Transcription of Tegel som modernt byggnadsmaterial - …
1 Tegel som modernt byggnadsmaterialseminarium, Kulturen, Lund den 21:e november 2006 Manus till Moderna tegeldetaljer presenteras och diskuterasModerna tegeldetaljer: Fasadtegel med bakmurar av Tegel eller andra stenmaterial Textdel om tegels materialitet och materialegenskaper Tekniska krav ochgestaltningsaspekter RitningsdetaljerHandbok f r detaljl sningarAnv ndning av materialet f ruts tter en ingenj rsm ssig bed mning om relevansen f r det aktuella byggprojektetBostadshus, Lund, ark: Ingeborg Hammarskj ld-ReizBostadshus Barseb ckshamn, ark: Johanna BrandtBearbetning av materialet p g r Synpunkter p text eller detaljer v lkomna F rslag till nya detaljsnitt Fler referensprojekt Vid dagens seminarium Eller efter t till oss i arbetsgruppen G rna via mejl nga av detaljl sningarna r anv nda i genomf rda projekt: skolor privata bostadshusM lgrupper f r skriften: Arkitekter Byggnadskonstrukt rer Byggare, hantverkare Best llare inom byggbranschen I viss m n ven intresserade lekm nFinansi rer:Stiftelsen ArkusARQ stiftelsen f r arkitekturforskningSeminariet arrangeras av gruppen som arbetar med projektet.
2 Tomas Gustavsson, TG konstruktionskontor ABLotta Nord n, Lotta Nord n ArkitektkontorLars Berlin, Joanna Heilig, A-plan arkitektkontor ABi samarbete med Kulturen, LundEn bakgrund till Moderna tegeldetaljer r diskussioner inom arrang rsgruppen i samband med Tomas Gustavssons licentiatrapport 2002 Kritik mot konventionella detaljl sningar Gestaltningsaspekter obeaktade ven teknisk funktion ofta tveksamI lic-rapporten moderna murverk slutrapporterades arbetet i det tv rvetenskapliga FoU-projektet Murverk i byggsystem , som drevs vid Avdelningen f r konstruktionsteknik, LTH ngspunkt: Begreppet materialitet ( stoflighed ) Viktigt inom arkitekturen, ven om diskussionen i fr gan inte varit lika central i Sverige som bland danska arkitekter Behandlat av Rasmussen, Om att oplevearkitektur och C.
3 Petersen, StofligeVirkninger F ga k nt begrepp bland tekniker i svenska byggbranschen kad k nnedom om begreppet materialitet bland tekniker skulle f rb ttra kommunikationen mellan arkitekter och ingenj rerMaterialitetEgenskaper hos ett material som avg r hur vi med v ra sinnen ochv rt intellekt uppfattar materialet: Visuellt Taktilt Doftm ssigt Akustiskt Subjektiva tolkningar, personliga referensramar Vi har valt att arbeta med ett materialitetsbegreppsom ocks innefattar tegels egenskaper inom det mekaniska omr det, H llfasthet och b rf rm ga ElasticitetsegenskaperV. Ingelstad skola, ark: White Fasadtegel, isoleringsskikt, bakmur Referens till traditionella massivmurar AutenticitetAutenticitet: kthet, trohet mot sitt ursprungF ruts ttning: Logiska och naturliga materialm tenOm referensen ska vara meningsfylld kr vs att vi kan tolka strukturen som tegelkonstruktionFr gan om bakmuren r b rande eller inte blir inte prim r, viktigt r om referensen till traditionellt tegelbyggande k nns autentisktTektonikByggnadsstommen anv nds som arkitektoniskt elementExpressivt eller mindre uttalatKonstruktiv logikV.
4 Ingelstad skola, ark. WhiteMaterialitetAutenticitetTolkningRef erensTektonikBostadshus Baskem lla, ark: Max HolstStrategin att anv nda fasadtegel: Referens till massivmur B rande tegelmurverk inga tvivel om autenticitet Fasadtegel med bakmur av andra stenmaterial: fr gan om autenticitet mer avv gningsfr gaAlternativ strategi: Anv nda Tegel i fasader som renodlat fasadmaterial andra format, f rmodligen inte normalformatRadhus, Simrishamn, ark:Det murade teglets materialitet: L sbarhet Murningsprocessen, omsorg om detalj R varors egenskaper Tillverkningsprocessen F rband Fogen och fogbruket Den lilla byggstenen H llfasthets-och elasticitetsparametrar V rme-och fuktegenskaperFiltrerat i v r sinnliga upplevelse och intellektuella tolkning, en mycket komplex fr r att f rst v r upplevelse av materialitet kan vi ta hj lp avm tbara materialegenskaperV rmekonduktivitet (lambda-v rden) ttbetongLecaTegelnormalformatBetongExemp el p tryckh llfasthet (karakteristiska v rden):Betong(K30) Tegel (15/A-bruk) Tegel (1 5/B-bruk) Tegel (15/C-bruk) Tegel (15/D-bruk)L ttklinker(3/B-bruk)L ttbetong( ) p elasticitetsmodul (karakteristiska v rden).
