Vad är jämlikhetsdata? - Tobias Hübinette

1 Vad r j mlikhetsdata? R D OCH TIPS F R ATT ARBETA MED J MLIKHETSINDIKATORERT obias H binetteVad r j mlikhetsdata? R D OCH TIPS F R ATT ARBETA MED J MLIKHETSINDIKATORERT obias H binetteM ngkulturellt centrum, Botkyrka, 147 85 259 00 Vad r j mlikhetsdata? M ngkulturellt centrum och f rfattaren 2015 Tryck Botkyrka offset 2015M ngkulturellt centrum 2015:2 ISSN 1401-2316 ISBN 978-91-86429-39-3 Foto omslaget Paulina Lopez3F rord 5 Inledning 7 Vad r j mlikhetsdata? 9 Hur arbeta med j mlikhetsdata? 17 Sammanfattning 25 Referenser 26 Bakgrund och l nkar 285F rordDenna rapport r den f rsta i sitt slag i Sverige. Det r dags att b rja anv nda data f r att synligg ra j mlikhet/oj mlikhet mellan olika befolk-ningsgrupper i samh llet.

2 Vi g r det p lokal niv i Botkyrka och vi g r det baserat p kunskap och erfarenheter fr n andra l nder. Rapporten r en vetenskaplig versikt till st d f r Botkyrkas andra Unesco LUCS-pilot som r inriktad p just j mlikhetsdata. F r att bli en pilot inom ramen f r Unesco LUCS (Lokalt Unescocenter f r samverkan) m ste man ta sig an en angel gen men sv rl st samh llsfr ga. Kravet r att piloten och l s-ningarna arbetas fram i samarbete mellan den kommunala f rvaltningen, civilsamh llet och forskare. Civilsamh llets roll r att s kerst lla fr gans relevans, ge den lokala blicken och nyansera sj lva fr gest llningen. Forskningens roll r att ge ett kunskapsunderlag f r att vi i f rvaltnings-organisationen ska v ga ta oss an en sv r samh ger en verblick och f rklarar varf r j mlikhetsdata r n d-v ndigt.

3 I motsats till etnisk profilering r j mlikhetsdata ett s tt att kun-na s kerst lla en kommunal service som m lmedvetet agerar f r att alla inv nare ska f en j mlik tillg ng till bland annat arbete, h lsa och utbild-ning, och d rmed kunna tillgodog ra sig sina r ttigheter och bli delaktiga i samh llet p lika nskan om inspirerande l sning! Helena RojasVerksamhetschefDemokrati, m nskliga r ttigheter & interkulturell utvecklingKommunledningsf rvaltningen Botkyrka kommunBotkyrkas samordnare f r ECCAR, ICC och Unesco LUCS7 InledningDen h r skriften har tillkommit med syftet att ge det n dv ndiga fors-karst det till Unesco-piloten om j mlikhetsdata. I f rl ngningen kan den underl tta f r kommuner, myndigheter och offentliga verksamheter och institutioner, samt f r organisationer, f reningar och andra i civilsamh l-let som vill ta fram och arbeta med j mlikhetsdata som metod.

4 Skriften best r av tv delar: Den f rsta delen beskriver vad j mlikhetsdata r, hur metoden uppstod, var den anv nds och hur den skiljer sig fr n data som genereras fr n be-folkningsregister. Den andra delen handlar om hur en myndighet eller en organisation kan g till v ga f r att med j mlikhetsdata som verktyg ta fram ett adekvat och r ttss kert kunskapsunderlag i arbetet med att skapa ett j mlikt och icke-diskriminerande samh lle. F r detta syfte sammanfattas ocks prin-ciperna bakom j mlikhetsdatametoden med hj lp av redan existerande R VIKTIGT att p minna om att siffror inte har n got egenv rde. R knande eller m tande av en viss grupps representation eller utfall inom ett visst omr de m ste alltid kopplas till ett tydligt antidiskriminerings-syfte och till en generell j mlikhetspolitik.

5 J mlikhets-datametoden bygger p principerna sj lvidentifikation och sj lvkategorisering samt samtycke, frivillighet och anonymitet. 9 Vad r j mlikhetsdata?Termen j mlikhetsdata r en vers ttning fr n engelskans equality data och kallas ibland ocks j mlikhetsstatistik (equality statistics). Det handlar om aggregerade siffror baserade p en viss demografisk kategori eller en viss diskrimineringsgrund. J mlikhetsdata r beteckningen p en metod som anv nds f r att p ett etiskt, r ttss kert och vetenskapligt s tt ta fram kunskap som kan utg ra underlag f r en medveten och aktiv j m-likhets- och antidiskrimineringspolitik. Metoden inbegriper regelbundna kartl ggningar och uppf ljningar ver tid. Syftet r att utifr n ett grund-l ggande m nniskor ttsperspektiv ta fram kunskap som kan anv ndas av den generella j mlikhetspolitiken f r att skapa ett icke-diskriminerande samh lle oavsett minoritetsgrupp och r viktigt att p minna om att siffror inte har n got egenv rde.

