ÄR DU LÖNSAM LILLE VÄN? - socioekonomi.se

1 R DU L NSAM LILLE V N? En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Ingvar Nilsson/SEE 2011-06-25 1. SAMMANFATTNING M nga unga har en besv rlig resa fr n ungdomstiden och studier in i vuxenlivet och in p arbetsmarknaden. En icke obetydlig andel av dem misslyckas med detta. Kostnaderna f r detta r oerh rt h ga m nskligt, socialt och ekonomiskt. D rmed r v rdet av att f rhindra detta betydande. F r varje rskull handlar det om ett stort antal miljarder. En rskull best r av upp emot barn i Sverige. Cirka av dem eller knappt 12 % vare sig arbetar eller studerar n gra r efter det att de slutat gymnasiet Samh llet har investerat cirka 47 miljarder kronor i dessa unga i form av f r ldraf rs kring, f rskola, skola samt familjens kostnader f r deras uppv xt.

2 Var och en av dem kan under sitt vuxna liv komma att skapa samh llskostnader p mellan tio och femton miljoner kronor till f ljd av den marginalisering det inneb r att inte ta sig in p arbetsmarknaden Det kostar samh llet cirka 6 miljarder kronor f r varje r som dessa unga vare sig har arbete eller studerar. Det handlar om f rlorade produktionsv rden, kostnader f r olika samh llsinsatser samt till viss del kostnader f r deras f rs rjning Om denna grupp p unga i en rskull kvarst r livsl ngt i utanf rskap blir den totala prislappen f r detta cirka 155 miljarder kronor Om vi genom olika insatser lyckas reducera denna grupps marginalisering med 20 % uppg r de rliga vinsterna till cirka miljoner kronor och de l ngsiktiga vinsterna till 31 miljarder kronor Om vi lyckas f rkorta tiden utanf r arbetsmarknaden f r dessa unga fr n fem till tv r uppg r vinsten till 21 miljarder kronor r du l nsam LILLE v n sid 2 Ingvar Nilsson/SEE 2011-06-25 2 2.

3 BAKGRUND Det s gs ibland att det s tt p vilket man tar hand om barn, gamla och andra utsatta grupper i ett samh lle r en m ttstock p det samh llets r dande v rderingar. r det ett samh lle f r alla, eller ett samh lle f r de starka? I v rt samh lle riskera vi att tappa mer n tio procent av varje rskull unga m nniskor p deras v g mot arbetsmarknaden. Vad s ger det om v rt samh lle? Att ber kna kostnaderna f r den on diga marginaliseringen En rskull barn i Sverige omfattar i storleksordningen barn. En betydande andel av dessa barn kommer i vuxen lder helt eller delvis att vara marginaliserade, med vilket vi h r menar att man inte lyckas ta sig in p arbetsmarknaden och genom eget arbete f rs rja sig sj lv. Detta f rh llande leder b de till betydande m nskligt lidande, sociala effekter och stora samh llsekonomiska kostnader.

4 En av m nga bakgrundsfaktorer till detta r att man misslyckats i skolan. En betydande del av detta r f rmodligen on digt eftersom det idag finns rikligt med kunskap om hur man ska kunna f rhindra detta. I denna rapport vill vi versiktligt belysa kostnaderna f r att unga m nniskor marginaliseras och vad det kan vara v rt att eliminera eller reducera detta. Rapportens uppdragsgivare har varit Milj partiet. Rapporten har sj lvst ndigt arbetats fram av oss vid SEE1. Det r ocks vi som st r bakom samtliga resultat i rapporten. Arbetet har skett under begr nsad tid och med begr nsade resurser varf r de siffror och resultat som redovisas r av versiktlig natur. Storleksordningarna i analys och resultat r naturligtvis korrekta men ett mer noggrant arbete hade f rmodligen lett till en del sm rre justeringar kring detaljer.

5 Som s ofta v cker den h r typen av versiktliga studier fler fr gor n den ger svar. Detta verl mnar vi till kommande studier, egna eller nnu hellre andras. Unga i samh llet Marginaliseringen i samh llet r betydande. Antalet personer i arbetsf r lder som l ngvarigt befinner sig i n gon form av marginalisering, grovt definierat som of rm ga eller m jlighet att f rs rja sig genom eget arbete, uppg r till en miljon eller kanske fler. Jan Edling beskriver hur antalet personer som uppb r ers ttning fr n de statliga f rs rjningssystemen under perioden 1992 2009 pendlar mellan 18 % och 20 % beroende p konjunkturvariationerna. Summan av de personer som uppb r ers ttning fr n statliga ers ttningssystem och kommunala f rs rjningssystem uppg r till cirka Situationen f r unga r, enligt de flesta k llor, generellt sett v rre n f r den vuxna generationen3.

