OCH HUR MAN REPARERAR DEM - orlovac.eu

1 OM UROCH HUR MAN REPARERAR DEMAVE. N, URMANSTOCKHOLMWAHLSTROM & WIDSTRANDINNEH LLSF . 7N got fr n urens historia 10 URENS KONSTRUKTION 13 Allm nt 13 Drivkraft 16 Kraft verf ringen 18G ngen.

2 Sl phaksg ng, Brocots g ng, Graham-g ng, v ckarursg ng, cylinderg ng, ankarg ng,kronometerg ng 21 Hjulen och deras lagring 31 Stenh l 32Sp rret . 35 Uppdragsmekanismen 36 Slagverket 38 VERKTYG OCH MASKINER 42 URENS REPARATION 49 Reparation av v ckarur 49 Reparation av dalur 56 Reparation av v ggur med

3 Fj , 64 VARF R G R EJ MITT FICKUR R TT? 68 VARF R STANNAR MITT FICKUR IBLAND? .. 77 TRANSPORT AV V GGUR 85 ELEKTRISKA UR 92 ISAAC MARCUS 9 3 2 INLEDNINGUren anv ndas f r att m ta tiden, och p grundh rav kallas de ven tidm tare. Konstruktionenp dessa m tinstrument skiljer sig i m nga avseen-den fr n andr instrument, som anv ndas f r m t-ningar av f rem l, och tidm tarna kunna d rf r ejinordnas i n gon grupp av andra m en m ttstock m ter man l ngd, med ett m l-k rl, volym, och genom j mf relse med vikter, kanman best mma vikten p en kropp.

4 Alla dessa me-del tj na att m ta n got, som r f rhanden ochkan uppfattas med v ra yttre sinnen. F r m tningav tiden tj na uren, men tiden r varken synligeller h rbar eller uppfattbar med n got annatm nskligt organ; den r aldrig n rvarande, bildarden st ndigt flyende verg ngen fr n det f rg ng-na till dess motsats det tillkommande och tr der ossendast n ra genom den kedja av h ndelser, som ri v rt medvetande. Tidm tarna ro d rf r s kon-struerade, att man kan iakttaga detta fortskridandegenom r relse av visare och ljudet av slag ellergenom andra f r v ra-sinnesorgan uppfattbara f -reteelser.

5 ' 'D varje slags m tning grundar sig p j mf -V r tidsindelning grundar sig s ledes p den r -relse, som f rekommer i himlarymden, och om s -dan r relse ej funnes, vore det ot nkbart att kun-na m ta tiden och dela den i st rre eller mindreenheter. Eftersom r relserna hos himlakropparna,som vi kunna observera dem, ej ske med konstanthastighet, kan man ej anv nda dessa r relser utanvidare f r tidsindelning i det borgerliga livet, d rman av flera orsaker nskar lika l nga dagar.

6 F ratt erh lla ett praktiskt anv ndbart system, harman delat tiden mellan tv v rdagj mningar medtalet och d rigenom erh llit l ngden p dets. k. borgerliga f religger ej n gra s kra uppgifter om, var-ifr n man f tt dagens indelning i timmar. Denursprungliga delningen av dagen var ej heller itimmar utan man n jde sig med att exempelvisbeteckna de olika delarna av dagen p f ljandes tt: N r solen gick upp , N r dagen grydde , P den varmaste tiden av dagen , N r solen gickned , D m rkret br t in , D stj rnorna tr d-de fram.

7 Man vet, att arierna hade dagen inde-lad i tta delar, under det att andra folk hade tolv-delning. Dygnets delning i tjugufyra timmar tordef rst ha kommit i bruk hos babylonierna, varifr ndenna tidsindelning spritt sig till andra bruka ha tavlor med tolvdelning f r tim-visaren, varf r den m ste g ra tv varv per dygn,men p senare tid har man s kt inf ra tjugufyra-delning p uren och l ta timvisaren g ra ett varv10per dygn. Urtavlornas tjugufyratimmarsdelninghar emellertid ej vunnit n gon vidstr ckt spridning,utan man synes vara mera intresserad av att fort-farande anv nda tolvdelningen p tavlorna, troli-gen d rf r att man har l ttare att avl sa uret ge-nom att iakttaga timvisarens vinkelst llning p delas genom minuterna i 60 delaroch dessa i sin tur i 60 sekunder.

8 P grundh rav kan timmen uttryckas i 60 minuter sekunder och dygnet genom 24 timmar eller1,440 minuter eller 86,400 got fr n urens historiaTanken att s som tidm tare anv nda skugganfr n n got h gt f rem l framkom f rst hos degamla kulturfolken, och man utnyttjade h rvid sinerfarenhet om, att skuggans l ngd varierar underdagens lopp. Den i Andra Konungaboken, kap. 20,omn mnda solvisaren torde vara det f rsta instru-ment, man k nner, som tillverkats speciellt f r detta ndam l.

9 Dessa primitiva skuggkastare utveckla-des s sm ningom till soluren, som hade graderadskala, d r dagen indelades i mindre tidsavsnitt. Av-l sningen kan emellertid ej ske med n gon st rrenoggrannhet, varj mte soluren ha den ol genhetenatt de ej kunna anv ndas, d solen r r att kunna m ta tiden oberoende av, om solen11syntes eller ej, konstruerade man redan myckettidigt de s. k. vattenuren, och senare anv ndes vensandur och mekaniska uren, som k nnetecknas av attde ro f rsedda med lod s som drivkraft och g ngf r reglering av r relsehastigheten hos hjulverket,kommo f rst senare i bruk, men uppgifterna omtidpunkten varierar ganska mycket.

10 Man anseremellertid, att det f rsta mekaniska uret blivit kon-struerat r 990 av den franske munken Gerbert iMagdeburg. Dessa f rsta ur voro helt av j rnoch av ansenliga dimensioner, de hade spindelg ng,och sv ngningsregulatorn bestod av en balans fast-satt p en lodr tt lagrad axel. Tiden mellan varjesv ngning hos denna i horisontalplanet r rliga ba-lans kunde regleras genom att flytta de p densam-ma anbragta vikterna p olika avst nd fr n cent-rum.