Transcription of Ögondominans - barksoptik.com
1 28 NP1 08 Hos de allra fl esta pistolskyt-tar r det ena gat dominant. Oftast r det s att h ger ga och h ger hand dominerar. Det g ller c:a 80% av skyt-tarna. V nster ga och v nster hand (c:a 15%). Sedan har vi de som skjuter med vilken hand och vilket ga de ns-kar (c:a 5%).Vi har ven de som skjuter gondominansAv: Hans BarkFoto: Ulf HanssonFoto: Peter SiegelEtt ofta terkommande diskussions mne bland skyttar r gondominans. En del vet inte riktigt vad detta r, eller hur man tar reda p vilket ga som dominerar, och vilken roll gondominansen har vid pistolskytte. Vilket ga man skall sikta med och hur man p olika s tt kan reda ut h ger hand och siktar med v nster ga, eller v n-ster hand och siktar med h -ger ga.
2 I vissa vapengrenar, PPC, d r b da gonen och h nderna anv nds vid stolpen h ger sida och v nster sida d kroppen be-fi nner sig p motsatta sidan. ker man till Norge f r f lt-skytte kommer ven den d -liga handen till anv ndning p vissa tar man reda p vilket ga som r dominant?1. H ll upp ett pekfinger framf r dina ppna gon (har du glas gon f r l ngt h ll ha dem p ). H ll fi ngret mot en lodr t linje en stolpe eller en d rrkarm minst 4 m. Blunda med v nstra gat och titta med det h Sikta in pekfi ngret s att det skymmer ppna det slutna gat. Va d gondominansen utvecklas tidigt.
3 Barnet f redrar den ena handen vid lek med byggklotsar d dessa ska staplas. Ger man barnet en bultbr da med hammare tar barnet hammaren med den hand som s att s ga r sikt gat och sl r : Christina SiegelArtikelf rfattaren, Hans 08 29h nde med pekfi ngret, fl ytta-de det sig?Om inte = h ger ga G r om samma sak och blunda med h ger ga. Flyt-tade sig pekfi ngret? Om inte = v nster ga r B de och, h ger och v n-ster lika = ej n gon uppst r gondominans?Vi f ds lite versynta med en h g ackommodationsf rm ga (linsen i gats f rm ga att b ja sig). Upp till 14-15 dioptrier (dioptri = enhet f r att m ta brytkraft p linser) ser barnet bra och f ster blicken p f re-m l redan efter n gra veckor efter f delsen.
4 Barnet tar sedan tag i f rem l med h nderna och fi xerar dem. I 1- rs ldern tar barnet upp f rem l, g rna med en hand h ger. Vid lek med byggklossar staplar barnet med ena handen lite f re den andra. Redan h r ser man att gondominansen har b rjat utvecklas. Ge barnet en bultbr da med hammare, s tar barnet den i den hand som s att s ga r framf r sikt gat och sl r till. Barnet kan byta hand ibland, men mest blir det som barnet l rt in. De fl esta f r ldrar r h gerh nta, vilket g r att man ger barnet ett f -rem l mot barnets h gerhand. F rr i v rlden sa man vacker hand och syftade p h ger-handen. Ful hand syftade p v nsterhanden, och tvingade barn att bli h gerh nta i sko-lan.
5 Vilket var alldeles f r sent. Som tur r har man slutat med detta nu. Samsynen utvecklas nu mer och stereoseendet blir mer f rfi nat, vid 6-7- rs lder r synen v l etablerad. Nu har gondominansen avgjort vil-ket ga man riktar och siktar med. Det dominerande gat har nu ett st rre omr de och fl er nervceller i hj rnan (syn-barken) n det icke domi-nerande, till sitt f rfogande. Synen utvecklas fortfarande och vid 11-12- rs lder r hela synf ltet rningar under gonens utveckling, dominans1. F rst r det skelning p sp dbarn, ofta r det ett ga som skelar in t. Mindre van-ligt ut t (esotropi = in t, ex-otropi = ut t).
