STERN ALA PETRI - psyksoc.com

1 1 STERN ALA PETRI - Bakgrund; Daniel STERN : 5-barnsfar. Psykoanalytiker, och sp dbarnsforskare. - Publicerade 1985 boken Sp dbarnets interpersonella v rld , vilket snabbt blev en oerh rt tung klassiker inom utvecklingspsykologin. - Sterns definition av ett Sj lv: att konstant och avgr nsat kunna identifiera sig Sj lv och andra. - Det nya var att STERN tillskrev barnet kompetens och ett eget jag eller Sj lv, vilket i sig d var ganska revolutionerande inom utvecklingspsykologin. Dock knappast bland m drar och f der. Psykoanalysen hade tidigare beskrivit den h r perioden som ett prim rstadium, som uteslutande bestod av beg r och tillfredsst llelse, lustprincipen och stimulusbarri r. - STERN utgick fr n det observerbara sp dbarnet, allts sp dbarnsstudier. Det som i mycket m jliggjorde detta var faktiskt videotekniken som gav nya m jligheter att samla in empiri.

2 - Tidigare var det g ngse att utg fr n det kliniska sp dbarnet, det vill s ga, en vuxens retrospektiva skapande av sin barndom under psykoanalys. - STERN beskriver utvecklingslinjer och dom ner, till skillnad fr n sina f reg ngare som sett utvecklingen i faser, med tillh rande driftskonflikter (Mahler m fl.), och utvecklingsteman vilka skulle l sas (Erikson). Fasteorin hade sin grund i psykoanalysen, och menade bland annat att barnet initialt befann sig i en autistisk och symbiotisk v rld, n got som STERN via sin revolutionerande forskning ville avf rda. Han menade att hur r det m jligt att uppleva sammansm ltning om man f rst inte upplevt sig vara separerat? - Sterns utvecklingslinjer och dom ner kan betraktas som integrativa processer som finns med och samexisterar under hela livet.

3 Med 2 utvecklingslinje menar STERN en speciell sorts Sj lvupplevelse, och kvalit av socialt relaterande. Genom dessa alltmer komplicerade upplevelseperspektiv integrerar barnet sina erfarenheter av socioemotionella m ten, relationer allts , samt kognitiva och affektiva kompetenser. - STERN diskuterar inte den prenatala fasen s ing ende, men forskning tyder p att det redan i denna period finns n got slags begynnande Sj lv; experiment med musik och studier av temperament och motorik. - STERN betonar process framf r produkt. FEM K NSLOR AV SJ LVET 1. Emergent self: K nslan av ett begynnande och uppvaknande Sj lv som formas vid f dseln. Under denna period dominerar k nslor helt, STERN betonar det han kallar f r vitalitetsaffekter. Viktiga begrepp, och iakttagelser som enligt STERN , fr n scratch p visar det kompetenta sp dbarnet, och ett avgr nsat Sj lv; - Konstruktionism; organisation, dynamisk process, meningsskapande att systematisera v rlden.

4 Sp dbarnets f rm ga att urskilja m nniskor som en unik form av stimuli, exempelvis n r barnet v ljer sin egen mammas r st och modersmj lk framf r andras, viljan att v lja m nniskoansikten framf r andra bilder, f rm gan att imitera. Barnet s ker generaliserbarhet f r att g ra v rlden begriplig. - Vitalitetsaffekter; k rleksfulla handlingar, k nslokommunikation innan det verbala spr ket utvecklats. Ljudmetaforer, rytm, musik, se Ett litet barns dagbok . Barnet visar inte bara lycka eller avsky, utan ocks f rv ning, intresse och sorg. J mf r med Tomkin s kategoriaffekter. Vitalitetsaffekterna skiljer sig fr n kategoriaffekterna p s vis att de senare saknar urskiljbara biologiska m nster. N r vitalitetsaffekterna l ter sig f ngas och 3 underordnas barnets intentioner, r gonblicket n r det uppvaknande Sj lvet uppst r.

5 Kanske r det denna tidiga utvecklingslinje av vitalitet vi upplever i musik, dans och andra konstn rliga uttryck, i k rleken och i det ordl sa m tet med naturen. - Amodal perception; en f rm ga att med olika sinnen ta in information, koppla ihop dessa intryck och skapa en enhetlig bild av v rlden. Nappexperimentet som visar att 3 veckor gamla barn, efter att ha haft en gonbindel under sugandet av sin napp sedan med hj lp av synen kan v lja just denna napp bland andra. STERN diskuterar utan att ge ett svar huruvida detta r r sig om n got medf tt eller tidig inl rning. self: K nslan av ett k rnsj lv som formas mellan cirka tv till sex m naders lder: joller, leende, blickkontakt, allt detta ser STERN som manifestationer av ett Sj lv. H r sker ett kvalitativt spr ng, n stan som en andra f delse menar STERN .