6 Man kan uppfatta de unga som en sorts indikatorer eller v gvisare f r framtidens samh lle och dessutom de som ska verta och f rvalta det samh lle vi l mnar efter oss. D rf r r det s rskilt viktigt och intressant att se hur deras situation ser ut. En av marginaliseringens uttrycksformer r att man 1 SEE = Institutet f r Socialekologisk Ekonomi, ett forsknings-, utrednings- och konsultf retag verksamt sedan 1979, se vidare eller 2 Edling, Agenda f r Sverige, Ekerlids F rlag, 2010, sid 142. 3 Se Sociala Rapporter fr n Socialstyrelsen & Folkh lsoinstutuet samt rapporter fr n Statens Ungdomsstyrelse r du l nsam LILLE v n sid 3 Ingvar Nilsson/SEE 2011-06-25 3 utest ngs fr n arbetsmarknaden. Detta i sin tur leder till att man drabbas av en sorts ekonomisk marginalisering.

7 Detta kommer i statistiken till uttryck p flera olika s tt * arbetsl sheten f r unga r mellan tv och tre g nger h gre n f r befolkningen i genomsnitt. Medan arbetsl sheten f r gruppen 15-74 r ligger runt eller under tioprocentsniv n, pendlar motsvarande siffra f r unga 15-24 r mellan 20 % och 30 %, f r de riktigt unga r siffran nnu h gre (SCB) * sedan 1991 har arbetsl sheten f r unga mellan 20 och 24 r kat fr n till 14 % (SCB) * 2001 hade 12 % av unga mellan 20 och 29 r l g ekonomisk standard. 2009 hade denna siffra kat till 23 %. N stan en f rdubbling p tta r (Ungdomsstyrelsen) * arbetsl sheten bland unga har stigit markant i alla de nordiska l nderna. Sverige l g under f rsta kvartalet 2010 i toppen p 29 procent, Finland p 27 procent, Island p 16 procent, Danmark p 13 procent och Norge i botten med 9 procent.

8 (Nordiska R det, oktober 2010) * 2008 inkom ans kningar om betalningsf rl ggande f r unga 18-25 r hos kronofogden (Kronofogdemyndigheten) * cirka 9 % av de unga flickorna mellan 18 och 25 r lever i hush ll som erh ller ekonomiskt bist nd. Motsvarande siffra f r vuxna kvinnor r 3 % (Ungdomsstyrelsen) * Samtidigt som antalet nybeviljade f rtidspension rer ver 30 r minskat fr n n rmare till , fr n 2004 till 2009, har antalet unga f rtidspension rer kat fr n till Marginaliseringens omfattning bland unga I figuren nedan har vi illustrerat att det finns m nga olika v gar under uppv xten som, i vuxenlivet leder till en betydande risk f r l ngvarigt eller permanent marginalisering skolmisslyckande r en de mest s kra (men inte den enda) v garna f r en s dan negativ livskarri r.

9 R du l nsam LILLE v n sid 4 Ingvar Nilsson/SEE 2011-06-25 4 En rskull barn utg r ungef r individer. Det finns idag en sorts underf rst dd f rv ntan i samh llet om att alla unga ska genomg gymnasieskolan med godk nda betyg. Dessa gymnasiebetyg utg r en sorts intr desbiljett p arbetsmarknaden. Verkligheten ser dock lite annorlunda ut. Med vissa intervall genomf r Sveriges Kommuner och landsting (SKL) s kallade ppna j mf relser kring skolresultat. Senaste g ngen man gjorde detta fann man att mellan 20 % och 25 % av alla unga misslyckas med att fullg ra sin gymnasieutbildning p tre eller fyra r4. I huvudrapporten formulerade man sig p f ljande vis Nationellt sett r andelen elever som fullf ljde gymnasiet med uppn dd h gskolebeh righet inom tre r i stort sett of r ndrad j mf rt med f reg ende r och ligger p drygt 70 procent.

10 Spridningen mellan kommunerna r dock stor, fr n knappt 44 procent till 86 procent 5. Man fann ocks att tv r efter avslutad gymnasieutbildning var det knappt 30 % som vare sig arbetade eller studerade. SKL har ocks l tit g ra en totalunders kning av en hel rskull unga f dda 1981 d r man g tt vidare med denna fr ga. I denna studie fann man att 95 % av alla unga i denna rskull p b rjar gymnasiestudier. Och i likhet med de ppna j mf relserna fann man att 27 % saknade slutbetyg vid 20 rs lder. Men vad som var n mer anm rkningsv rt var att 13 % av dem varken arbetar eller studerar vid 24 rs lder6. Ungdomsstyrelsen har inom ramen f r projektet Themegroup Youth tagit reda p vad de unga som varken studerar eller arbetar g r.