Exempel på krönika med betyget Väl godkänt

1 Exempel p kr nika med betyget V l godk nt Ur provet Relationer och starka band, ht 2009 Denna instruktion var elevens utg ngspunkt: B1 Pinsamma f r ldrar? Relationen till f r ldrarna kan ibland vara komplicerad, vare sig man r ungdom eller vuxen. M nga har sk mts f r sina f r ldrar. Man kan uppleva dem som pinsamma, omoderna eller annorlunda. Att andra kritiserar dem kan dock vara k nsligt. En dagstidning uppmanar sina l sare att skicka in kr nikor som behandlar relationer mellan f r ldrar och ungdomar. Du best mmer dig f r att bidra. En kr nika r en personligt h llen text om n got aktuellt mne som kan intressera m nga.

2 Skriv din kr nika. Ge Exempel p egna och/eller andras erfarenheter av hur man kan uppleva sina f r ldrar och j mf r erfarenheterna med vad som framkommer i texth ftet. Reflektera ver orsaker till de k nslor som uppst r i dessa sammanhang. Rubrik: Pinsamma f r ldrar? Bed mningsskala: IG MVG S h r s g elevens text ut: Pinsamma f r ldrar? Kan du t nka dig hur pinsamt det var n r mamma hamtade mig fr n bandytr ningen i fredags? Jag menar, hon hade ju inte ens tagit den snygga bilen utan den fula, ckliga golfen. Nej det kan du inte, f r du ser inte vad som var s pinsamt med det.

3 Men jag k nde det och min mamma s g det p mig. Alla g r igenom det. Det r ett steg i livets mognadsprosses, precis som jag kan sj lv-perioden n r man r fyra och puberteten n r man r tolv. Man avf rdar sina f r ldrar. Man vill framst som sj lvstandig och tuff inf r kompisarna. Det som d f rst r ens image mest r om man har en f r lder som h ller efter sig hela tiden. Egentligen r jag mer imponerad av de ungdomar som r stolta ver sina f r ldrar. De som kan g ut och handla kl der med sina f r ldrar utan att k nna sig obekv ma. Det verkar lite mer vuxet att kunna g ra det.

4 S l nge man f r best mma sj lv och ta egna beslut s r det v ldigt vuxet att kunna umg s med sina f r ldrar. S l nge man framst r som vuxen inf r sina kompisar s r det inte pinsamt, utan snarare lite tufft. Mustafa Can skriver i sin bok T tt Intill Dagarna om hur han, n r han var liten, g r p stan med sin mor, men n r han ser sina v nner s f rs ker han ljuga och s ga att han r ute ensam. Det var nog mer pinsamt f r honom att det avsl jades att han ljugit n vad det hade varit om han ist llet hade sagt att han var ute med sin mor. N r jag var i den ldern s var jag ist llet ofta ute med min far f r att handla kl der och varje g ng jag fick syn p en kompis s g mde jag mig, om det inte blev f r uppenbart f r d h lsade jag ist llet med ett s nt hej som verkligen signalerar att man inte har tid att prata.

5 Allt f r att ingen skulle komma fram och se att jag var ute med min pappa. F r tv sommrar sedan s utsatte jag mig sj lv f r vad som kunde ha blivit den pinsammaste upplevelsen n gonsin. Jag kte till Arvikafestivalen med tv av mina kompisar och min mamma, hon betalade rubbet f r min del, s det var anledningen till att jag gick med p det. Det som f rv nade mig mest var att folk ist llet tyckte att det var coolt att jag hade dragit dit med min mor och att jag verkade ha en riktigt ball morsa. Ist llet f r vad jag trodde skulle h nda, att alla skulle tycka att jag var j tte t ntig som inte kunde ta hand om mig sj lv.

6 Men n got som jag, 18 riga Albin, fortfarande inte klarar r n r mina for ldrar vill komma och kolla p mina konserter som jag har med mitt band. Dom k nns s missplacerade d r, det r bara ungdomar och sen de, tv 50 plussare, som jag under hela min uppv xt kallat mamma och pappa. Men i slut ndan s har jag funnit att uttrycket Det blir vad man g r det till funkar mer n v l n r det g ller fallet pinsamma f r ldrar. Mustafa m lade ut hans egen mamma till n got pinsamt, vilket gjorde situationen mycket pinsammare n vad den hade varit om han ist llet ber ttat om henne som en ball morsa.

7 Om du tror att det kommer bli pinsamt s visar din kropp det och det g r det pinsamt. Beskrivning av uppgiften: Syftet med denna uppgift r att skriva en kr nika om relationen mellan f r ldrar och ungdomar. En kr nika r en personligt utformad text d r ett allm ngiltigt och aktuellt mne diskuteras p ett s tt som kan intressera m nga. Relationen mellan barn och deras f r ldrar f r i det h r sammanhanget s gas vara n got som r st ndigt aktuellt. Stilniv n i en kr nika kan variera beroende p det sammanhang d r texten ska publiceras.

8 I detta fall r det en dagstidning som vill att l sarna bidrar med texter. D r kan en personlig och mindre formell stil fungera. Spr ket m ste dock vara v rdat och stilistiskt medvetet. Det r ocks viktigt att inneh llet r anpassat p ett s dant s tt att det kan f rst s och uppskattas av l sare som inte k nner skribenten. F r att f lja instruktionen ska eleven ge Exempel p egna och/eller andras erfarenheter av hur man kan uppleva sina f r ldrar. F r att l sa detta led m ste eleven allts beskriva minst en persons upplevelser i samband med skilsm ssa.

9 Erfarenheterna ska sedan j mf ras med vad som framkommer i texth ftet. H r kr vs referat eller citat ur n gon av texterna i h ftet och ett resonemang kring vad som f renar eller skiljer dessa erfarenheter t. Slutligen ska eleven reflektera ver orsaker till de k nslor som uppst r i dessa sammanhang. Uppmaningarna i instruktionen skrivs ocks i analysen med fet stil. S h r har bed marna resonerat: Helhetsbed mning: Denna text r skriven av en elev som l ser Svenska B. Fokus i texten ligger p hur det k nns att sk mmas ver sina f r ldrar och varf r unga ofta g r det.

10 Inneh llet r engagerande och nyanserat. Texten kan fungera som en kr nika och r i stort sett f rdig f r publicering ven om vissa mindre korrigeringar beh ver g ras. Inneh ll och textanv ndning: Eleven ger flera Exempel p hur man kan uppleva sina f r ldrar genom att ber tta olika minnen fr n sin egen uppv xt och ton rstid. Tonen r humoristisk och sj lvironisk, vilket passar bra i en kr nika. Att m nga l sare s kert kan k nna igen sig i det som beskrivs r ocks positivt. Denna elev kan ber tta n got personligt men utan att l ta den personliga erfarenheten dominera inneh llet.