VETENSKAP & KLINIK Jälevik & Norén Mineraliseringsstörd …

1 54tandl kartidningen rg 101 nr 10 2009 VETENSKAP & KLINIK J levik & Nor n Tanden r en mycket speciell struktur, v l bevarad genom evolutionen och resultatet av ett delikat samarbete mellan ektoderm och mesenkym. En g ng bildad har tanden ingen f rm -ga till f r ndring. De h ggradigt specifika och statiska egenskaperna hos en f rdigbildad tand g r den k nslig f r st rningar som kan drabba ett barn under tandutvecklingsperioden. Avvikande kron- och rotbildning, makro- och mikrodonti, defekter i emalj och dentin liksom vertal, un-dertal och natala t nder r alla exempel p st r-ningar i tandbildningen.

2 Genetiska st rningar, metaboliska sjukdomar, brister i nutritionen och medikamenter r exempel p orsaker till st r-ningar i tandbildningen [1].Det r vanligt med mineraliseringsst rd emalj. Cirka h lften av befolkningen boende i ett om-r de med l g fluorhalt har visat sig ha minst en tand med mineraliseringsst rning [2]. Fluorhal-ten i vattnet p verkar prevalensen nder med mineraliseringsst rningar st ller ofta till med problem f r s v l patient som be-handlare. De estetiska problemen kan vara stora. T nderna kan ocks falla s nder, isa och vara sv ra att bed va. Fyllningar beh ver ofta g ras om och inte s llan utvecklar patienterna tand-v rdsr dsla [3].

3 Tandutvecklingen och emaljbildningDe f rsta tecknen p en tand i utveckling ser man i andra fosterm naden. Epitelet i munh lan f r-tjockas och v xer ner i underliggande mesenkym (embryonal bindv v). Genom en intrikat kom-munikation med signalmolekyler mellan epitel-cellerna och tandmesenkymet bildas en tand. De emaljbildande cellerna, ameloblasterna, r av Mineraliseringsst rd emalj Tidig diagnostik viktigt redskap i behandlingenBirgitta J levikOdont dr, tdl, Centrum f r ortodonti/pedodon-ti, Link pingE-post: birgitta. rgen G Nor nProfessor, Inst f r odon-to logi, G teborgs uni-versitetektodermalt ursprung medan dentin, rot och pul-pa har sitt ursprung i ekto-mesenkymal v r kroppens h rdaste v vnad och den enda h rdv vnad i kroppen som r av epitelialt ursprung.

4 Som v vnad r den ocks unik efter-som den n r den r bildad f rlorar kontakt med levande celler och kan d rf r aldrig repareras el-ler r uppbyggd av emaljprismor, som best r av buntar med mycket t tt packade och v l organiserade hydroxidapatitkristaller. Varje prisma har bildats av fyra ameloblaster. Prismor-na r orienterade fr n emalj-dentin-gr nsen mot emaljytan. Det yttersta skiktet best r av s kallad aprismatisk emalj. Bildningen av emalj kan grovt delas in i tre fa-ser: 1. Matrixbildning n r emaljproteinerna, till ex-empel Amelogeniner, produceras och emaljen byggs upp till sin slutliga form och tjocklek.

5 2. Mineralisering, n r den uts ndrade matrixen s gott som omedelbart mineraliseras till cirka 30 Mognadsfasen, n r den slutliga mineralisatio-nen ger rum. Mognadsfasen b rjar n r emaljen n tt sin slut-liga tjocklek p det aktuella st llet och inneb r bland annat att emaljproteinerna f rsvinner. Fas 1 och 2 ben mns ofta sekretionsfasen och fas 3 maturationsfasen. Beskrivningen r en f renk-ling och senare studier tyder p att mognadsfa-sen kan delas in i ytterligare faser. Den mogna emaljen best r av 96 procent mineraler, huvud-sakligen hydroxidapatit, och 4 procent vatten och organiskt striae r inkrementlinjer, tillv xtlinjer, i emalj.

