VAD ÄR UTVECKLINGSSTÖRNING? - POMS

1 VAD R UTVECKLINGSST RNING? Mats Granlund FUB:s forskningsstiftelse ALA och Forskningsprogrammet CHILD, ISB M lardalens H gskola Begreppet utvecklingsst rning Begreppet utvecklingsst rning har definierats p olika s tt ver ren. Gemensamt f r alla definitioner, oavsett om det g ller outtalade "folkliga" definitioner eller forskares och administrat rers uttalade definitioner r att individernas sv righeter att ta in och bearbeta information, bygga kunskap samt till mpa kunskap betonas. I vrigt varierar definitionerna, t ex vad g ller om social kompetens eller adaptivt beteende (dvs anpassning till vardagens krav) betonas ut ver den uppm tta intelligensen.

2 Bristen p entydighet kan f rklaras med att olika aspekter i begreppet utvecklingsst rning ges olika tyngd beroende p vad klassificeringen/diagnosen ska anv ndas till. De flesta r verens om att utvecklingsst rning inneb r en neds ttning i intelligens samtidigt med sv righeter att klara vardagslivet sj lvst ndigt. Olikheterna i definitionerna av utvecklingsst rning g ller hur intelligens definieras, hur begreppet versatts till observerbara eller testbara f rm gor i samspelet med omv rlden samt vilken vikt som ges till adaptivt beteende samt social kompetens.

3 Vad g ller intelligens betonas i vissa definitioner en klassisk IK skattning d graden av utvecklingsst rning bed ms medan andra definitioner utg r mer fr n hur individen fungerar i samspelet med omv rlden. Endast IK skattning anv nds ofta f r att diagnosticera utvecklingsst rning d definitionen ska anv ndas till en medicinsk klassifikation eller av administrativa sk l, t ex resursf rdelning. Individens funktion i samspelet med omv rlden r ofta basen f r s v l "folkliga" definitioner som " tg rdsfokuserade" definitioner. En grundfr ga fr n ett s dant perspektiv r om adaptivt beteende kan s rskiljas f r intelligensbegreppet eller om det snarare ska ses som "praktisk vardagsintelligens".

4 Endast skador f re 16 rs lder kan i Sverige ge en neds ttning i beg vningsfunktionerna som klassificeras som utvecklingsst rning. I amerikanska definitioner har ldern f r n r skadan m ste ha intr ffat eller uppt ckts p senare r f rskjutits upp t till 18 rs lder (AAMR, 1992) eller 22 rs lder (APA, 1996). Den senaste mer allm ngiltiga definitionen av utvecklingsst rning som publicerats r den som formulerats av AAMR (American Association on Mental Retardation) r 2002. D r beskrivs utvecklingsst rning som "ett funktionshinder som karakt riseras av en samtidig neds ttning i intelligens och adaptiva f rdigheter inom minsta tv av f ljande tre omr den: akademiska f rdigheter, sociala f rdigheter och praktiska f rdigheter" (AAMR, 2002).

5 Fyra syften med att ha en speciell diagnos lyfts fram: a) att ben mna fenomenet, b) att avgr nsa diagnosen fr n andra funktionshinder, c) att klassificera sv righetsgrad i funktionshindret samt d) att planera st d. I manualen till definitionen s gs dessutom att denna diagnos g ller under f ruts ttning att fem grundl ggande krav p diagnosticeringen uppfyllts. Kraven r att: Neds ttningar i fungerande m ste ses i relation till det samh lle och det sammanhang i vilken individen lever Diagnosen m ste bygga p en bed mning med hj lp av bepr vade metoder som tar h nsyn till sv righeter att se, h ra och kommunicera Svagheter i delar av vardagsfungerande f rekommer f r det mesta samtidigt som styrkor inom andra delar av vardagsfungerande och personliga f rm gor.

6 Styrkorna ska ocks redovisas Beskrivningar av svagheter i fungerande m ste direkt relateras till en beskrivning av vilket st d individen beh ver, och: Med adekvat st d under en l ngre tidsperiod f rb ttras f r det mesta livssituationen f r personer med utvecklingsst rning I vilken m n diagnoskriterierna ger v gledning och st d i s v l ben mnande, diagnosticering, klassificering som planering av st d best ms i stor utstr ckning av hur kriterierna neds ttning i intelligens och adaptiva f rdigheter kan anpassas till de krav dessa syften st ller.

7 En paradox i definitionen r att utvecklingsst rning b de ses som en social konstruktion och en personegenskap. I grundf ruts ttningarna f r diagnosticering betonas att utvecklingsst rning delvis r en social konstruktion, dvs funktionshindret m ste ses i relation till kraven i det samh lle i vilken individen lever. Om en person r utvecklingsst rd eller ej best ms till en del av hur samh llet v ljer att avgr nsa vad som r "normalt fungerande". Samtidigt betonas fortfarande i definitionen att utvecklingsst rning delvis r en svaghet hos individen som ska s rskiljas fr n andra svagheter, t ex syn och h rselskador.

8 Att utvecklingsst rning b de ses som en social konstruktion och som en egenskap hos individen g r det n dv ndigt att f rs ka knyta ihop dessa b da perspektiv. I AAMR:s definition g rs det genom att tre ytterligare dimensioner, som inte uttalas som diagnoskriterier avgr nsas, de r delaktighet/participation, h lsa och omgivning. Hela diagnosmodellen och dess fem dimensioner h mtar st d fr n den teoretiska modellen i h lsoklassifikationssystemet ICF (Internationell klassifikation av funktionstillst nd, funktionshinder och h lsa) som utarbetats av WHO (2001).

9 Begreppen intelligens och beg vning Hur intelligens och beg vningsfunktion definieras beror p sk let till att man vill m ta/skatta funktionen. Sk len kan vara att dra slutsatser om hur olika hj rnomr den bearbetar information, att bed ma hur stor avvikelsen r fr n det normala i beg vningsfunktionerna, att beskriva hur personen g r f r att l sa problem, att avg ra vilka problem personen har att sj lvst ndigt p verka och samspela med sin omv rld samt att kunna f rdela resurser och f rdela ansvar inom organisationer som har till uppgift att ge st d till personer som annars inte skulle klara sig i samh llet.

10 F r att kunna s rskilja fr gest llningarna r det viktig att de begrepp som r vanligt f rekommande d intellektuella funktioner studeras definieras och relateras till varandra. Kognition, intelligens och beg vning Begreppet beg vning m ste definieras och s ttas i relation till besl ktade begrepp s som kognition och intelligens. Troligen kan begreppen intelligens och beg vning inordnas under paraplybegreppet kognition. F ljande definition av beg vning och intelligens ges i Nationalencyklopedin (1990).