Example: biology

FRÅN TID OCH EVIGHET - shop.artos.se

FR N TID. OCH EVIGHET . 1. Fr n Tid och EVIGHET Predikningar fr n 200-tal till 1500-tal f rord av Stig Str mholm vers ttningar och kommentarer av Olof Andr n, Per Beskow, Oloph Bexell, Gunilla Bj rkvall, Stephan Borgehammar, Anders Ekenberg, Monica Hedlund, Jan Arvid Hellstr m, Sten Hidal, Gunilla Iversen, Ritva Jacobsson, Jan Fredrik Kindstrand, Bertil Nilsson, Anders Piltz, Samuel Rubenson, Per Str m, Henrik Vitalis redakt r Stephan Borgehammar Artos Bokf rlag 2 3. Inneh ll F rord 7. Inledning 11. ORIGENES, Om Moses str lande ansikte 41. per beskow ALEXANDER, Om kropp och sj l 55. samuel rubenson gregorios, P Kristi himmelsf rds dag 71.

12 13 för att nå åhörarna. Det kan heta så här: »Fri och oberoende av alla har jag gjort mig till allas slav för att vinna så många som möj-

Information

Domain:

Source:

Link to this page:

Please notify us if you found a problem with this document:

Other abuse

Transcription of FRÅN TID OCH EVIGHET - shop.artos.se

1 FR N TID. OCH EVIGHET . 1. Fr n Tid och EVIGHET Predikningar fr n 200-tal till 1500-tal f rord av Stig Str mholm vers ttningar och kommentarer av Olof Andr n, Per Beskow, Oloph Bexell, Gunilla Bj rkvall, Stephan Borgehammar, Anders Ekenberg, Monica Hedlund, Jan Arvid Hellstr m, Sten Hidal, Gunilla Iversen, Ritva Jacobsson, Jan Fredrik Kindstrand, Bertil Nilsson, Anders Piltz, Samuel Rubenson, Per Str m, Henrik Vitalis redakt r Stephan Borgehammar Artos Bokf rlag 2 3. Inneh ll F rord 7. Inledning 11. ORIGENES, Om Moses str lande ansikte 41. per beskow ALEXANDER, Om kropp och sj l 55. samuel rubenson gregorios, P Kristi himmelsf rds dag 71.

2 Jan fredrik kindstrand JOHANNES chrysostomos, Homilia VII ver f rsta Timotheosbrevet 81. P P skdagen 89. olof andr n MAXIMUS, P P skdagen 103. anders piltz AUGUSTINUS, Om Fader v r 113. Om n r Jesus sover i b ten 118. Om att f rvalta sin talent 121. sten hidal LEO, P juldagen 129. ritva maria jacobsson FULGENTIUS, P S:t Stefans dag (annandag jul) 139. stephan borgehammar producerad i samarbete med Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons stiftelse). C SARIUS, Om Bibell sningens n dv ndighet 149. anders ekenberg isbn 978 91 7580 076-4. Artos bokf rlag och f rfattarna EUSEBIUS GALLICANUS , P p skdagen 159. stephan borgehammar 4 5.

3 GREGORIUS, Homilia iv ver Hesekiel 167. gunilla iversen KORSETS UPPH JELSE , Upph jelsen av v r herres Jesu Kristi 185. stephan borgehammar BEDA VENERABILIS, Under Advent 195 F rord gunilla bj rkvall HAIMON, P en kyrkas invigningsdag 207. per str m LFRIC, P en kyrkas invigningsdag 221. stephan borgehammar D. LRED, P juldagen 237. P jungfru Marias f delses fest 242 et f refaller som ett s rdrag f r de successiva epo- stephan borgehammar kerna i de mogna kulturerna och inte n dv ndigtvis de vermogna och dekadenta att de upps ker avgr n- GAMMALNORSKA HOMILIEBOKEN , P en kyrkas sade epoker i det f rflutna, med vilkas hj lp de fr mjar sin iden- invigningsdag 255.

4 Bertil nilsson titetsk nsla och sin sj lvk nnedom genom l nga, detaljrika och j mf rande samtal, liksom de upps ker sina k ra eller avskydda JAKOB, P Passionss ndagen 267. landskap, st der och gestalter. Det vaga begreppet medeltiden . monica hedlund har kanske just p grund av sin bekv ma brist p precision f tt KE J NSSON, P S:ta Birgittas kanonisationsdag 289 tj na som fromt glimmande spegel eller skr mmande fond (repous- henrik vitalis soir r den uttrycksfulla franska m lartermen) alltsedan fyndiga MARTIN LUTHER, Om tre slags r ttf rdighet 307 historieskrivare best mde sig f r att uppfinna och utdela denna P tjugufj rde s ndagen efter trefaldighet 318 egendomliga periodben mning.

