Föreläsning 5: Att generalisera

1 F rel sning 5: Att generalisera P r Nyman 4 september 2015. B de f rel sning 4 och 5 inneh ller en del matematik. P Studentportalen finns d rf r n gra sidor med r kne vningar, vilka riktar sig till personer som inte tidigare har l st n gon statistik och som ven har sv rt f r eller upplever ett motst nd mot matematik. Vi vill som vanligt understryka att matematiken aldrig r det viktigaste, men att vi erbjuder r kne vningar f r att det r d r som era f rkunskaper skiljer sig mest t. 1 Generaliseringar I vardagligt tal r det ofta n gonting negativt att generalisera . Anklagar vi v ra v nner f r att generalisera kan det exempelvis handla om att de i sina p st enden om andra utg r fr n f rdomar snarare n fakta.

2 Inom vetenskapen har inte generalisering dessa negativa konnotationer det r tv rtom en f ruts ttning f r n stan all forskning. Vi anv nder djurf rs k som en indikation p hur samma preparat fungerar p m nniskor och utifr n en opinionsunders kning kan vi med viss felmarginal ta reda p den svenska befolkningens sikter. Mitt n got provokativa bud r att vi huvudsakligen b r intressera oss f r generella teorier och stora populationer, snarare n enstaka fall som lyckats f nga v rt intresse. Det r s vi g r samh llsvetenskapen relevant och till ett instrument f r att f rst och f r ndra v rlden, men det kr ver ocks att vi v gar generalisera .

3 N r vi vet vilken teori eller population vi r intresserade av, b r vi d rf r v lja de fall som maximerar v ra m jligheter att dra slutsatser om populationen i stort. Eftersom vi s llan kan genomf ra en totalunders kning allts studera alla analysenheter i den population vi r intresserade av r generalisering v r enda m jlighet. En totalunders kning r ocks en logisk om jlighet om vi vill generalisera till mer abstrakta fenomen eller till andra kontexter. Det finns tv nyckelord i det p st endet huvudsakligen och b r. F r det f rsta finns det f rst s m nga fall som r intressanta i sig, ven om det r sv rt att generalisera slutsatserna till andra fall.

4 Kan man ge ett bidrag till litteraturen om hur Hitler kom till makten r det f rst s v rdefullt, ven om det r en v ldigt specifik situation. F r det andra upplever jag att 1. m nga drivs mer av intresset f r det enskilda fallet snarare n ambitionen att s ga n got om den st rre populationen eller teorin. M jligheten att generalisera resultaten lyfts d ofta in i uppsatsens slutsatser, i st llet f r som en motivering till valet av fall. Ett av de viktigaste budskapen med dagens f rel sning r att tankarna om generaliseringsm jligheter b r komma tidigt i b de forskningsprocessen och den f rdiga uppsatsen. Vad r det f r fenomen eller population du r intresserad av?

5 Varf r b r vi i s fall studera just ditt fall? Kommer din studie att erbjuda tillr ckliga f ruts ttningar f r att vi ska kunna generalisera slutsatserna? Den vanligaste inv ndningen mot generaliseringar r att varje fall r unikt . Det r f rst s sant i en trivial mening: tv situationer r aldrig identiska. Men s l nge det ocks finns saker som f renar s finns det vissa m jligheter till generalisering. Mina slutsatser r f r det f rsta att generali- sering aldrig r n got bin rt. F ruts ttningarna f r att kunna generalisera r aldrig perfekta, men heller aldrig helt fr nvarande. F r det andra b r vi efterstr va s goda f ruts ttningar f r generalisering som m jligt.

6 F r det tredje b r vi utforma och premiera teorier som kan appliceras i m nga olika situationer. Olika sorters generalisering I grunden kan man prata om att vi generaliserar i tv olika dimensioner. F r det f rsta kan vi generalisera till en h gre abstraktionsniv . Teorell och Svensson kallar detta f r teoretisk generalisering. F r det andra kan vi gene- ralisera till andra situationer, vilket Teorell och Svensson ben mner empirisk generalisering. I regel gnar vi oss t b da typerna av generalisering, ven om vi s llan uttrycker oss i termer av teoretisk och empirisk generalisering. Teoretisk generalisering inneb r att vi generaliserar fr n det vi obser- verat tillbaka till de teoretiska begreppen.

7 Detta liknas ibland vid att vi ers tter alla egennamn (ett m te med Landskronas kommunfullm ktige, Sverigedemokraterna) med mer abstrakta begrepp (politiska f rhandlingar i flerpartisystem, h gerextrema partier). N r vi funderar p vilka abstrakta ka- tegorier som det vi studerat kan generaliseras till uttrycker vi det ibland med fr gan vad r det h r ett fall av? . Styrkan i den teoretiska generaliseringen beror p validiteten i operationaliseringen. Empirisk generalisering inneb r att vi uttalar oss om en annan situation n den vi har studerat. rketypen av generalisering r n r vi drar ett urval ur en st rre population och anv nder urvalet f r att s ga n got om populationen.

8 Vanliga exempel r opinionsunders kningar eller n r SCB intervjuar n gra tusen svenskar f r att ber kna arbetsl sheten i hela landet. En andra typ av empirisk generalisering r n r vi drar slutsatser om ett fall utifr n vad vi vet om ett annat fall. Vi vet till exempel att en d rrknackningskampanj kade antalet r ster f r Hollande i det franska presidentvalet 2012. Om vi utifr n det drar slutsatser om hur d rrknackning fungerar i Sverige har vi gjort en 2. Urval Slutsats Population Generalisering generalisering fr n ett fall till ett annat. F r det tredje kan vi t nka oss att vi g r fr n vad vi vet om det stora och uttalar oss om n got mindre.

9 Kanske utg r vi fr n forskning om vilka milj er som r b st f r barns l rande n r vi v ljer skola t v ra barn, eller v ljer att se en film som har f tt h ga betyg p Om andra har gillat filmen s borde ju jag ocks g ra det. Det ofr nkomliga problemet i empirisk generalisering r att det vi vill uttala oss om skiljer sig fr n det vi har studerat med avseende p variabler (vilka utfall tittat man p och hur r variablerna m tta?), analysenheter (oftast vill vi uttala oss om fler personer eller h ndelser n de vi studerar). och kontext (v r studie r begr nsad i tid, plats och sammanhang). D rf r r det alltid viktigt att beskriva i vilka avseenden som en studie skiljer sig fr n den population eller det fall som man vill dra slutsatser om.

10 Men n j dig inte med att bara visa p skillnaderna, utan resonera ven om hur du tror att dessa skillnader kan p verka resultaten. Utg fr n tidigare forskning och egna resonemang f r att diskutera hur stor betydelse skillnaderna kan f . och i vilken riktning du tror att de p verkar resultaten. Vi har nu pratat om flera olika typer av generalisering. Resten av f - rel sningen kommer gnas t en enda form att generalisera fr n urval till population men liknande resonemang kan anv ndas p andra typer av empiriska generaliseringar. Sinnesbilden av hur vi arbetar med s dana generaliseringar illustreras i Figur F rst fastst ller vi den population vi r intresserade av.