Propaganda - Vad, hur och varför? - statensmedierad.se

1 PROPAGANDAVAD, HUR OCH VARF R?Text: Christina Friborg och Statens medier dForm: Intellecta Omslagsfoto: ShutterstockStatens medier d 2016 Foto: Shutterstock3 Inneh llInledning 4V ldsbejakande och antidemokratiska budskap 5 Vad r Propaganda ? 5 Propaganda r inget nytt 6 Varf r fungerar Propaganda ? 7 Text och bild 8 Olika propagandatekniker 8 Spela p k nslor 8 Attackera motst ndaren skapa vi och dem 9 F renkla information och id er vinkla fakta 10 Tilltala en viss m lgrupp 10 Repetera ett budskap 11 Konspirationsteorier 11 Varf r vill vi tro p konspirationsteorier?

2 13H r kan du l ra dig mer 14 Referenser 184 InledningVad r v ldsbejakande och antidemokratiska budskap? Och hur h nger dessa budskap ihop med Propaganda och konspirationsteorier? Denna text r t nkt som ett komplement till materialet Propaganda och bilders makt1 och riktar sig till l rare och elever p h gstadiet och gymna-siet. Texten handlar om Propaganda , med s rskilt fokus p v ldsbejakande och antidemokratiska budskap. Idag kar m ngden information hela tiden. Desinformation och konspira-tionsteorier finns s gott som verallt i olika syften och riktade till olika m lgrupper.

3 Att se vad som r sant och vad som r falskt r inte l tt. Medie-landskapet f r ndras dessutom snabbt. Allt fler ungdomar f r nyheter via internet idag, ofta inb ddade i sociala medier. Traditionella nyhetskanaler som tv, radio och papperstidningar Samtidigt f r ndras ungas attityder till nyheter och medier. Idag misstror m nga traditionella nyhets-medier och s ker sig i st llet till informationsk llor d r man inte alltid s tter korrekt faktaf rmedling i fr msta rummet. Bland unga 16 25 r r internet den absolut viktigaste informationsk llan, f ljt av Att f rst hur budskap vinklas och k nna igen s dana r centrala kompetenser i det samtida medielandskapet.

4 1 Statens medier d (2016) Propaganda och bilders makt. Materialet kan laddas ner fr n Statens medier d (2015) Ungar och medier 3 Internetstiftelsen i Sverige (2016) Svenskarna och internet5V ldsbejakande och antidemokratiska budskap V ldsbejakande budskap r just det budskap som uppmanar till v ld. De legitimerar eller uppmanar till v ld och diskriminering utifr n religi sa, kulturella eller politiska sk l. V ldsbejakande budskap kan se olika ut. De beh ver inte alltid direkt uppmana till v ld utan kan kommunicera en syn p vissa m nniskor som mindre v rda och att v ld mot och diskriminering av dem d rf r r legitimt.

5 Antidemokratiska budskap syftar till att p ideologisk eller religi s grund st rta det demokratiska systemet. Argumenten r att demokrati som sty-relseform inte fungerar eller att man f rkastar alla m nniskors lika v rde. Budskapen kan uppmana till v ld eller aktioner f r att hindra m nniskor att ut va sina demokratiska r ttigheter. De kan ocks uppmana till att bortse fr n de medborgerliga r ttigheterna n r det g ller vissa r Propaganda ?Vad r v r f rsta association n r vi h r ordet Propaganda ? Kanske r det Tyskland under mellankrigstiden?

6 Eller dagens Nordkorea? Eller IS? Propa-ganda anv nds i politiska sammanhang och m nga av oss t nker kanske f rst p Propaganda som n got negativt. Men r det riktigt s enkelt? Propaganda r ett budskap fr n en (eller flera) avs ndare till en (eller flera) mottagare. Avs ndaren vill f mottagaren att ndra uppfattning eller ver-tygelse och till sist kanske ven sitt Propaganda beskrivs ocks som mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hj lp av spr k, bilder eller andra symboler p verka m nniskors sikter, v rderingar eller handlingar i en best md Propaganda vill allts f m nga m nniskor att tycka samma sak.

7 Sj lva processen att f folk att forma en sikt kallas f r opinionsbildning. Opinionsbildning kan se ut p m nga olika s tt: affischer, klisterm rken, pins, flygblad, demonstrationer, film, sociala medier osv. Vi brukar skilja p vit Propaganda som har en tydlig avs ndare, gr Propaganda n r det r oklart vem avs ndaren r och svart Propaganda n r avs ndaren utger sig f r att vara n gon Statens medier d (2013) V ldsbejakande och antidemokratiska budskap p Definitionen grundar sig p Bruce Lannes Smiths artikel om Propaganda 6 7 Doob (1950).

8 Goebbels Principles of Nazi Propaganda i The Public Opinion Quarterly. (Vol. 14, No. 3) s. 419 4426 Propaganda kan i m nga fall f rmedla demokratiska budskap som respek-terar de m nskliga r ttigheterna. Avs ndaren kan vara en ideell organisa-tion som r helt ppen med s v l sin identitet som med sina avsikter. ven politiska partier i en demokrati anv nder sig av Propaganda , till exempel i sina valkampanjer. De f rs ker f dig som v ljare att tycka p ett visst s tt och l gga din r st p deras parti. Vad r det f r skillnad p information och Propaganda ?

9 Propaganda r alltid vinklad och har alltid till syfte att p verka p n got s tt. Att den r vinklad beh ver dock inte betyda att den r osann. Propagandisten vill v cka positi-va eller negativa k nslor f r en sakfr ga, en folkgrupp eller en person. D rf r g ller det att l ra sig att k nna igen Propaganda och kunna tolka och ta st llning till vad budskapet r och vem avs ndaren r. Vad r det f r skillnad mellan reklam och Propaganda ? Egentligen r det ingen skillnad, b da vill p verka oss till att tycka eller g ra n got. I allm n-het anv nds dock begreppen lite olika.

10 Medan reklam har ett kommersiellt syfte, s har Propaganda ett politiskt eller religi st Propaganda r inget nyttGenom historien finns m nga exempel p Propaganda med olika utform-ning. Triumfb gar och st tliga byggnader har s nt ut budskap om upph jd-het och makt. Ledare har l tit sig bli avbildade p tavlor och mynt f r att p verka m nniskor att respektera dem. N r tidningar b rjade tryckas p 1700-talet kunde information och budskap spridas mycket fortare n f rut. Politisk Propaganda i svenska tidningar var vanligt redan under ven radio, tv och film har anv nts f r att f rmedla Propaganda .