Piaget och den kognitiva utvecklingen - selenius.se

1 Om Piagets utvecklingsmodell Bredvidl sning taget ur psykologiboken "Lev i Tiden" av Katri Cronlund (Bonniers, Trelleborg, 2001) ss44-49 Copyright: Exklusiv upphovsr tt innehas av f rlaget och f rfattaren. KOPIERING F RBJUDEN! Piaget och den kognitiva utvecklingen Jean Piaget (1896-1980) var en schweizisk barnpsykolog. Piaget var intresserad av barns t nkande. Han studerade hur barns t nkande utvecklas framf rallt med hj lp av barnobservationer och kom fram till det f ljer ett speciellt m nster. M nniskan har tv medf dda tendenser som har betydelse f r hennes f rm ga att klara livet: den ena r anpassning och den andra organisation. Anpassning grundar sig p m nniskans behov att f rst sin omv rld. Enligt Piaget sker anpassning alltid tv olika s tt: - genom assimilation som inneb r att vi anpassar nya erfarenheter i v ra gamla tankem nster och - genom ackommodation som inneb r att vi m ste ndra p v ra gamla tankem nster f r att kunna ta till oss de nya erfarenheterna.

2 Assimilation och ackommodation anv nder vi hela tiden f r att anpassning ska ske. ETT SP DBARN SOM bara har f tt modersmj lksers ttning i nappflaska f r en dag bl b rssoppa i nappflaska. Smaken r ny f r barnet, det r en ny erfarenhet, men barnet beh ver inte t nka om f r att f i sig soppan utan kan anv nda sig av samma gamla sugteknik, allts gamla tankem nster duger. Barnet assimilerar. Men den dagen barnet g r ver fr n nappflaska till fast f da och f r f rsta g ngen f r potatismos r det inte bara en ny erfarenhet utan det beh vs ocks en ny teknik, allts m ste barnet ndra i sina tankem nster f r att f i sig potatismoset. Barnet ackommoderar. Organisation. Det Piaget menade med att vi har en medf dd tendens till organisation inneb r att vi har ett behov att organisera v ra erfarenheter och upplevelser s att det blir ordning och reda p den omv rld som fr n b rjan ter sig kaotisk. M nniskan utvecklas allts fr n kaos till ordning.

3 Vi har ett stort behov att ben mna och klassificera v ra upplevelser och erfarenheter s att vi kan f dem p r tt plats i v r tankev rld., Hj rnan kan j mf ras med en byr med flera l dor. Vi har behov av att stoppa saker i "r tt" l da f r att veta var de finns och f r att senare kunna hitta dem (och som vi vet har en del b ttre ordning i sina l dor n andra!) Enligt Piaget utvecklas m nniskan fr n att vara egocentrisk till att vara sociocentrisk. Det Piaget menar med egocentrism r inte samma som egoism. Det lilla barnet r av naturen egocentriskt. Barnet ser sig sj lv som v rldens centrum som allting kretsar sig runt och utg r hela tiden ifr n I sig sj lv och sina egna erfarenheter och upplevelser. Det har inte f rm ga att s tta sig Om Piagets utvecklingsmodell Bredvidl sning taget ur psykologiboken "Lev i Tiden" av Katri Cronlund (Bonniers, Trelleborg, 2001) ss44-49 Copyright: Exklusiv upphovsr tt innehas av f rlaget och f rfattaren.

4 KOPIERING F RBJUDEN! in i andras k nslor, det kan inte uppfatta att andra kan uppleva n got annat n det barnet sj lv upplever. Sociocentrism inneb r att vi kan se p n gonting ur andras synvinkel och framf rallt kan vi f rst att andra kan k nna p ett annat s tt n vad vi sj lva k nner. Enligt Piaget utvecklas t nkandet i fyra perioder tills f rm gan att t nka r fullt utvecklad. Den sensomotoriska perioden, 0 till ca 2 r Under den sensomotoriska perioden t nker barnet med hj lp av sina sinnen (senso-) och r relser (motoriska). Det mesta r kaos f r det nyf dda barnet. Barnet r totalt egocentriskt. Det unders ker sin omv rld och f rs ker f ordning p den med sina sinnen och r relser. Handlingen r tanken. "N r jag skriker p ett s tt f r jag mat, skriker jag p ett annat s tt f r jag s llskap." Det enda s ttet f r sp dbarnet att p verka sin omv rld r att anv nda sig av olika sorters ljud. Det blir en kommuni-kation mellan barnet och dess omv rld.

5 Barnet stoppar f rem l i munnen f r att sortera dem. Vissa saker smakar bra, andra inte. Att krypa fram till bokhyllan och dra ner b ckerna har som syfte att unders ka vad det r f r n gonting som kommer att h nda, inte. som en medveten tanke hos barnet utan som ett medf tt behov. Barnet har i b rjan inte f rm ga att se f rem l och m nniskor som permanenta, of r nderliga, och det g r det sv rare att organisera upplevelserna. Det som har f r ndrats bara litet k nner barnet inte igen. Om barnet r van att se mormor i innekl der och en dag m ter henne kl dd i p lsm ssa och tjock vinterkappa kan det h nda att hon blir en helt annan, ny person f r barnet. Barnet lever h r och nu. Det kan inte f rst att det man inte ser just nu, finns, eller t nka fram t eller bak t i tiden. Barnet kan inte f rst vad "sedan" eller "snart" betyder. Att barnet inte kan f rst att det man inte ser finns kvar inneb r att n r mamma g r p toaletten och st nger d rren efter sig s v cker det lika stor f rtvivlan hos barnet som om mamman kte till andra sidan jordklotet.