5 Betong(K30) Tegel (15/A-bruk) Tegel (15/B-br uk) Tegel (15/C-bruk) Tegel (15/D-bruk)L ttklinker(3/B-bruk)L ttbetong( )285002320184013207303360770 Behandlade v ggtyper: Tegel , isolering, Tegel , putsTegel, isolering, murblockleca, putsTegel, isolering, murblockl ttbetong, puts Tegel , isolering, murblocktegel, putsTegel, isolering, gjuten, armerad betongU-v rde ger f ljande v ggdjup: Tegel , + isolering +150 betong400 mm190 leca425250 l ttbetong425240 tegelmurblock435108 tegel365U-v rde ger f ljande v ggdjup: Tegel + isolering +150 betong440 mm190 leca465250 l ttbetong455240 tegelmurblock475108 tegel405H llfasthetstekniska dimensioneringskriterier, fr mst: Vertikala laster B rning ver ppningar Lokala tryck under balkupplag Vindlaster, f rankring f r lyft F rankring av skalmurar Temperatur-och fuktrelaterade r relserDenna grupp av dimensioneringsaspekter behandlas mpliga minimim tt p murpelare diskuteras i manuset.
6 Potentiell konstruktiv b rf rm ga: st rst med bakmur av armerad, gjuten betong bakmurar av block relativt stor kapacitet kanalmur med halvstens bakmur mindre kapacitet, men ofta nd tillr cklig i upp till 2-3 planPotential att anv nda tegels materialitet: St rst f r kanalmur av alternativen, materialm ten, s ckskurning eller tunnputsning inv ndigt Tegelblock, inv ndig sl tputsning, kan kanske kombineras mermed inslag av normalformat L ttbetong-och lecablock, inv ndig sl tputsning Armerad, gjuten betong skiljer sig mest om referensen r traditionell massivmurTekniska krav p grundsnitt vid platta p mark: verf ra vertikalbelastning fr n v gg till grundkonstruktionen leda ut vatten vid regngenomslag f rhindra kapill rsugning upp i v gg och golvplatta god v rmeisolering, minimera k ldbryggor v l fungerande dr neringFr n en materialtillverkares hemsida:KonstruktionsanvisningVid st rre laster f rses elementen med urtag i verkant d r urtagens storlek och placering dimensioneras f r aktuella laster.
7 ISOGRUND kan belastas med icke b rande tegelmur eller annan sekund r belastning motsvarande 15 kN/m. Vid belastning med halvstens tegelmur skall minst 25 mm av muren st p betongen bakom halvstens tegelfasadKanalmur Tegel , sockelputs i liv med ytterkant tegelSockelputs i liv med ytterkant tegeltegel, l ttbetongtegel, armeradbetongtegel, lecategel, Tegel -murblockKanalmur, yttre skalmurens sida mot isoleringen slammad,sockelputs i liv med ytterkant tegelKombinationsmur Tegel och leca, utskjutande sockelGrundsnitt med prefabsulblock, dr nerande cellplastTekniska krav p sockeldetalj: se till att vatten som tr ngt in bakom skalmuren leds ut och hindras tr nga vidare in i v ggen begr nsa friktionen i gr nssnittet mellan fasadtegel och grundmur, f r att man inte ska f sprickor temperatur-och fuktr relserKanalmur, sockelputs i liv med ytterkant Tegel , eventuellt ppna st tfogarKanalmur, yttre skalmursidamot isolering slammad, sockelputs i liv med ytterkant Tegel , ej ppna st tfogarBostadshus, Dalby, ark: Gunilla Svensson arkitektkontorBostadshus, Lund, ark: Lotta Nord nBostadshus Skepparekroken, ngelholm, ark: P l Dun rBostadshus Torna H llestad, ark: Svante LundquistBostadshus Barseb ckshamn, ark: Johanna SandinKanalmur Tegel , fasadmurs sida mot isolering slammad, fasadmur g r ner i markLandsarkivet, Lund, ark.
