Exempel på debattinlägg med betyget Godkänt

1 Exempel p debattinl gg med betyget Godk nt Ur provet Oss emellan, vt 2010. Denna instruktion var elevens utg ngspunkt: B1 I n d och lust I j mf relse med andra l nder har Sverige i f rh llande till folkm ngden ett mycket h gt antal skilsm ssor. Under mitten av 60-talet b rjade gifta par i st rre utstr ckning att skilja sig, och under de senaste 30 ren har det rliga antalet skilsm ssor legat p cirka 20 000. P diskussionsforumet p g r en debatt om konsekvenser av skilsm ssor, och allm nheten uppmanas att delta. Journalisten och f rfattaren Cecilia Gyllenhammar har skrivit ett uppm rksammat inl gg och du best mmer dig f r att delta i debatten. Skriv ditt debattinl gg. Presentera din syn p ktenskap och skilsm ssor. Kommentera Gyllenhammars sikter och diskutera positiva och negativa konsekvenser av skilsm ssor. Rubrik: I n d och lust Bed mningsskala: IG MVG. S h r s g elevens text ut: I n d och lust N r det g ller ktenskap och skilsm ssor har min syn inte varit den lika n r jag gick i sm skolan som nu n r jag r 17.

2 R. Jag minns att n r jag gick p mellanstadiet i 4B s var drygt h lften av mina klasskamrater skilsm ssobarn. Sj lv tyckte jag att det var konstigt att det var s m nga f r ldrar som var skilda och jag tyckte synd om mina kamrater som fick nya styvf r ldrar. Under ren har jag f rst tt mer vad en skilsm ssa inneb r och konsekvenserna. Mina n rmaste v nner tycker att det har varit en grej att v nja sig med medan andra har tycket att det varit p frestande och f rvirrande n r deras f r ldrar l mnat varandra, att de g r fr n att bo i ett hem till att bo varannan vecka i tv , n r de f r tr ffa deras pappa var tredje helg. Jag tycker att Cecilia Gyllenhammars v rderingar om skilsm ssor och ktenskap har vissa brister. Hon verkar sj lv inte vara ett skilsm ssobarn med tanke p hennes syn om hur barnen har det, utan f r henne verkar det r cka med att ge barnen en kram och genom den kommer barnet k nna sig s pass lskad att det inte spelar n gon roll hur m nga g nger mamma gifter om sig.

3 Cecilia skriver att livet r s kort, njut av det, NU och v ga! . Varf r inte l ta saker ta sin tid? N r vi pratar om barnens uppv xt s ska den vara trygg och de ska f mycket k rlek men jag tror inte att barnen k nner sig trygga av att kastas fr n mamma till pappa och tillbaka och de borde k nna sig nnu mindre trygga om f r ldrarna skils som ov nner. Om ett barn f r en styvmamma eller en styvpappa och f ster sig vid den personen kan det ocks bli en jobbig grej om det blir nnu en skilsm ssa. Det r inte en sj lvklarhet att barnen f r stanna kvar hos en styvpappa som hos den riktiga pappan, att de ens kommer att f tr ffas alls. Speciellt inte n r barnen r sm . Det som r omodernt r att gifta sig. ven om vi tror att det r b sta s ttet, att tro p ktenskapet, ska vi nd ha respekt f r v rat eget k tt och blod, v ra egna barn som p verkas mer n vi tror. N r Cecilia kommer till slut och skriver jag vill ha mycket sex l ngt upp i ldern s att mina barn ocks v gar lska s f rst r jag inte vad det har med rubriken att g ra som lyder: Svenskarna borde skilja sig mycket oftare.

4 Om hon nu r gift och h ller sig till en person borde inte hon f mindre sex och jag tror inte att hennes barn inte l r sig lska om de inte f r h rlig k rlek f r att citera Cecilia. Som ett Exempel p en skilsm ssa kan jag ta min mamma vars pappa inte var med under uppv xten. Fast n han inte visade h rlig k rlek eller n r han inte h rde av sig p f delsedagar s har min mamma f tt l ra sig att lska. Hon pratar ibland om hur glad hon r att min, och mina systrars, pappa alltid st ller upp och finns d r. Barnen har minst lika starka k nslor som vuxna och vi borde engagera oss mer i deras k nslor. Det r inte barnen som avg r om deras f r ldrar ska inleda ett ktenskap eller best mmer om de ska skiljas och framf rallt, skilj inte barnen fr n deras f r ldrar om det inte r n dv ndigt. Jag har sett baksidorna av ett krossat ktenskap. Beskrivning av uppgiften: Enligt instruktionen ska eleven skriva ett debattinl gg om konsekvenser av skilsm ssor. Inl gget ska publiceras p ett n tbaserat debattforum d r f rfattaren Cecilia Gyllenhammar redan skrivit en uppm rksammad text.

