Svensk-Lettiska Föreningen Nr 4 (71) 2015, September

1 Medlemsblad f r Svensk-Lettiska F reningen Nr 4 (71) 2015, September Ordf rande: Martin Ancons, tel 070-292 94 80, e-post: Redaktion: Conny M rke, B verb cksgr nd 15, 1 tr, 124 62 Bandhagen tel 073- 581 77 15, e-post: Postgiro: 94 86 93-7, medlemsavgift 150 kr Hemsida: Den 19 September 2015 ppnas p Waldemarsudde en utst llning med namnet SYMBOLISM och DEKADENS. P utst llningen behandlas dessa tv begrepp i Sverige och v ra grannl nder, d ribland Lettland. DACE LAMBERGA OCH GINTA GERHARDI UPENIECE Onsdagen den 14 oktober kl. ber ttar intendent DACE LAMBERGA, p engelska, om den lettiska delen av utst llningen.

2 Dessutom talar intendent GINTA GERHARDI UPENIECE, ocks p engelska, om sin bok (Den kommer ut under h sten 2015) som handlar om den lettiska konsten under den f rsta sj lvst ndighetstiden ur en politisk aspekt. B da intendenterna r verksamma vid Lettlands nationella konstmuseum i Riga. Ett stort bildmaterial visas. Detta program, som ger rum p Lettlands Ambassad, Odengatan 5, Stockholm r ett samarbete mellan Lettlands Ambassad, Svensk-Lettiska f reningen och Lettiska pension rsf reningen i Stockholm. Efter f redragen inbjuds till mingel. Varmt v lkomna! Styrelsen Medlemsavgiften 2015 och ok nda inbetalningar!

3 H r en p minnelse om medlemsavgiften f r 2015 till er som nnu inte betalat. F reningen har ven konstaterat ver 10 personer har betalat medlemsavgift utan att ange vem det r som gjort inbetalningen. Befarar du att du r en av dem ta d kontakt med medlemsansvariga Maija Grinbergs E-post: Tel: 070 - 141 41 32 . Risken finns att du blir struken fr n medlemsf rteckningen om vi inte vet att just du har betalt medlemsavgiften. Medlemskap kostar 150 kr per r f r enskild medlem och 500 kr per r f r f reningar och f retag. Beloppet betalas in p f reningens Plusgiro 94 86 93-7. Gl m inte att skriva namn, adress, telefon samt e-postadress om s dan finns p inbetalningen s att vi kan n dig med information om f reningens aktiviteter.

4 Inbetalningskort medf ljer utskicket, om du redan betalat medlemsavgiften kan du bortse fr n detta inbetalningskort. Styrelsen Arkitekt Andrejs Legzdi p rsm tet 28 april Andrejs Legzdi ber ttade om hans liv men framf rallt om hans insatser i arkitektur, design och innovationer. Andrejs f ddes i Lettland och f rsta ren tillbringade han i Riga men somrarna i den vackra trakten Piebalga i Vidzeme (Livland). Hans morfar Karlis Skalbe var en av Lettlands mest uppskattade diktare och f rfattare. ret 1944, under 2:a v rldskriget vid en lder av 8 r, p b rjade familjen sin flykt med b t till Sverige och anl nde 11 november till F r sund p Gotland.

5 Familjen bosatte sig s sm ningom i Aspudden, Stockholm. Redan som 13- ring kunde han under skolloven hj lpa sin far Roberts, som var arkitekt och jobbade hos arkitekten David Held n att g ra papper/pappsmodeller av hus och andra av byr ns id er. Under gymnasietiden blev Andrejs praktikant d r och fick senare anst llning p denna arkitektbyr . Andrejs s g ett nr. av den italienska tidskriften Domus som behandlar konst, design och arkitetur och han best mde sig att gna livet t konst och arkitektur. Fr n och med 1972 publicerade denna tidskrift ett flertal artiklar om Andrejs arbeten. P 50-talet fick Andrejs p Held ns arkitektbyr delta i arbetet med att f r ndra Stockholms city.