6 R knande eller m tande av en viss grupps representation eller utfall inom ett visst omr de m ste alltid kopplas till ett tydligt antidiskriminerings-syfte och till en generell j mlikhetspolitik. J mlikhetsdatametoden bygger p principerna sj lvidentifikation och sj lvkategorisering samt samtycke, frivillighet och anonymitet. Detta r sj lva f ruts ttningen f r att kunna stadkomma en statistik-insamling som b de st r s n ra verkligheten som m jligt och r s r ttss ker som m jligt. Ofta utg rs insamlingsmetoden av fr geformul r och skriftliga enk ter i st rre eller mindre skala, men det kan ocks handla om intervjuer, observationer av tredje part och andra mlikhetsdata r den metod som f rordas och rekommenderas i inter-nationella och europeiska sammanhang inom b de FN-, EU- och Europa-r dsstrukturerna av akt rer som FN:s kommitt f r avskaffande av rasdiskriminering (CERD), United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO), FN:s r d f r m nskliga r ttigheter (MR-r det),10 FN:s kommitt f r ekonomiska, sociala och kulturella r ttigheter (CESCR), EU-kommissionen, EU.

7 S byr f r grundl ggande r ttigheter (FRA), Committee of Experts of the European Charter for Regional or Minority Languages (MIN-LANG), Europar dets r dgivande kommitt om till mpningen av ramkonventionen om skydd f r nationella minoriteter (ACFC), Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) och Europeiska koalitionen av st der mot rasism (ECCAR) samt av icke-statliga organisationer s som Migration Policy Group (MPG), European Network against Racism (ENAR) och Open Society Foundations (OSF)1 Alla dessa akt rer framh ller att oavsett vilken minoritet och diskri-mineringsgrund som avses s r det b de mer demokratiskt, mer etiskt och ven mer vetenskapligt korrekt att l ta individer och grupper defi-niera sig sj lva p anonym och frivillig basis n att utg fr n existerande befolkningsregister, d r inv narna r kategoriserade i f rv g av stat och myndigheter utan att de n gonsin tillfr gats om hur de identifierar sig sj Sverige har fr gan om j mlikhetsdata i arbetet mot diskriminering utretts p regeringens uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samr d med Datainspektionen, Statistiska centralbyr n (SCB) och Folk-1.

8 European Commission 2007; Hermanin & de Kroon 2013; Le n Rosales 2011; Reuter, Makkonen & Oosi 2004; Simon 2007; United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 2010. Se ven Slutsatsen r att j mlikhetsdata b de kan och b r inf ras och praktiseras mer systematiskt ven i Sverige. Dels p grund av de internationella f rsamlingar som Sverige ing r i och de taganden som Sverige i dessa sammanhang har skrivit under. Dels p grund av att b de internationella verenskommelser och svensk lagstiftning avseende skydd av k nsliga personuppgifter (s som EU:s dataskyddsdirektiv, Europa-r dets dataskyddskonvention och svenska personuppgiftslagen) till ter detta s l nge det sker med syftet att motverka diskriminering och fr mja j mlikhet, och s l nge de som tillfr gas ger sitt samtycke och f rs kras de FN, EU och Europar det har regelbundet kritiserat Sverige f r att inte samla in relevant kunskap och systematisk statistik om olika minoriteters situation, detta med h nvisning till en rad konventioner och direktiv som efterfr gar j mlikhetsdata, s som FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, FN.

9 S konvention om r ttigheter f r personer med funktionsneds ttning, EU:s direktiv om genomf randet av principen om likabehandling av personer oavsett ras och etniskt ursprung, EU:s arbetslivsdirektiv om inr ttande av en allm n ram f r likabehandling, den europeiska stadgan om landsdels- eller mi-noritetsspr k och Europar dets ramkonvention om skydd f r nationella minoriteter. Denna underl telse g r att den svenska antidiskriminerings-politiken riskerar att bli ineffektiv och i v rsta fall till och med motverka sitt syfte. r 2013 skrev FN:s kommitt f r avskaffande av rasdiskriminering f l-jande i sin kritik av Sverige:The Committee welcomes detailed statistics provided by the State party on citizenship, country of birth and mother-tongue tuition, etc.

10 , and notes that the State party does not compile official statistics on ethnic origin, colour or other indicators of diversity as the Committee had previously requested it to do (art. 2). Recalling its revised reporting guidelines (CERD/C/2007/1, paras. 10 and 12), the Committee recommends that the State party diversify its data collection activities, using various indicators of ethnic diversity on the basis of anonymity and self-identification of persons and groups, to provide an adequate empirical basis for policies to enhance the equal enjoyment by all of the rights enshrined in the Convention 2. Al-Zubaidi 2012. 3. Al-Zubaidi 2012; Makkonen facilitate the monitoring thereof. In this regard, the Committee recommends that the State party seek guidance from the study by the Equality Ombudsman on methods for determining the composition of the population in terms of relevant discrimination indicators, and living conditions of all components of society, including immigrants, foreign-born citizens and members of indigenous and minority groups, with particular reference to the fields of employment, housing, education and mlikhetsdata anv nds idag i merparten av alla l nder p jorden.