6 Lite i h jdled ( gonr relse, ett komplicerat omr de, jag g r inte in p det-ta i denna artikel). Skelning-en uppt cks i regel tidigt p Barnav rdscentralen. tg rdas med lappbehandling p det friska gat , s det skelande f r jobba, vilket ger samsyn och lika utveckling av b da gonen. ven glas gon och lappbehandling i Latent skelning. Syns vid tr tthet, n rarbete ger hu-vudv rk. Ena gat sl pper samsynen vid konvergens (in tvridning) av gonen, s att det vrider sig ut t (ut t = exofori, in t = esofori), och ger dubbelbilder. Det domi-nanta gat h ller kvar fi xa-tionen p f rem let text eller riktmedel.
7 Detta h nger sedan med upp i vuxen lder. Kan avhj lpas med syntr ning eller Synsk rpan mellan go-nen kan vara olika. Ena gat kan ha synsk rpa = 0,3 och det andra mer n synsk rpa = 1,0 vilket g r att det domi-nanta gat undertrycker det andra : H- ga synsk rpa = 1,2 g r detta ga dominant. V- ga synsk rpa = 0, F r 40 50 r sedan upp-t cktes inte olika brytkraft i gonen p Barnav rdscen-tralen. Det blev okorrigerade brytningsfel, vilket h mmar m nga ldre skyttar. : H- ga sf+4,00 dptr. = versynt, l gre synsk rpa. V- ga sf+0,00 = r ttsynt med h g synsk r r v nster gat dominant. Ovann mnda korrektion g r inte att ge, f r n thinnebil-derna r olika stora s samsyn uppst r i regel inte.
8 Hj rnan klarar inte av mer n 5% stor-leksskillnad av bilderna med glas gon. Skillnaden r 2,00 2,50 dptr., som man klarar av. I st llet f r man alternerande seende, ser med ett ga i taget. Man kan komma lite l ngre med Astigmatism (= inte punktformig). Jag avser h r en skillnad fr n 2 dioptrier eller mer p ett ga. Detta ger oli-ka bildstorlekar p n thinnan som ger varierande synsk rpa, beroende p l get av brytkraf-terna. De kan f rekomma i 180 olika l gen. Astigmatism r ofta kombinerad med n r-synthet eller versynthet och sedan har vi blandad astigma-tism. Man m ter den totala as-tigmatismen i hornhinna och lins vid synunders kning.
9 Det r hornhinnan som ger mest av astigmatismen beroende p att kupigheten r olika i oli-ka riktningar, har varierande radier 7,2 mm v gr tt 180 , 8 mm lodr tt 90 . Ger stort utslag i brytkraft efter-som hornhinnans index (= 1,337) befi nner sig mellan tv medier. P utsidan luft (index = 1.) och p insidan kam-marvatten (index = 1,334). Hornhinnans totala brytkraft r p c:a +43,0 dioptrier. Syn-unders kning med f ljande resultat: H- ga sf+0,50 syn-sk rpa 1,0. V- ga sf+0,50 cyl 3,50 axell ge 45 synsk rpa 0, synfel r korrigerat med full styrka, men det blir inte bra nd , man f r inte ihop bilderna i hj rnan.
10 K nns konstigt, skulle ge huvudv rk. H- gat tar ver och blir do-minant och undertrycker v- ga. F r att ge svagare glas p v- ga f r man prova sig fram till en toleransniv som fung-erar, men h- ga r fortfarande dominant. gondominansen kan nd-ras under livets g ng. gon-skador, medicinska skador, sjukdomar, ldersrelaterade gonsjukdomar, hj rnskador. Detta g r att man f r byta ga d gondominansen har ndrats. Man f r ven byta hand av olika orsaker. Skada i rygg, arm eller f r ndringar i r rel-seapparaten. Har sv rt att h lla kvar sikt gat med den nya handen symmetrin st mmer inte. M ste byta till andra gat.