6 Det r under denna socialt mycket aktiva period som k nslan av ett k rnsj lv formas. 4 byggstenar som genom det episodiska minnet grundar k rnsj lvet: - Agens; bem strande av sina egna ageranden, egen vilja, handlingar, konsekvenser av egna handlingar, exempelvis armen r r sig n r man sj lv s vill. - Koherens; innefattar k nslan av att vara en avgr nsad fysisk helhet, kad affekt, kad motorik. Sammanhang, upplever tidsm ssig, rumslig och konfigurativ struktur. - Affektivitet; upplevelse av m nster av affekter som h r samman med andra upplevelser av Sj lvet, t ex ansiktsuttryck i relation till r relsem nstret, gl djeuttryck etc. Hit r knas s v l kategori- som vitalitetsaffekter. 4 - Kontinuitet; innefattar en k nsla av varaktighet och minne med sitt f rg ngna, m jlighet att notera regelbundenheter.

7 Exempel; att barnet kan minnas text och musik fr n den prenatala perioden. Dessa 4 kompetenser r ickemedvetna, och utg r allts k rnsj lvet. De fungerar ickemedvetet och finns med i den vuxnes psykologiska liv. Brister i dessa Sj lvupplevelser hos en vuxen kan j mf ras med psykotiska episoder. Av dessa 4 byggstenar blir det rigs eller scheman med sig Sj lv och andra. Dessa scheman bygger p episodiska minnen, allts minnen av specifika h ndelser. Episoderna inneh ller s v l affektiva, kognitiva som beteendekomponenter. Specifika likartade h ndelser, som blir till minnen, generaliseras sedan och blir till en abstraktion av m nga specifika minnen, en slags genomsnittsminne enligt STERN . Det r allts dessa genomsnittsupplevelser som blir till rigs , eller scheman med Sj lv och andra.

8 Exempel; n r barnet f r v lja bland figurer och former s f redrar den ett genomsnitt av de stimuli de tidigare f tt se. STERN h vdar att samma skeende g ller f r minnen av relationer. N r rigs aktiveras s terupplever sp dbarnet olika s tt att vara p med sig Sj lv och andra. - Aktiv f ljeslagare ett rigs som bygger p erfarna relationer, j mf r med verg ngsobjekt, interpersonella schemata. 3. Subjective self: K nslan av ett subjektivt Sj lv som formas mellan cirka sju till femton m naders lder. Nio m nader och empatiutveckling: medvetenhet om andras subjekt. - Affektintoning; modifierad spegling, f rl pare till empati. Barnet ger n got till v rdnadshavaren, som p verkas, och som ger n got tillbaka till barnet som gynnar dennes utveckling. 4. Verbal self: K nslan av ett verbalt Sj lv som formas mellan femton m nader och tv rs lder.

9 Spr ket m jligg r ett nytt inslag i det sociala relaterandet. Det verbala inneb r dock ett tveeggat sv rd. Exemplet med sn ret och bollen. 5 F rdr jda imitationslekar, rollspel, och dela upplevelser med ord. Spegelexperimentet vid 1 1/2 rs lder. 5. Narrative self: K nslan av ett historieber ttande Sj lv som formas ungef r mellan tre till fyra rs lder. Intr dandet i den ber ttande v rlden. Personliga pronomen blir vanliga, en annan kvalit av Sj lvupplevandet. Differentiering mellan det observerade och det kliniska sp dbarnet. STERN menar att vi nu allt mer med hj lp av spr ket s ker f nga livet och v rlden, men han menar att detta r d mt att misslyckas eftersom spr ket tar oss ut ur upplevelsen. Vi r inte l ngre kvar i upplevelsen utan ist llet pekar p den, undantaget konstn rliga uttryck.

10 KONKRETISERING I DET KLINISKA - Eftersom vi utvecklas genom relationer, s beh ver patienten relationen i psykoterapin som ett utrymme f r att g ra nya erfarenheter av hur det r att interagera med sig sj lv, och andra m nniskor. - Fr gor som vart i utvecklingen patologin har sitt ursprung blir inte s intressant, n r man ser p utvecklingen i utvecklingslinjer som kontinuerligt f ljer med oss hela livet. Detta ger ocks en st rre flexibilitet t psykoterapin. D rav kanske ocks att terapier med olika fokus fungerar, de tar sin utg ngspunkt i olika upplevelser av Sj lvet. - Amodal perception och inl rning, NLP. - Begreppet regression mister sin traditionella betydelse, ett sp dbarn har fantasi, minne och verklighetskontakt, j mf r med psykos och regression, d r man tidigare h vdat en terg ng till en tidigare funktionsniv , det r att g ra barnet or ttvisa.