6 P emaljytan syns de som r fflor, peri-SAmmANFATTAT Mineraliseringsst rningar i emaljen r vanligt och st ller ofta till med stora problem f r s v l pa-tient som behandlare. Inte s llan beh ver fyllningar g ras om och patienterna riskerar att utveckla tandv rdsr dsla. Goda kunskaper samt tidig diagnostik och terapiplanering r viktigt f r att ge patienten b sta t nkbara v I. Perikymata, horisontella tillv xtlinjer i Accepterad f r publicering 6 april 200955tandl kartidningen rg 101 nr 10 2009 VETENSKAP & KLINIK Mineraliseringsst rd emaljMineraliseringsst rd emalj kymata (figur i) och r resultatet av stopp eller inbromsning av prismornas tillv xt.

7 P tv rsnitt syns de som koncentriska ringar, p l ngdsnitt som en serie linjer. Man kan likna dem med rs-ringar hos ett tr d och de r resultatet av den pe-riodiska tillv xten av emaljen [4].Tandutvecklingen p g r under l ng tid med b rjan i andra fosterm naden, n r de prim ra incisiverna p b rjar sin differentiering, till cirka 18- rs ldern n r visdomst nderna erupterar. Data r rande kronologin f r t ndernas utveck-ling och mineralisering grundar sig p en klas-sisk studie fr n 1941 [5]. De prim ra incisiverna b rjar mineraliseras under b rjan av gravidite-tens andra trimester. Den f rsta permanenta tan-den som utvecklas r sex rstanden.

8 Den initieras i fj rde fosterm naden och kronans mineralise-ring p b rjas vid f delsen och avslutas vid cirka tre rs lder. Varaktigheten av mognadsstadierna r dock till stor del ok nd och de individuella va-riationerna r sannolikt stora [6].St rningar i emaljbildningenEn st rning som drabbar de emaljbildande cel-lerna, ameloblasterna, under deras sekretions- och/eller mineralisationsfas kan ge upphov till en best ende defekt. r st rningen lokal till sin karakt r drabbar den enstaka t nder eller en grupp grannt nder (figur ii). r st rningen ge-Figur II. 11, 21 hypoplasier och opaciteter. Tolv rig pojke vars mj lkt nder intruderades vid cirka 20 m naders lder.

9 Notera skillnaden p graden av ska-da p de incisala delarna d r emaljen var i mognads-fasen j mf rt med de cervikala delarna d r emaljen var i sekretionsfasen vid tidpunkten f r III. MIH a) Fjorton rig pojke d r alla incisiver f rutom 42 och ven h rnt ndernas kusp-toppar uppvisar v l-avgr nsade opaciteter av varierande storlek och f rg. b d) Sex rst nder med varierande grad av MIH fr n lindrig till men under en begr nsad tidsperiod (kro-nologisk st rning) drabbas den del av tanden som mineraliseras vid tidpunkten f r st rningen (fi-gur iii). Generell icke-kronologisk st rning har oftast genetiskt ursprung och drabbar t ndernas bcda56tandl kartidningen rg 101 nr 10 2009 VETENSKAP & KLINIK J levik & Nor n Figur VII.

10 Fluoros i stigande IV. Amelogenesis imperfecta, hypoplastisk typ. a) Buckala horison-tella f ror. b) Multipla V. a) Amelogenisis imperfecta, hypomaturationstyp. b) Behandlad med porslinsfasader vid 15 rs VI. Amelogenesis imperfecta, hypocalcifikationstyp vid a) tre rs lder och b) tio rs lder. Prim ra molarer och sex rst nder f rsedda med st lkronor f r att f rhindra attrition och betts kartidningen rg 101 nr 10 2009 VETENSKAP & KLINIK Mineraliseringsst rd emaljemalj oberoende av mineraliseringstidpunkt. (figur iv vi). En l ngvarig generell p verkan un-der tandens mineraliseringstid av sjukdom eller milj kan ocks ge upphov till en st rning av ge-nerell karakt r (figur vii)Om ameloblasterna st rs under sin sekretions-fas resulterar det i minskad tjocklek av emaljen, en hypoplasi (figur ii, iv).