Akuta smärttillstånd i tandläkarpraxis

1 Vetenskap jens & klinik jens k lsen petersen k lsen petersen jens k lsen petersen* avdelningschef, lektor, specialtandl kare, ms, Avdelningen f r k rlkirurgi och oral patologi, Odontologisk Institut, Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, Aarhus Universitet, Danmark Akuta sm rttillst nd i tandl karpraxis En stor del av tandl karens dagliga arbete best r av att hantera Akuta sm rt- situationer. M nga patienter s ker sig till tandl karen p grund av tandv rk och vill ha hj lp h r och nu. Det f ruts tter en korrekt diagnos som i sin tur bygger p en god anamnes och en grundlig klinisk unders kning ofta kompletterad med aktu- ella r ntgenbilder.

2 Till detta kan fogas begreppet en icke obetydlig diagnosfan- tasi d r ovanliga orsaker till sm rta b r verv gas. nd kan det m nga g nger vara sv rt att hj lpa patienten i tillr cklig grad; s rskilt n r det handlar om sm r- tor som har sin orsak i en del av kroppen men som g r sig k nnbara i en annan del. Det g ller inte minst muskelsm rtor och symtom fr n st ngda pulpiter. Den h r artikeln g r igenom Akuta sm rtor fr n t nder, parodontium, k kben, salivk rtlar, blodk rl och nerver. Vissa f reteelser behandlas mer djupg ende i andra artiklar i de tv temanumren.

3 I s dana fall tar den h r artikeln bara upp det tillst ndet i korthet. *Fotnot: . F rfattaren r avliden.. Akuta sm rttillst nd S. m rta de nieras som: En obehaglig sensorisk och aktivering av endogena analgetiska mekanismer och/eller emotionell upplevelse f rknippad med i det centrala nervsystemet, cns [3]. v vnadsskada eller hotande v vnadsskada, eller beskriven i termer av en s dan skada. Sm rta r alltid Sm rtdiagnostik subjektiv och kan upptr da i avsaknad av v vnads- Den viktigaste parametern vid sm rtdiagnostik r skada [1].

4 Traditionellt delas sm rta in i Akuta eller anamnesen. kroniska former. Den Akuta sm rtan anses i dag pri- L t patienten sj lv ber tta om sm rtan: m rt vara in ammatorisk till sin natur. Den tj nar ett var den sitter (visa med ngret), syfte, n mligen att varna organismen f r en hotande n r den b rjade och om det fanns n gon orsak eller uppkommen v vnadsskada s att skadan kan till den, begr nsas [2]. I Tabell 1 visas skillnaderna mellan typ av sm rta (dunkande=in ammatorisk, Akuta och kroniska sm rtor.)

5 Murrande=muskul r, br nnande=vaskul r, sympatisk, stickande eller sk rande=neuralgisk), In ammation och analgesi samt provocerande och lindrande faktorer. En in ammation (av latinets in ammatio brand ) Efter en grundlig anamnes f ljer, om det blir aktu- de nieras som organismens svar p varje irritation ellt, en systematisk objektiv unders kning som kom- eller stimulus. Stimulus kan vara mekanisk (trauma, tryck eller dragning), kemisk (syra eller bas), termisk Tabell 1. Skillnader mellan Akuta och kroniska sm rtor.

6 (kyla eller v rme), aktinisk (infrar d eller ultraviolett str lning), infekti s (bakterier, virus eller svamporga- Akuta sm rtor Kroniska sm rtor nismer) eller biokemisk, det vill s ga en reaktion mot Upptr der h r och nu. Har ofta varat l ngre kroppens egenproducerade kemiska mnen (algo- n tre m nader. gena substanser, till exempel histamin, bradykinin Ofta in ammatoriska S llan k nd etiologi. och joner, till exempel k+). till sin natur. Har kraftig psykogen verbyggnad. En in ammation medf r de fem klassiska kardi- nalsymtomen: calor (v rme), rubor (rodnad), tumor Tj nar ett syfte, Tj nar inget syfte.

7 (svullnad), dolor (sm rta) och functio laesa (nedsatt n mligen att varna r ofta en sjukdom i sig. funktion). organismen f r hotande fara och v vnadsskada. V rme, rodnad och svullnad ( dem) beror p en utvidgning av blodk rlen (vasodilatation) som har L tta att diagnostisera. Sv ra att diagnostisera, i m nga fall om jligt. till syfte att f ra mer blod till det skadade omr det, det vill s ga syre, leukocyter och antikroppar. Sm r- Kan behandlas genom att Sv ra att behandla. man avl gsnar orsaken. tan beror p en direkt stimulering av de perifera sm rtreceptorerna (nociceptorer) och en frigivning Reagerar oftast bra p nsaid Reagerar d ligt och glukokortikosteroider.

8 Eller inte alls p nsai av algogena substanser fr n celler och k rlv ggar. eller andra analgetika. Den reducerade funktionen har till syfte att skydda den skadade v vnaden fr n on dig belastning och ytterligare traumatisering. In ammationen har d r- f r ett viktigt m l, n mligen att reparera den skada Olika stimuli som har uppst tt i v vnaden till f ljd av ett skadlig stimulus. Man kan s ga att in ammationen r f rsta fasen i l kningsprocessen. Cellv gg: Fosfolipider Fosfolipaser Typiska perifert verkande analgetika som acetylsa- Glukokortikosteroider licylsyra och nsaid (non steroid anti in ammatory drugs) ( gur 1) h mmar in ammationsprocessen.

9 D rmed blockeras delar av prostaglandinsyntesen [3]. Det mycket popul ra paracetamol (am. acetamino- Acetylsalicylsyra phene) r dubbelverkande p s s tt att det verkar b de Arakidonsyra perifert (h mmar i viss grad prostaglandinsyntesen) nsaid och centralt [3]. Glukokortikosteroider (gk) r mycket Intermedi rprodukter Paracetamol potenta antiin ammatoriska medel. Deras verkan ba- seras p en h mning av vasodilationen i kapill rerna, migration av leukocyter, fagocytos och en h mning Prostaglandiner av prostaglandinsyntesens f rsta steg genom att de blockerar ett enzym i cellv ggen, fosfolipas a2.

10 Ut ver de l kemedel som n mnts hittills kan akut Figur 1. Prostaglandinsyntesen med uppgift om hur sm rta ven lindras av lokalanalgetiska blockader olika l kemedel verkar.. jens k lsen petersen pletteras med r ntgenbilder. Kom ih g att en elektrisk (dos 1 g x 4 dagligen) eller nsaid, till exempel pulpatestare endast registrerar om det nns sensibi- ibuprofen (dos 400 600 mg upp till 4 x dagli- litet eller inte i tandpulpan inte om pulpan r vital. gen). P grund av antitrombotisk verkan rekom- Man kan mycket v l f ett negativt resultat i en tand menderas normalt inte acetylsalicylsyra om en med vital pulpa som har varit utsatt f r trauma eller tand ska extraheras.