6 Det barnet inte ser, finns inte. N r barnet ungef r i l- rs ldern b rjar f rst att saker kan finnas kvar fast man inte ser dem f r tillf llet blir det v ldigt roligt att leka kurrag mma, att g mma och leta efter saker och framf rallt att leka tittut. Det preoperationella t nkandets period, ca 2 -6 r Den h r perioden r relativt l ng och under den h nder mycket med barnets t nkande. Barnet b rjar f rst symboler vilket det inte har gjort tidigare. Det f rst r att den egna spegelbilden r en symbol f r barnet sj lv och inte f r ett annat barn. Det f rst r att fotografier r symboler f r m nniskor och f rem l och mot slutet av perioden f rst r barnet ven siffror som symboler. Om Piagets utvecklingsmodell Bredvidl sning taget ur psykologiboken "Lev i Tiden" av Katri Cronlund (Bonniers, Trelleborg, 2001) ss44-49 Copyright: Exklusiv upphovsr tt innehas av f rlaget och f rfattaren. KOPIERING F RBJUDEN! Barnet b rjar p allvar bilda begrepp.

7 I b rjan r barnets begrepp v ldigt grova men blir mer och mer nyanserade och f rfinade. F rst r kanske alla fyrbenta djur hundar men sedan b rjar barnet se skillnaden mellan hundar, h star, katter och kor. Begreppen anv nder barnet f r att organisera sina erfarenheter och upplevelser. LILLA LISA, 3 r, r p landet och g r med sin mamma f r att se p getter och killingar som finns i en inh gnad. Lisa har aldrig sett s dana f rut. N r en killing br ker s ger Lisa: "Titta mamma, kamelen gr ter!" En br kande killing r en ny erfarenhet f r lilla Lisa och f r att organisera den nya erfarenheten anv nder Lisa de begrepp hon k nner till. Att br ka l ter n rmast som gr t f r henne och killingen liknar en leksakskamel hon har hemma. Nu s ger mamman f rst s: "Nej Lisa, det r en killing och den gr ter inte, den br ker." S har Lisa l rt sig nya begrepp. Barnet har fortfarande sv rt f r klassinneslutningar, att ett f rem l eller en person kan tillh ra flera kategorier.

8 Det r sv rt att f rst att n gon kan bo b de i Stockholm och i Sverige, att n gon kan vara b de brandman och sm l nning. Det h r inneb r att barnet har ocks sv rt att f rst sl kt-relationer. Kan verkligen mamma vara mormors barn och morbror vara mammas lillebror? Barnets konstansbegrepp r inte heller utvecklat n, dvs. saker r vad de ser ut att vara. Den som r l ngst r ldst, tio enkronor r mer n en tiokrona. Typiskt f r ett barn i det preoperationella t nkandets period r magiskt t nkande, animism och artificialism. Magiskt t nkande. Eftersom barnet inte har klart f r sig vad som r orsak och verkan och fort-farande t nker egocentriskt r det l tt att tro att man kan p verka sin omgivning mer n vad man faktiskt kan, med sina tankar. "Jag var dum mot lillebror, det r allts mitt fel att han r sjuk nu ." "Om jag ligger alldeles tyst och stilla under t cket kan inte monstren komma och ta mig." Animistiskt t nkande inneb r att barnet betraktar f rem l som levande varelser.

9 "Dumma stol!" s ger barnet till stolen som det snubblar p . Artificiaiism inneb r att barnet tror att allting r tillverkat av n gon och kan allts ers ttas. KARIN, 3 r, r ute och g r med sin mamma. Det r vinter och is p g ngv gen. Mamma halkar och sl r sig och utbrister: "Hoppas jag inte br t benet!" D s ger Karin: "Det g r inget, du kan k pa ett nytt ben i aff ren!" Just d f rst r inte mamma Karins kommentar. N sta g ng de g r till aff ren visar Karin: "D r kan man k pa nya ben:' Hon tror att konstgjorda ben som man visar upp strumpor p r till f r att man ska kunna k pa nya ben om man nu har r kat bryta ett. Att bryta ett ben tolkar Karin n mligen konkret: att benet g r av, mitt itu och eftersom det finns ben i aff ren m ste det vara f r att ers tta det som g tt s nder. Om Piagets utvecklingsmodell Bredvidl sning taget ur psykologiboken "Lev i Tiden" av Katri Cronlund (Bonniers, Trelleborg, 2001) ss44-49 Copyright: Exklusiv upphovsr tt innehas av f rlaget och f rfattaren.

10 KOPIERING F RBJUDEN! De konkreta tankeoperationernas period, ca 7 -11 r Ett barn som har n tt de konkreta tankeoperationernas period (l g- och mellanstadiebarn) t nker ungef r som en vuxen men mer konkret. Barnet har nu er vrat konstansbegreppet, dvs. saker kan vara of r nderliga ven om de har ndrat form. Om en l skflaska delas exakt lika i tv glas, i ett h gt men smalt och i ett l gt men brett s kan m ngden l sk i de b gge glasen vara lika ven om det inte ser ut att vara lika mycket. Barnet b rjar ocks bli mer sociocentriskt n egocentriskt. Det har en viss f rm ga att t nka sig in i andras situation och f rst att andra kan t nka p ett annat s tt n vad det g r sj lv. Barnet r dock fortfarande beroende av ett konkret underlag f r sitt t nkande och r knar med hj lp av pplen och fingrar. Det r fortfarande sv rt att f rst vissa symboler, hur man kan betala med ett kreditkort i st llet f r med pengar. Det abstrakta t nkandets period, ca 11 -16 r Under mellanstadie ldern b rjar barnet t nka mer och mer abstrakt.