5 Denna ska eleven anv nda och kommentera. I debattinl gget ska eleven presentera sin syn p ktenskap och skilsm ssor. Det betyder att hon ska framf ra sin sikt. Eleven m ste ocks anv nda Gyllenhammars inl gg och kommentera det. F r att kommentarerna ska vara begripliga f r l saren b r ven inneh llet i Gyllenhammars text vara redovisad. I. l sningen ska dessutom ing en diskussion om b de positiva och negativa konsekvenser av skilsm ssor. Eleven kan allts ha en klar uppfattning i fr gan men m ste kunna v va in andra aspekter i sin diskussion. I argumenterande texter r det alltid en styrka att bem ta t nkbara motargument. Uppmaningarna i instruktionen skrivs ocks i analysen med fet stil. S h r har bed marna resonerat: Helhetsbed mning: Eleven som har skrivit detta debattinl gg l ser kursen Svenska B och inl gget skulle kunna publiceras efter viss bearbetning. Instruktionens tre led ing r i l sningen, och texten fr n texth ftet redovisas p ett r ttvisande s tt.

6 Inneh ll och textanv ndning: Eleven presenterar sin syn p ktenskap och skilsm ssor genom att f rklara att den har f r ndrats fr n det att hon var liten. Hon skriver inte hur men meddelar att hon nu som 17- ring f rst r mer av vad en skilsm ssa inneb r och vilka konsekvenserna blir. Som hastigast n mner hon ett par negativa konsekvenser som hennes v nner upplevt efter deras f r ldrars separation. D refter kommenterar eleven Cecilia Gyllenhammars sikter som hon ocks ifr gas tter. (Denna text kan den som vill l sa p Newsmills webbplats: skilja-sig-mycket-oftare) Eleven anser inte att Gyllenhammar tar h nsyn till barnens situation vid en skilsm ssa: Hon verkar sj lv inte vara ett skilsm ssobarn med tanke p hennes syn om hur barnen har det , skriver eleven och menar att en kram som k rleksbevis inte kan uppv ga flera skilsm ssor. Eleven anser inte att barn kan k nna sig trygga om de kastas fr n mamma till pappa och tillbaka och nnu mindre om f r ldrarna skilts som ov nner.

7 Problem kan enligt eleven ocks uppst om ytterligare en skilsm ssa ger rum och barnen f st sig vid styvf r ldern. Det r l tt att f rst vad eleven tycker och Gyllenhammars inl gg anv nds men inte s utf rligt. Synen p ktenskap r sv rare att f rst n r man l ser elevens inl gg: Det som r omodernt r att gifta sig. ven om vi tror att det r b sta s ttet, att tro p ktenskapet, ska vi nd ha respekt f r v rat eget k tt och blod, v ra egna barn som p verkas mer n vi tror. L saren kan f intrycket att eleven ser en mots ttning mellan att tro p ktenskapet och ha respekt f r barnen. Gyllenhammars sikt att barnen m ste se h rlig k rlek f r att l ra sig att lska ifr gas tts, och eleven ser inte heller kopplingen mellan att skilja sig ofta och ha sex h gt upp i ldern eftersom detta kan f rekomma ocks inom ktenskapet. Eleven motiverar utf rligt sitt st llningstagande och r inte ense med Gyllenhammar om att skilsm ssor skulle ha n gra positiva konsekvenser. I sin syn p skilsm ssor argumenterar hon hela tiden mot Gyllenhammar, och d rmed diskuterar hon b de f r- och nackdelar.

8 En utf rlig k llh nvisning till Gyllenhammars text saknas men r inte helt n dv ndig eftersom elevens debattinl gg ska ing i en f r de t nkta l sarna k nd debatt. Det avg rande r att hon tydligt skiljer p . Gyllenhammars sikter och sina egna. Det r dock inte helt lyckat att omn mna Gyllenhammar med enbart f rnamn. Disposition och sammanhang: Dispositionen fungerar. Den personliga synen presenteras kort inledningsvis och i avslutningen po ngteras h nsynen till barnen. Den linjen har eleven drivit genom hela inl gget n r hon argumenterar emot Gyllenhammar. Styckemarkeringen sker alltid med indrag. Spr k och stil: Spr ket r oftast, men inte alltid, begripligt. Det finns flera oklara formuleringar som till Exempel Det r inte barnen som avg r om deras f r ldrar ska inleda ett ktenskap eller best mmer om de ska skiljas och framf rallt, skilj inte barnen fr n deras f r ldrar om det inte r n dv ndigt . I. sammanhanget blir det sv rt att f rst vad eleven argumenterar f r eller emot.

9 En annan oklar formulering r att de g r fr n att bo i ett hem till att bo varannan i tv . Spr ket r ocks stundtals talspr kligt som det har varit en grej att v nja sig med . Betyg: Eleven har skrivit ett debattinl gg enligt instruktionen. Inneh llet r relevant och inte alltf r personligt. Formuleringarna r dock bitvis oklara vilket g r att l saren inte alltid kan vara s ker p vad skribenten menar. Det sammanfattande betyget blir d rf r Godk nt.