Kvinnor från 1800-talet - mattiaslarsson.se

1 AV: Annelie Andersson SPSS2 Handledare: Mattias Larsson 2008- 28-03 Kvinnor fr n 1800-talet och fram t om kvinnans Situation i samh llet & bakgrunder till frig relsen Inneh llsf rteckning F rord sid 1 Inledning

2 Sid 2-4 Kvinnor i hemmet och i samh llet sid 5-7 I arbetslivet sid 5-7 Utom ktenskapliga barn sid 7-8 Anledningar till kvinnans r ttigheter sid 8 Utbildning ger mer skin p n san sid 8-9 Personer under 1800-talet sid 9-13 Riksdagen sid 13-14 Slutsatser sid 15-17 Sammanfattning sid 17 Bibliografi sid 18 F rord Det har varit v ldigt tidskr vande men ocks l rorikt och utmanande att skriva den h r typen av uppsatts.

3 Det r inte vad jag r van vid sedan tidigare l s r. Men hur som helst s b r man nog l gga mer tid till att verkligen fundera p va man verkligen vill ha ut av arbetet. Det r l tt att intressera sig f r allt kring det man har valt att ta reda p . Sj lva avhandlingen var lite knepig p s s tt att historieb ckerna har en f rm ga att v nta med det konkreta svaret man s ker, likt katten kring het gr t. Dessutom lskar dem att f rvirra en med att hoppa mellan rtal. Men det hindrar inte mig utan jag ivrar mig igenom sidorna f r att hitta mina svar. Skulle vilja tacka alla som har haft t lamod med mig och st t ut med mina blodsockerfall, f r olyckligtvis nog infaller dessa historietimmar under tisdags och torsdags eftermiddagarna d i alla fall jag r som tr ttast.

4 Inledning Tro p ljuset r kvinnoplikt! M rknande marker och mulen sikt Tvinga oss speja mot himlens bryn River det ej i skyn? ( , Kvinnor p gr nsen till genombrott, ) Detta r en dikt som publicerades i samband med att tidningen Tidevarvet publicerade sitt f rsta nummer 24 december, 1923. Precis som man kan ana n r man l ser dikten handlar det om att uppmana fr mst kvinnorna till att st p sig. Elisabeth Tamm (ansvarig utgivare f r tidningen) uttrycker sig p f ljande s tt: f r att kr va sin r tt och g ra sin plikt beh vs upplysning och utbildning. F r att kvinnorna verkligen ska kunna p verka politiken, med sina erfarenheter och p dina villkor, r det mycket de m ste l ra sig.

5 Tidevarvet och en medborgarskola f r Kvinnor , (Fogelstad) var tv av grundpelarna. Elisabeth Tamm och Ada Nilsson var de ansvariga utgivarna. Trots att veckotidningen s ldes i 3000 ex per slutade den tryckas i december slutade tryckas pga ekonomiska bekymmer, endast liten l sarkrets och os mja mellan utgivarna. Det som kanske var lite ovanligt var v l att tidningen innefattade v ldigt mycket. Allt fr n diskussioner kring aborter till k serier. Tidningen r ett bevis p att det faktiskt fanns Kvinnor under 20-talet som var engagerade. Och delvis ett svar p en av de fr gor jag kommer att anv nda mig vad betr ffar kvinnornas historia under de senaste 200 ren.

6 Innan jag g r rakt p mina fr gest llningar t nkte jag ta den l nga v gen och f rklara varf r jag valde att skriva om just detta mnet. N gon g ng tror jag de flesta har reflekterat ver hur verv gande mycket kostymkl dda m nniskor som pryder EU parlamentens foton. Kvinnorna lyser med sin fr nvaro. Man kan inte l ta bli att undra om alla f rdomar kring Kvinnor /tjejer st mmer. r det bara en skr na att vi mest bryr om oss om att lockarna ligger r tt?. Om inte r det i s fall ned rvt sedan l ng tid tillbaka? Hur mycket tid och energi l gger vi inte p allt runtomkring.

7 Hur mycket vill vi Kvinnor egentligen p verka samh llet? F r att f i alla fall en viss antydan till f rst else, t nkte jag g tillbaka lite i arkivet och gr va i den osynliga kvinnohistorien. F r att ta reda p lite mer om kvinnans s tt att leva. Jag har alltid undrat ver varf r det r s sv rt f r tjejer att h lla ihop och Varf r tjejer s llan h jer r sten lika ofta som killar. S dana typer av fr gor har dykt upp n gon g ng d och d . Nu n r jag kikade bland bokhyllorna i biblioteket p jakt efter ett mnesval snubblade gonen ver en bok med titeln kvinnan g r sin v g. D t nkte jag: varf r inte! Syfte Syftet med denna uppsats r att f en viss f rst else och insikt om kvinnan under de senaste 200 ren kontra kvinnan idag.

8 F fram hur l ngt kvinnan har n tt n r det g ller att p verka. V ran l nga v g vi i v st har g tt f r att komma dit vi r i dag n r det g ller kvinnans r ttigheter som r relativt m nga. Vad var avg rande f r att vi skulle f v ra r ttigheter finns det n gra Kvinnor i historien som har spelat en viktig roll? Om det finns, har kvinnorna idag tagit till vara p sina r ttigheter som l ngt ifr n alla l nder har. Kort sagt gr va efter grunden till d r vi r idag. Fr gest llningar Hur levde kvinnan under 1800-talet Vad var avg rande f r att vi skulle f v ra r ttigheter? (Specifika h ndelser, Kvinnor som spelat en viktig roll) Har kvinnorna tagit till vara p r ttigheterna efter det att vi blev medborgare och fick v ran r str tt?

9 (konkreta exempel) Avgr nsning Jag har valt att inrikta mig p kvinnans situation men f r att verkligen f rst det hela kunde jag ven ha skrivit om mannens situation. J mf rt och dragit paralleller. nnu b ttre kanske det hade varit om jag hade intervjuat ldre m nniskor och att dem ber ttade om sina f r ldrar men det skulle ta mycket tid. Jag skulle ven kunna g in mer i detalj n r det g ller de viktiga h ndelserna i historien. I och med att det r en hel del f r ndringar att ta up ex kvinnans omyndighet, arvsr tten, r tt till egendom och arbete s kan man inte g in f r mycket i detalj. Utan bara ta det viktigaste. Materialbeskrivning Jag har anv nt mig av fem litteratur b cker, i och med att det r s pass mycket fakta s r det l ttare att ifr gas tta sanningshalten.

10 Metod Jag har b rjat med att skum-l sa b ckerna f r att sedan markera viktiga stycken. Tagit det viktiga fr n b ckerna, Utifr n mina fr gest llningar. Kvinnor i hemmet och samh llet Under 1800-talet uppfostrades kvinnan till att bli en god maka och mor. Kvinnan skulle vara dmjuk och ha t lamod. Behaga mannen, st vid hans sida och visa honom sitt fulla st d. Tj na honom med hj rtats och sinnets renhet Det fanns ingen msesidighet n r det g ller k rleken. Att gifta sig var en pliktskyldighet. 1 Det fanns s rskilda lagar vad g ller ktenskapet, exempelvis att mannen hade r tta att uppl sa ktenskapet inom sex m nader om det p br llopsnatten visade sig att hustrun inte var oskuld.