H Hinduismen - www.mattiaslarsson.se

1 H. Hinduismen Mattias Larsson En tidig morgon i Varanasi Tidigt p morgonen, medan det r fortfarande m rkt i den heliga staden Varanasi, l mnar m nga m nniskor sina hem och ger sig iv g genom stadens m rka, tr nga gr nder mot stentrapporna som leder ner till den heliga floden Ganges. I m rkret kan man h ra d mpad recitation av heliga ljud, s kallade mantran eller l gm ld s ng fr n dem som g r f rbi. M nniskorna r p v g till floden f r att h lsa solen och den nya dagen genom att doppa sig i det kalla vattnet och koncentrera sig p det gudomliga. M nga av de hinduer som bor i Varanasi kommer varenda morgon ret runt och doppar sig till och med under de kallaste dagarna i december och januari. De l gger ifr n sig n gra plagg vid stranden, g r f rsiktigt ut i vattnet och v nder sig mot den gl dande uppg ende solen som just stigit ver horisonten och speglar sig i floden som en r d ljuspelare.

2 Medan de st r i vattnet reciterar de det ber mda Gayatri- mantrat. De tar sig lite vatten i sina kupade h nder som de dricker n gra slurkar av och doppar huvudet under vattnet tre g nger innan de g r upp p . land och kl r p sig. M nga utf r en kort rituell tillbedjan som kallas Puja vid ett av de m nga sm templen, altare eller tr d som finns l ngs flodstranden. Runt tr dens r tter och nedre delen av stammarna finns sm fallosliknande stenar som representerar guden Shiva. Andra stenar representerar guden Vishnu och orangef rgade stenfigurer representerar andra av hinduismens otaliga gudar. M nga m nniskor b r med sig en liten koppar- eller plastmugg som de fyller med vatten fr n Ganges. Lite offrar de till de heliga tr den eller p en Vishnusten eller en gudafigur, resten tar de med sig hem och anv nder i b n d r.

3 Ofta har de ocks blommor och r kelsestickor med sig i en plastkorg som de beh ver till sin Puja. R kelsestickan s tter de upp vid det heliga tr det eller p trapporna under b nen. De repeterar en b n eller h lsning till guden: Om Sivaya namah (hyllning till Shiva) eller Om Visnave namah (hyllning till Vishnu). P n gra st llen p stranden har det samlats grupper av kvinnor som sjunger s nger till en av gudarna samtidigt som de utf r en rituell tillbedjan. Hela tiden g r nya m nniskor n gra varv runt ett tr d med h gra sidan mot det, innan de f rsvinner in t staden igen. N gra tiggare har satt sig vid trapporna f r att samla mat och f r att de troende ska ges m jlighet att l mna g vor s att de kan f god karma. Fr n klostren som ligger l ngs floden h rs s ng och recitation fr n munkarnas ritualer.

4 En del har h gtalare som sprider ljuden fr n klostrets inre till grannskapet. Att doppa sig i Ganges vid Varanasi rensar enligt Hinduismen fr n moralisk orenhet, s dan som f ljer av brott mot regler f r gott uppf rande. D rf r kommer m nga till Varanasi f r att dra f rdel av stadens fr lsande och renande kraft, s rskilt r det f r ldre m nniskor som p detta s tt kan f rs kra sig om en god terf delse eller till och med slutlig fr lsning. Allts dyker snart ocks de f rsta pilgrimerna upp. N gra kommer fr n byar i trakten, andra har rest hundratals kilometer fr n byar i hela norra Indien. Ledda pilgrimspr ster som har i uppgift att hj lpa dem och se till deras behov, vandrar grupperna i l nga rader till stentrapporna f r att doppa sig i floden och forts tter sedan vidare mellan de viktigaste heliga platserna i staden.

5 S b rjar en dag i Varanasi, hinduismens heliga stad. 1. 1. Jacobsen, Knut A, Hinduismen Historia, tradition och m ngfald, s. 13ff 2. Tre bilder som speglar Hinduismen . Den verst till h ger visar en helig man i den heliga floden Ganges. Bredvid honom ser ni guden Krishna. Nordindiens popul raste Gud. Han r en upprorisk lekfull Gud. L ngst ner ser ni Rama, Sita och andra figurer i Ramayanasagan. 3. Hinduismens m ngfald och k nnetecken Hinduismen r egentligen inte en v rldsreligion utan ett samlingsnamn f r ett stort antal religi sa riktningar. Ordet hinduism r bara n gra hundra r gammalt och m nga har f rst nyligen accepterat det som namnet p sin Hinduerna sj lva kallar sin religion Sanatana Dharma, den eviga ordningen eller l Men dessa olika religi sa riktningar har flertusen riga r ver 900 000 miljoner m nniskor r f dda in denna eviga Hinduismen r f r m nga en rad rituella sedv njor, n got som man utf r.

