, S dermanland, Uppland, Stockholm, S dra V stmanland (V ster s, Sala, Hallstahammar, Surahammar, K ping, Arboga, Kungs r), S dra rebro (Askersund, Kumla, Hallsberg, rebro, Lax , Karlskoga, Degerfors, Lekeberg ), S dra V rmland (Storfors, Kristinehamn, Forshaga, Karlstad, Kil, Sunne, S ffle, Arvika, rj ng, Eda, Grums och Hammar ) Syd Gallring Mellan Slutavv Resterande del av V rmland, rebro och V stmanland, G vleborg , Dalarna f rutom Malung, lvdalen, Orsa, Mora och R ttvik.

5 Mellan Gallring Nordv st Slutavv H rjedalen samt lvdalen, Malung, Orsa och Mora i Dalarna. Nordv st Gallring Figur 1. Karta ver regionindelning f r typobjekt uppr ttade inom VMF Qberas omr de. 3 Regionindelningen har skapats efter diskussioner i arbetsgruppen f r projektet. Till grund f r regionindelningen ligger framf rallt statistik fr n riksskogstaxeringen vad g ller DBH-f rdelningar, kvalitetsf rdelningar fr n VMF Qbera och skadefrekvenser insamlade med sk rdare. INDATA TILL Stambank Diameterf rdelning Diameterf rdelningarna till de olika typobjekten har tagits fram med hj lp av data fr n riksskogstaxeringen.

6 I ett f rsta steg togs data fram f r tall och gran uppdelat p slutavverkning respektive gallring f r varje l n inom VMF Qberas omr de. I ett andra steg slogs l nen ihop till st rre omr de baserat p statistik fr n Riksskogstaxeringen och VMF Qberas kvalitetsstatistik. F r definition av slutavverkning har alla objekt som uppn tt till ten slutavverknings lder anv nts. F r gallring har alla ytor som har f reslagits f r gallring (inom 5 r fr n taxeringstillf llet) i riksskogstaxeringen tagits med. F r gallring har alla tr d plockats med och d rf r s motsvarar det gallringskvoten 1. F r att f r tt proportion mellan gallring och slutavverkning har gallringsvolymen kalibrerats inom respektive region med normala gallringsandelar enligt riksskogstaxeringen under perioden 1995-2005 (skogsdata 2006). Efter diskussioner i gruppen minskades gallringsandelarna ca 3-4 % j mf rt med Riksskogstaxeringen uppgifter, se tabell 2.

7 F r att kunna sl ihop olika omr den har ven viktningar gjorts mellan omr den enligt tabell 3 nedan. Viktningen i tabellen inneb r att Mellan har st rst tallvolym och Syd st rst granvolym. B de tall- och granvolymen r l gst i Nordv stregionen. F r de olika regionerna utg r gallringsandelarna enligt nedan: Tabell 2. Anv nda gallringsandelar inom de olika regionerna Tall Gran (%) (%) Gallring Syd 28 28 Gallring Mellan 25 25 Gallring Nordv st 20 25 Tabell 3. Anv nda volymsrelationer mellan olika omr den. Tall Gran (%) (%) Syd/ Mellan 40/ 60 60/ 40 Mellan/ Nordv st 75/ 25 75/ 25 F r de olika regionerna har samma DBH-f rdelning anv nts f r gallring.

8 F r slutavverkning har minimum-diametern vid slutavverkning satts till DBH 120 mm och vid gallring DBH 100 mm. Gruppen ans g att mindre tr d ofta r js bort eller blir kvarl mnade/k rs s nder vid avverkning. 4 H jddata F r de omr den som har skapats har h jddata ber knats med hj lp av Riksskogstaxeringsdata, se tabell 4. F r respektive omr de och skogstyp har H15 (h jd f r tr d med DBH 15 cm) respektive H25 (h jd f r tr d med DBH 25 cm) ber knats. Tabell 4. H jddata enligt riksskogstaxeringen f r respektive omr de och avverkningsform f r de olika stambanker som skapats i projektet. Omr de Form H15 - tall H 25 tall H15 - gran H 25 - gran (dm) (dm) (dm) (dm) Syd Slutavv 130 185 149 209 Mellan Slutavv 129 181 138 200 Nord-v st Slutavv 126 174 126 183 VMF Qbera Gallring 124 177 132 192 Kvalitetsf rdelning I tabell 5 och 6 redovisas kvalitetsf rdelning fr n VMF Qberas ordinarie inm tning under 2004.

9 Dessa utfall har anv nts f r att kalibrera de olika typobjekten som tagits fram i projektet. Tabell 5. Tall. Kvalitetsf rdelning f r VMF Qberas olika MO omr den kalender ret 2004. Siffrorna r korrigerade med prognostiserat kvalitetsutfall f r stamblock och kubb. Tall 1 2 3 4 5 Vrak Avdrag (%) (%) (%) (%) (%) (%) (%) MO S derhamn 7,6 3,5 20,7 62,9 4,0 1,2 0,9 MO Torsby 8,1 4,5 23,4 59,0 4,5 0,5 1,0 MO Borl nge 10,8 4,1 22,4 58,2 3,6 0,9 0,7 MO G vle 9,0 3,8 16,4 59,7 10,2 0,9 1,1 MO Karlstad 5,6 0,8 15,2 68,9 9,0 0,6 1,4 MO Norrk ping 5,6 1,2 16,2 66,5 9,1 1,3 1,0 Tabell 6.

10 Gran. Kvalitetsf rdelning f r VMF Qberas olika MO omr den kalender ret 2004. Gran 1-3 4 Vrak Avdrag (%) (%) (%) (%) MO S derhamn 91,1 7,0 1,9 0,6 MO Torsby 89,2 9,7 1,1 0,8 MO Borl nge 90,7 8,4 0,9 0,5 MO G vle 88,8 9,6 1,5 0,5 MO Karlstad 87,2 11,4 1,4 0,6 MO Norrk ping 86,8 12,0 1,2 0,8 STAMFORM & BARK F r att skapa stammar i StandIn genereras stammar med Edgren-Nylinders stamfunktioner. Skogforsks nya barkfunktioner anv ndes och b r anv ndas vid simulering. Formkvoter och latituder enligt tabell 7 anv ndes. 5 Tabell 7.