5 Med medeltiden har ocks . oloph bexell vederb rligen f rknippats ett or kneligt antal f rest llningar av LAURENTIUS PETRI, Om tecknen vid Jesu d d 337 varierande art, inte s f pr glade av frodig fantasi, m nga eller de jan arvid hellstr m flesta av djup okunnighet. Det r sj lvfallet ingen slump att bil- den av medeltiden kommit att bli s rskilt oklar och vanligen ocks . negativ i protestantiska kulturmilj er. nnu f r ett drygt rhund- rade sedan var p fviska tiden i Sveriges historia ett m rkrets hemvist i de nationella h vdatecknarnas verk. De snabba psykologiska gatuskissernas m stare i den tidiga in- dustrialismens Europa Charles Dickens l ter med sedvanlig 6 7.

6 Ackuratess sin kringvandrande komediant, Mr. Alfred Jingle, sam- Likv l r det v sentligt att erinra sig s dant, n r man n rmar manfatta den protestantiska popul ruppfattningen i en filosofisk sig den samling som h r presenteras, en l rd och ansedd medel- digression om den medeltida borgen i Rochester: st tlig bygg- tidsforskare till ra. Det r en samling predikningar. Detta inneb r nad hotande vatten vacklande valv m rka vr r multnande inte en samling texter k nnetecknade av dovt, fromt, mystiskt och trappor gammal katedral ocks gravlukt gamla trappor n tta intellektuellt ogenomtr ngligt mummel. Predikningen var under av pilgrimers f tter sm sachsiska d rrar biktstolar lika bil- medeltiden med talrika f r ndringar under det medeltida rtu- jettkontor p teatern underliga kurrar de d r munkarna p var sendet och med de kraftiga nyansskillnader som svarade mot den och allmosesamlare och alla slags gamla stofiler med stora r da v ldiga intellektuella och materiella klyftan mellan t.

7 Ex. nordita- ansikten och kn ckta n sor dyka upp d r varje dag buffelkyller lienska k pst der och nordeuropeiska bondbyar, mellan franska ocks muskedunder sarkofag vackert st lle gamla legender katedralskolor och nordiska sockenkyrkor en kommunikations- ocks underliga historier storartat! 1 Se det r medeltid, det. form besl ktad med dagens pressartikel, dess tidskriftskr nika, Tonfallen blir andra, mindre avl gsna, mindre gemytliga, skar- dess tv-rapport och dess predikan. Litteraturarten rymmer en pa med den hatfyllda samtidsuppg relsens sk rpa, n r en antikle- v rld, l t vara en helt annan n v r. Inblicken r direkt, oftast rikal talesman f r ett trots allt verv gande katolskt land tar till okonstlad, betryggande kta.

8 Orda i det utg ende 1800-talets Frankrike. S i Lecomte de Lisles Predikosamlingens mottagare utg r i sig bokl sarens och bok- svidande rapp: k parens b sta garanti mot v rdsl shet, verdrift eller okunnighet i urval och vers ttning: professor Alf H rdelin, f dd den 23 fe- Hideux si cles de l pre, de foi et de famine bruari 1927, som denna bok till gnas, h r till den handfull svenska l rde vilkas kunskaper om medeltiden g r dem till kompetenta (F rf rliga rhundraden av spet lska domare i allt som r r detta skede. N r hans v nner nu framl gger av tro och hungersn d) sina vers ttningar av, och sina kommentarer till, medeltida predi- I dagens Sverige v gar man f rmoda att den dominerande h llning- kotexter i en v nbok till den l rde forskaren och bibliotekarien vid en till medeltiden, om n gon s dan alls l ter sig fastst llas, pr glas Uppsala universitetsbibliotek, sker det i den lugna f rvissningen av okunnighet.

9 Att rhundradena mellan romarrikets fall och refor- att f retaget fr n den samh lleliga allm nnyttans synpunkt r helt mationen skulle rymma skeden, minst lika rika p nya impulser som riskfritt: mottagaren kommer inte att l ta n gon on jaktighet pas- v ra allt kortare rtionden och lika olika sinsemellan som v ra sera oanm rkt och or ttad. Alf H rdelin r en av de ledande kan- allt snabbare v xlande generationer torde vara ett p st ende i ske den ledande i den krets f retr dare f r fr mst de historiska huvudsak d mt att falla p h lleberget. Att man i 1100-talets Frank- och filosofiska vetenskaperna som under de senaste rtiondena rike kan finna uttryck f r en f rnufts- och logiktro som f r den frej- gnat medeltidens studium ett lika l rt som skarpsinnigt och en- diga voltaireska upplysningstiden att te sig ngslig och att 1300-talet tusiastiskt intresse.

10 Hans ursprungliga teologiska bakgrund, i sk n kan bjuda p filosofiska analyser av isande skepticism r n got som och rik f rening tillsatt med st ndigt f rnyade filologiska och id - de flesta f r enkelhetens skull bara inte vill acceptera. historiska insatser, har ocks varit den starka bakgrunden f r en omfattande och inspirerande insats en dirigentinsats som 1 Pickwick Papers, 2 kap., August och C lie Brunius' vers ttning. ledare f r det intensifierade medeltidsstudium inom m nga veten- 8 9. skaper som idag pr glar Uppsala och ven andra institutioner. Det r med gl dje och stolthet, samt med de varmaste lyck nskningar, som denna bok till gnas den grundl rde medievisten.