6 N got som framg r av inledningstexten. Att vara hindu r d rf r mycket en kunskap om vad man ska g ra och hur och denna kunskap g r i arv fr n generation till Hinduismen r en pluralistisk religion. Ifall judendomen och islam har en handfull inriktningar s har Hinduismen en m ngfald av inriktningar. Detta beror p att a) Hinduismen har ingen religionsstiftare, b) Hinduismen r inte organiserad likt exempelvis den katolska kyrkan, c) namnet r en samlingsbeteckning f r en rad lokala religi sa traditioner, d). Hinduismen har tagit del och infogat en rad andra religi sa traditioner genom Vi ska trots m ngfalden som r beskriven ovan f rs ka beskriva det som utm rker Hinduismen . Vi skulle kunna kalla det en inneh llsf rteckning eller pudelns k rna inom Hinduismen .

7 Knut A Jacobsen ben mner det som den brahmanska k Mat och Kons M nniskor r till sj len en del av renlighets- Heliga en st rre helhet. Denna sj l r f reskrifter Status of r nderlig H gtider och festivaler Ett heligt spr k - sanskrit Holi Hey Diwali Den brahmanska Ett pr sterskap Brahminerna k rntraditionen. Pilgrimsf r der. En helig samh llsordning . Helig stad - Sanatana Dharma. Leva enligt Varanasi kast(varna), klass(jati), k n och levnadsstadium Panhinduistiska gudar, Shiva, Vishnu, Rama, Sakrament . Krishna, Durga, Kali, riter och b ner Ganesha F rutom detta ska vi g igenom hinduismens historia f r att se hur k rntraditionen v xt fram. 2. Jacobsen, Hinduismen , s. 12. 3. Jacobsen, Hinduismen , s. 24. 4. Jacobsen, Hinduismen , s. 12. 5. Jacobsen, Hinduismen , 6.

8 Jacobsen, Hinduismen , s. 12. 7. Jacobsen, Hinduismen , s. 19. 8. Jacobsen, Hinduismen , s. 20f 4. Den brahmanska k rntraditionen r ofta den form som skildras i vetenskaplig litteratur om Hinduismen . Det finns ocks en annan huvudinriktning som fokuserar p fr lsningen, moksha. Det finns en rad s dana yogaskolor som kan h rledas till en grundare. Det finns ocks Gurur relser som har f rmedlat sin l ra till en internationell publik. Ett k nt exempel p detta r TM, Transcendental Meditation. Det finns ocks hinduorganisationer som uppstod p . 1800-talet som till stor del p verkades av kristendomen. Exempel p s dana grupper r Brahmo Samah och Arya Yogaskolor Organisationer p verkade av kristendomen Organisationer Gurur relser En tredje inriktning r by- eller stambaserade religi sa traditioner, som har haft svag f rbindelse med den brahmanska k rntraditionen.

9 Inom denna inriktning kommer inte pr sterna fr n brahminkasten och man tillber ofta gudar med lokal eller regional f rankring. Den brahmanska k rntraditionen har ofta velat komma t de lokala traditionernas popularitet och d rf r har de ofta blivit en del av en brahmanska sanskrifttraditonen. I det h r kompendiet ska vi f rs ka kika p de olika dragen i den brahmanska k rntraditionen men ven p n gra av CHECKPOINT. Vilka reflektioner g r du efter ha l st/tittat p . inledningssidorna? Vilken r hinduernas namn p deras religion? Vad beror m ngfalden inom Hinduismen p ? Vad menas med den brahmanska k rntraditionen? Ganesha. En av de panhinduiska gudarna. Han r studenternas gud, d han r beskyddare av kunskap. 9. Jacobsen, Hinduismen , s. 20f 10. Jacobsen, Hinduismen , s.

10 20f 5. Tro och l ra Aum- tecknet Aumtecknet r en central symbol inom Hinduismen . tecknet kallas AUM eller OM och best r av fyra Den f rsta delen r delen som ser ut som en trea. Den andra delen r treans svans . Den tredje delen r den som sitter r ovanf r trean . Den fj rde delen r sammanslagning av de tre f rsta. Aumtecknet r en symbol f r att det gudomliga genomsyrar allt, att en v rldssj l genomsyrar allt i universum. Kan man erinra den sista stavelsen vet man allting och man kan n varje hindus m l, moksha. Aum ses som varats Symbolen anv nds idag f r att markera hinduisk identitet och r en stavelse som anv nds i f rsta ledet i ett mantra. De fyra tecknen s tts ihop till ett AUM-mantra. Man g r en viss andning: man b rjar i magen, forts tter genom br stet och upp till pannan d r bindum rket sitter p kvinnorna.