Vägledning, räddningsinsats där litiumjonbatterier förekommer

1 V gledning, r ddningsinsats d r litiumjonbatterier f re- kommer Bilden f rest ller ett utbrunnet litiumjonbatteri till elcykel V gledning, r ddningsinsats d r litiumjonbatterier f rekommer Myndigheten f r samh llsskydd och beredskap (MSB). Enhet: Enheten f r brand och r ddning Foto omslag: Privat foto Publikationsnummer: MSB1615 augusti 2020. Utgiven: 2020-08-11. Inneh ll 1 V GLEDNING, R DDNINGSINSATS D R litiumjonbatterier . F REKOMMER .. 4. Allm nt .. 4. Risker .. 5. Termisk 5. Utsl pp av farliga gaser ..6. terant ndning av brunnet batteri ..7. 2 R DDNINGSINSATS VID INSATSER D R litiumjonbatterier . F REKOMMER .. 7. Generella operativa avv ganden.

2 8. Brand i sm litiumjonbatterier .. 9. Olycka med elfordon, endast r ddning. Ej brand/risk f r brand.. 10. Brand i elfordon (ej batteri). Utomhus.. 10. Brand i elfordonets framdrivningsbatteri. Risk f r, eller konstaterad, termisk rusning. Utomhus .. 11. Brand i elfordonets framdrivningsbatteri. Risk f r, eller konstaterad, termisk rusning. Inomhus.. 12. Brand i energilager och i stora batterier (tillverkning, f rvaring/lagring). Risk f r, eller konstaterad, termisk rusning. Inomhus.. 13. Transport av och uppst llning av skadade fordon och batterier .. 14. Efter insats .. 14. 3 L STIPS .. 15. 1 V gledning, r ddningsinsats d r litiumjonbatterier f rekommer I denna v gledning ges information om risker med litiumjonbatterier vid kommunala r ddningsinsatser.

3 Informationen bygger p r dande kunskapsl ge och har medvetet h llits relativt kortfattad f r att underl tta l sning, mer information finns i de dokument som n mns under rubriken L stips . Allm nt Ett batteri r uppbyggt av celler, men nedan anv nds f r enkelhetens skull oftast bara ordet batteri som d kan vara en eller flera battericeller. Alla battericeller bygger p principen att elektrokemisk energi omvandlas till elektrisk energi. Batterier som kan laddas kallas f r sekund ra batterier. Batterier som inte kan laddas kallas f r prim ra batterier. Ett litiumjonbatteri r ett sekund rt batteri. Den lagrade energin utvinns genom att litiumjoner r r sig mellan elektroderna i batteriet vilket utm rker just batterifamiljen litiumjonbatteri.

4 Ven om ben mningen r litiumjonbatteri s finns det flera olika varianter av batterierna beroende p vilka kemiska mnen som ing r. Olika sammans ttning av anod- och katodmaterial och elektrolyter medf r att batterier kan ha olika egenskaper. Det sker en st ndig utveckling av batterierna beroende p f r ndringar av de ing ende kemiska mnena. Observera att ett batteri av typen litiummetallbatteri anv nds n stan uteslutande som ett prim rt batteri och behandlas inte vidare i denna v gledning. litiumjonbatterier blir allt vanligare i samh llet och anv nds i exempelvis hoverboards, fordon, cyklar, telefoner, datorer, handh llna verktyg och maskiner, energilager1 i byggnader, mm.

5 Anledningen till att litiumjonbatterierna anv nds allt mer r de har en h gre effekt- och energit thet n andra typer av sekund ra batterier. Det finns ingen generell m rkning p produkter som informerar om att de inneh ller litiumjonbatterier . ven p utsidan av fordon kan det vara sv rt att avg ra att fordonet r ett elfordon och drivs av litiumjonbatteri d det inte finns n gon standardiserad m rkning. _____. 1. Energilagring kan g ras med olika metoder, h r avses lagring av energi p elektrokemisk v g dvs i laddbara batterier och mer specifikt litiumjonbatterier . 4. Elfordon r ett samlingsbegrepp f r fordon som p n got s tt kan drivas med en elmotor. Det omfattar bland annat laddfordon, hybridfordon och br nslecellsfordon.

