Svenska skifferolje AB - gorek.se

1 Ekeby historiaG ran Ekberg1 Ett storf retag etablerasOljeprodukter i form av drivmedel, br nsle och fr n1940-talet, plaster och liknande har spelat en mycketstor roll i samh llsutvecklingen. Fram till f rstav rldskriget var f rbrukningen relativt obetydlig mensteg snabbt i takt med utvecklingen av biltrafiken och verg ngen fr n nga till olja i sj farten. ven viduppv rmning av bost der och energi till industrin fickoljan en allt st rre r f r de flesta av oss n got som pumpas upp urfickor i berget. De f rsta utvinningsmetoderna byggdedock p brytning av oljef rande skifferlager. F rst islutet av 1800-talet n r st rre tillg ngar av bergoljab rjade utvinnas kom dessa tillverkningsmetoder atthamna i bakgrunden. Skifferolja har framst llts iSkottland, England, Frankrike, Tyskland, Nordamerikaoch Estland m fl l nder.

2 Oljehalten i skiffrarna varierarfr n ca 6 % till de oljerika skiffrarna i Estland p ca18%. Oljeskiffer f rekommer i Sverige p flera platser mende ur ekonomisk synvinkel intressanta omr dena finnerman vid Kinnekulle och Kvarntorp. De f rsta Svenska f rs ken att utvinna olja ur skiffergjordes redan 1864 och ett skifferunders kningsbolagbildades 1873. Vid G ss tter p Kinnekulle uppf rdeman under 1890-talet ett skifferoljeverk. Detta kom attligga i malp se n gra r men 1932 startades nyoskifferoljeverket f r att f rs rja flottan med 1939 medf rde att oljeimporten tillSverige n stan helt upph rde. Bensinransoneringinf rdes och det stod snart klart att ven f rsvaretskulle lida brist p drivmedel. F r att i n gon m ntrygga f rs rjningen av olja och bensin b rjade maninventera landets tillg ngar av konstaterade snart att Kvarntorpsomr det i Ekebysocken inneh ll den mest brytningsv rda 1939 unders ktes kvalit n p skiffret och detkunde snart konstateras att den inneh ll en h g oljehaltoch var brytningsv rd.

3 Regeringen tillsatte v ren 1940en kommitt f r att unders ka f ruts ttningarna f r ettskifferoljeverk. Allt skedde i st rsta hastighet ochtroligen ocks hemlighet. Det b rjade r ra sigfr mmande personer Kvarntorpsomr det som togprover och reste d rifr n. Resultatet av unders kningenvar positivt och 200 ha mark ink ptes f r skifferoljebolaget - SSABI januari 1941 bildades Svenska skifferolje AB. Underapril m nad samma r b rjade arbetet med att byggaindustrin. Redan ret innan hade man p b rjatbrytningsarbetet f r att vid starten ha tillr ckligt medr varor. I j mf relse med annan industri under dennatid, st lldes enorma resurser till f rfogande. M nga kanber tta om felbest llt material och verskott somgr vdes ner eller s ldes "svart".

4 Kvarntorpsh gen 1958 Att skifferoljeverket skulle bli en betydandearbetsgivare stod klart p ett tidigt stadium. Brytnings-och anl ggningsarbetena sysselsatte n rmare tusenpersoner. Eftersom Sk nska cementgjuteriet, vilkautf rde byggnationen, rekryterade personal fr n andradelar av landet, k nde sig kommunen n dgad attp verka bolaget att anst lla ven ortens arbetsl sa. Imaj 1941 besl t kommunfullm ktige att "g ra env rdsam hemst llan till Skifferoljebolaget vidKvarntorp att vid anst llning av grovarbetare,yrkesm n av olika slag samt lastbilsf rare, i g rligastem n m tte beredas f r arbetsl sa i Ekeby sockeneftersom f retaget r bel get d r". Det var dockf rh llandevis f Ekebybor som fick en stadigvarandeanst llning vid anl ggningen av verket.

5 Desto fler varde som flyttade in. De fr mmande arbetarna utgjordeett problem f r kristidsn mnden. Ransoneringskortskulle delas ut av den kommun d r arbetarna hade sinanst llning och inte i hemkommunen. Belastningenblev d rf r stor f r kristidsn mnden. AugustAndersson skriver i oktober 1942 till l nsstyrelsen "D tidtals och f r det mesta ver 1000 arbetare fr n alladelar av Sverige varit anst llda, har arbetet medutdelande av ransoneringskort mer n f rdubblats, ochh rvid b r beaktas, att dessa arbetare varit mycketfordrande och anspr ksfulla och m nga g nger sattordf. t lamod och omd mesf rm ga p h rda provSSAB och kommunenInformationen till boende i omr det var f rekom s kert med Ekeby kommun venom dessa inte alltid protokollf rdes.