6 Skapelsen av de fem h ghusen vid H torget. S rskilt intressant var att delta vid skapande av estetiska rum, och utforma de inre interi rerna. En helt ny f rgskala och nyt nkande till mpades. 1960 b rjade Andrejs p Konstfack i Stockholm, d r han konstruerade olika m bler. Diplomarbetet bestod i att en finurligt utt nkt stol och en restauranginredning i Stockholms centrum. Efter avslutade studier anst lldes han av David Held n, d r han sedan var kvar i 15 r. Projektet med Stockholms universitets byggnader ute i Frescati p b rjades. Andrejs har hela tiden varit intresserad av inredning och design.

7 Det har blivit ett antal olika f rem l och rum. var han intresserad av att skapa rum f r compact living och hade id er om minimalistiskt boende, mycket med tanke p m nniskas och tillvarons framtida utveckling. Det blev litet av science fiktion. Han inredde sin familjs lilla l genhet i Aspudden p detta s tt. Senare k pte han en nedlagd livsmedelsaff r i M larh jden och inredde och till mpade sina moderna id er Det g r inte att r kna upp alla de olika projekt som Andrejs har varit delaktig i Sverige, Lettland och annorst des. Utan tvekan har det varit ett rikt och intressant liv. F redraget p rsm tet blev mycket l ngre n den tid som avsatts, men vi lyssnade andm ktigt och tittade p det rikliga bildmaterialet.

8 Mudite Hoogland Krazts Baltikumdagen 5 September i V rsta Bilden till h ger med representanter f r Litauiska f reningen i Sverige, Sverigeesternas F rbund och Svensk Lettiska F reningen r fotograferad av Sverigeesternas F rbund. Svensk - Lettiska F reningens styrelse n rvarade under dagen med Martin Ancons, Conny M rke, Malin Engstedt, Mudite Hoogland Krasts, Diana Krumins Engstedt, Liene Ledaine, Maija Grinbergs och Mara Strautmane. Med hj lp av ett flertal m ten och en stor korrespondens mellan varandra har Litauiska f reningen i Sverige (Som huvudarrang r i r) tillsammans med Sverigeesternas F rbund och Svensk - Lettiska F reningen f rverkligat Baltikumdagen 5 September 2015.

9 Conny M rke, Diana Krumins Engstedt och Martin Ancons har ing tt i arbetsgruppen f r Svensk - Lettiska F reningen. Ovann mnda f reningar ombes rjde att det p plats fanns turistinformation om l nderna samt f rs ljning av litteratur. Liene Ledaine och Maija Grinbergs ansvarade f r Svensk - Lettiska F reningens bokbord. Litauens ambassad r Eitvydas Bajarunas invigde Baltikumdagen. I sitt tal tillsammans med Estlands och Lettlands ambassad rer och f reningslivet betonade Eitvydas Bajarunas att som f r tjugo r sedan, den baltiska kedjan, s n idag r vi starka eftersom vi r enade och agerar tillsammans.

10 Baltikumdagen med sp nnande och trevliga traditioner f r st ndigt en kande skala publik och blir en tradition och ett tillf lle att presentera litauisk, lettisk och estnisk kultur- och kulturarvet f r svenska allm nheten. Eitvydas Bajarunas meddelade ocks att han g rna kommer och bes ker dagen ven efter att hans period som ambassad r i Sverige r ver. I r r det tionde g ngen Baltikumdagen h lls, Eitvydas Bajarunas ser fram emot m nga kommande r! Vi hade bra v der i stort hela dagen, men n gra korta skurar regn passerade ver oss. Ordf rande f r Svensk - Lettiska F reningen Martin Ancons tackade Lars Hjeltman med n gra presenter f r sitt styrelsearbete (Lars l mnade styrelsen tidigare under ret) och d inte minst arbetet med Baltikumdagarna.