6 Nedan anv nds genomg ende begreppet elfordon, f r att beskriva fordon som har litiumjonbatterier . Elfordon kan ha flera batterier, och batteriet som anv nds f r fordonets framdrift (kan ibland kallas traktionsbatteri) kallas nedan f r framdrivningsbatteri. Tabell 1. En kort sammanfattning Funktion Kallas Exempel p batteri Anv ndningsomr de Batterier som kan Sekund rt batteri Litiumjonbatteri Fordon, cyklar, laddas telefoner, datorer, handh llna maskiner Batterier som inte kan Prim rt batteri Alkaliskt batteri Elektronisk utrustning i laddas hemmet som inte laddas Risker Det finns framf r allt tre risker som f rknippas med litiumjonbatterier till skillnad fr n andra batterier.

7 Termisk rusning som kan ge upphov till brand i sj lva batteriet Utsl pp av farliga gaser fr n batteriet som kan ge h lsop verkan, sj lvant ndning eller f rv rra brandf rloppet terant ndning av brunnet batteri som inte kylts tillr ckligt kan inneb ra att en brand startas som redan sl ckts Termisk rusning Med litiumjonbatterier finns b de kemiska och elektriska risker. Den st rsta risken r att ett batteri kan hamna i en s kallad termisk rusning (p engelska Thermal Runaway ). Begreppet termisk rusning anv nds i resten av dokumentet. En termisk rusning hos ett litiumjonbatteri inneb r att batteriet har blivit instabilt (se orsaker nedan) vilket ger upphov till en accelererande temperatur kning.

8 Den instabilitet som uppst r kan bromsas genom kylning, men inte stoppas f rr n energin r f rbrukad . Vid tillr ckligt h g temperatur frig rs syre fr n de metalloxider som finns i de flesta litiumjonbatterier . Syret kan i sin tur reagera med den elektrolyt som finns i batteriet som ofta r ett organiskt l sningsmedel. N r syre frig rs p grund av s dan upphettning kan det vid ant ndning av batteriets elektrolyt ngor bidra till ett h ftigt brandf rlopp som kan vara sv rsl ckt. 5. Reaktionen som kallas termisk rusning kan uppst n r batteriet uppn r en temperatur p mer n 150-250 grader, spannet beror p vilken kemi som batteriet r uppbyggt av. Tillst ndet kan uppst p grund av en rad olika orsaker: Mekanisk p verkan - deformation p grund av yttre p verkan Elektrisk p verkan - exempelvis terkommande djupurladdning och verladdning Kortslutning i battericell - p grund av misstag eller f roreningar under tillverkningsprocessen Termisk p verkan p grund av inre eller yttre v rmeexponering (brand i eller runt batteriet).

9 Redan vid l gre temperaturer (80-150 grader) kan en s kallad gasning/ventilering uppst , vilket r en form av s kerhetsmekanism. Vid ventilering kan br nnbara gaser avges och om dessa ant nds uts tts batteriet och dess omgivning f r ytterligare temperatur kning. F r att bromsa den termiska rusningen s kr vs kylning av battericellerna tills deras inre temperatur r l gre n 150 grader. Utsl pp av farliga gaser Vid termisk rusning frig rs ett antal olika gaser som kan vara giftiga och retande vid inandning. Exempelvis bildas v teklorid (HCl), v tecyanid (HCN) samt v tefluorid (HF). N r det g ller br nder i fordon s visar f rs k2,3 att exempelvis v tefluorid kan bildas dels fr n brand i litiumjonbatterier men ocks fr n andra delar i bilen som s nderfaller vid brand, som till exempel fluorerade mnen s som plaster och kylmedel4.

10 Det g ller de flesta fordon med AC-system, inte bara elfordon. Ang ende v tefluorid i gasform s r de vanligast rapporterade symptomen efter exponering andningsbesv r och gonirritation. Redan vid l ga koncentrationer r v teflourid starkt irriterande f r gon och luftv gar. Symtomen i vre luftv garna vid inandning r hosta, luftv gsirritation och slemhinnesvullnad som ven kan ske i de nedre luftv garna. S kallad toxiskt lung dem kan tillst ta upp till 1-2 dygn efter exponering. Vid symptom enligt ovan r det d rf r viktigt att upps ka sjukv rd. Det finns antidot (motgift) f r v tefluorid som kan anv ndas. Arbetsmilj verkets f rfattningssamling AFS 2018:1 Hygieniska Gr nsv rden anger f r HF ett korttidsgr nsv rde d r en oskyddad person uts tts f r en snittexponering av mg/m3 ver 15 _____.