6 August Anderssonordf rande i kristidsn mnden skriver 1951 f ljande ianslutning till dess protokoll, " P grund av det mt liga strategiska l ge Ekeby kommun intagitalltsedan Svenska skifferolje AB b rjade sinverksamhet vid Kvarntorp har inom Ekebykristidsn mnd handlagts en m ngfald renden avhemlig natur. I enlighet med order fr n s v l milit rsom kristidsmyndigheterna ha alla s dana ej medtagitsf r arkivering." Huruvida kommunen verkligen ville hadenna industri framg r inte men man hade heller intem jlighet att tacka nej. N r Ekeby RLF i april 1944 Ekeby historiaG ran Ekberg2gjorde ett studiebes k p anl ggningen tackadeordf randen Hjalmar Hjalmarsson med dessa ord somm h nda var den allm nna meningen i bygden.

7 "ViEkebybor ro stolta och glada ver att man fr n v rsocken kunnat frambringa en produkt, som vid sidan avsin oerh rt stora inhemska nytta m h nda ven f tt blianledningen till att v r neutralitet och frihet kunnatbibeh llas".Nya inv nareI b rjan bodde arbetarna inhyses hos familjer i traktenibland under primitiva f rh llanden. Stundtals p logaroch ibland i t lt. Den egentliga produktionen komig ng under v ren 1942 och till h sten samma rbyggdes den barackstad som sedermera skulle bliKvarntorps samh lle. Inv narna var en brokig samlingfr n Sveriges alla h rn. Familjer med barn, nygifta ochungkarlar. De senare utgjorde ungef r 40 % av deboende. De nygifta utgjorde 13 % och familjerna 47%. Totalt bodde 218 personer f rdelade p 92 hush ll idenna barackstad 1943.

8 Tre r senare hade antaletinv nare kat till 391 personer. Av dessa arbetade 168stycken i f gen 1948 De flesta av f retagets som mest c:a 1200 anst lldapendlade dock till sin arbetsplats. En del kom cyklandefr n n rbel gna g rdar och torp andra med buss fr n rebro och andra t torter. De som bodde i Kumlakunde ka t g p Yxhultsbanan vilken SSAB hadebyggt ut f r att kunna hantera de omfattandetransporterna av material och produkter till och fr nanl ggningen. Eftersom verksamheten p gick dag somnatt, f rsiggick denna pendlingstrafik dygnet Kvarntorp r dde en "gamla tiders" bruksanda. Bolagetombes rjde och gav bist nd till bost der,tv ttinr ttning, matservering, n jen och annan socialservice. Under 1950-talet fanns till och med planer p att bygga en kyrka i samh till kyrka i KvarntorpKvarntorp kom att f en stark socialdemokratiskpr gel.

9 Konsumtionsf reningen startade b dematservering och aff r. Man bildade en Folketshusf rening. tskilliga f reningar med r tter isocialdemokratin bildades, f rutom fackf reningarna ven kvinno- och ungdomsklubbar, Man k nde engemenskap i Kvarntorp och hade kanske ven i h greutstr ckning en politisk medvetenhet vilket resulteradei platser i flera av n mnderna i Ekeby kommun. Detsamh lle som nu v xte fram liknade inget av det somde gamla Ekebyborna upplevt tidigare. Det innebar f rkommunen kade skatteint kter och detta utan att manbeh vt satsa en enda krona av eget kapital. Men detinnebar ocks p frestningar p samh llsservicen. Nyabarn medf rde ett kat tryck p skolverksamheten,trafiken p v garna medf rde ett kat underh lsov rdsn mnden fick nya verksamheter attbesiktiga och m nniskorna beh vde n gonstans att tillf lliga barackerna var p l ngre sikt intel mpliga som bost der.

10 Verksamheten vid SSAB komatt p ett mycket p tagligt s tt f r ndra livsvillkorenf r ngden olja som man vid starten f rv ntadesproducera var ca 30 000 ton om ret. En i dagf rsumbar volym som motsvarar uppv rmningen av 6-7000 villor. F r att klara detta var man tvungen attdagligen bryta 2,5 ton bergmassa vilken inneh ll 2 tonskiffer. Skiffern br ts med hj lp av dynamit ochfraktades p 8-tons lastbilar till krossverken. D refterhettades den upp i specialbyggda ugnar. Av gasernasom uppkom vid upphettningen kunde man kondenseradels olja men ven svavel och bensin. De gaser sominte kunde kondenseras anv ndes som br nsle till ngpannor varf r produktionen blev sj lvf rs rjandep var ett eldorado f r civilingenj rer ochforskare.