8 Berndt NybergBostadshus, Lund, ark: Bengt EdmanBostadshus, Baskem lla, ark: Max HolstTekniska krav p f nsterdetalj: vindlaster som tr ffar f nstret egentyngden av f nstret regngenomslag i mur ovan f nster regnvatten som tr ffar f nsterytorska ledas ut utanf r murens ytterliv anslutningen mellan karm och v gg ska vara luftt t god v rmeisolering minimera inverkan av k ldbryggorKombinationsv gg Tegel och betong, f nster f st i bakmur, synlig vattenutledandepl t vid ovankant f nsterKombinationsv gg Tegel och betong, f nster, alternativ med dold vattenutledandepl t vid skalmursinsidaKanalmur, fasadmurs sida mot isolering slammad, f nster placeratl ngt utBostadshus Skepparekroken, ngelholm, ark: P l Dun rBostadshus Barseb ckshamn, ark: Johanna BrandtLunds Tekniska H gskola, ark: Klas AnselmBostadshus Barseb ckshamn, ark: Johanna BrandtBostadshus Skepparekroken, ngelholm, ark: P l Dun rTekniska krav p anslutning mellan ytterv gg och tak: vertikallast fr n taket vindlaster som tr ffar v ggen ska ofta f ras upp till taket lyftkrafter fr n taket vid kraftig vind f rankras i v ggen regn som tr ffar taket ska ledas ner i h ngr nnor och stupr r takets inv ndiga luftt tning ska anslutas luftt tt mot v ggkr net undvik on diga k ldbryggor luftspalt i takkonstruktionen avslutas s att det kommer in luft i spaltenKombinationsmur Tegel och leca, utkragande takfotKombinationsmur Tegel och tegelmurblock, ej utkragande takfotKanalmur, ej utkragande takfotV.
9 Ingelstad skola, ark: WhiteBostadshus Torna H llestad, ark: Svante LundquistBostadshus, Vitem lla, ark: Sesam ark, Vitem llaBostadshus, Lund, ark: Lotta Nord nM sv gen2, efter takrenovering2006 Flerbostadshus, M sv gen6, Lund, ark: J rgen Adler NissenTv bostadshus p rnv gen, Lund, ark:Bostadshus, Borgm starg rden, Lund ark: Ingeborg Hammarskj ld-ReizBostadshus, Lund, ark: Bengt EdmanTekniska krav p anslutning mellan tak och v gg som forts tter ovan taket: Luftning av takkonstruktionen Luftt tningen i takets undersida ansluts till v ggen Regn som tr ffar v ggen ska ledas ned p taket Regngenomslag mot skalmuren f rhindras eller leds ut Vid regn och bl st ska inte vatten kunna drivas ver pl tbleck i anslutningen Kombinationsmur Tegel och l ttbetongBostadshus, Baskem lla, ark: Max HolstB rning ver mur ppningar Prefab sp nnarmeradetegelskift Slakarmeradeplatsarmerade verstycken Oarmerade valv, raka eller b gformade verg ng till andra materialLandsarkivet, Lund, ark: Berndt NybergBostadshus, Lund, ark: Lotta Nord nKv.
10 Hyveln, Lund, ark: Gunilla SvenssonBostadshus Barseb ckshamn, ark: Johanna BrandtLunds Tekniska H gskola, ark: Klas AnselmBostadshus Skepparkroken, ngelholm, ark: P l Dun rBostadshus, Baskem lla, ark: Max HolstDilatationsfogar Dilatationsfogar strider mot murverkets grundl ggande princip Fogmassan ldras ofta p ett trist s ttKonventionell dilatationsfogTeknik f r att minska behov av dilatationsfogar: Rostfri pl t under anl ggningsskiftet Undvik kramlor n ra h rn, g rna minst m C-bruk eller D-bruk ist llet f r B-bruk Murning undviks vid stark v rme respektive kyla Anv nd stark sten och svagt bruk F rh llandet mellan murh jdoch l ngd viktigt f r sprickrisken, tumregeln om ca 15 m g ller murverk som r ca 3 m h gt Att g ra dilatationsfogar mindre framtr dande: Placering i in tg ende h rn Skapa vertikaliteti fasaderna, stupr rsnischer F rl gga fogar till l gen d r det h nder n got i planl sningen, klassrumsskiljande v ggar, l genhetsskiljande S tt fogmassan innanf r murliv, foga med kalkbrukDilatationsfog i in tg ende h rnDilatationsfog i stupr rsnischDilatationsfog med indragen fogmassa och fogning med kalkbrukFlerbostadshus, Lund, ark.
