Digitaliseringen i skolan - Skolverket

1 Digitaliseringen i skolan m jligheter och utmaningarDigitaliseringen i skolan m jligheter och utmaningarFORSKNING F R SKOLAND igitalisering i skolan m jligheter och utmaningarPublikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF fr n Skolverkets webbplats: ISBN: 978-91-7559-323-4 Grafisk form: AB TypoformFoto omslag: Getty imagesF rord Den kade Digitaliseringen ber r alla i samh llet och d rmed ocks hela utbildningsystemet. Idag pratar vi mycket om att alla barn och ungdomar beh ver f rst hur digitala verktyg och medier p verkar b de dem sj lva, men ocks samh llsutvecklingen.

2 Med all den informa-tion som finns tillg nglig genom de digitala medierna beh ver unga idag ocks l ra sig att hantera information och tr nas i att f rh lla sig kritiska till den. B de idag, men kanske nnu mer i framtiden, kommer arbetslivet att bli mer digitaliserat b de i det dagliga arbetet men ocks f r att utveckla nya id er och innovationer. Forsk-ning om huruvida Digitaliseringen p verkar skolors och elevers vardag kar i omfattning och denna kunskaps- versikt ger en verblick ver vad som h nder p omr det och vilka resultat som g r att se och f rst.

3 Kunskaps- versikten lyfter bland annat fram forskning om hur Digitaliseringen p verkar l rmilj er, l rarrollen, skolans organisation och likv rdigheten i utbildningssystemet. Kunskaps versikten kan ses som ett st d att f r att ta till sig forskning p omr det och f r att ge underlag f r att utveckla undervisningen utifr n den kunskap som f rfattare f r kunskaps versikten r filosofie doktor Thomas Winman och medf rfattare r Maria Spante, Sara Willermark, Lars Svensson och Ulrika Lundh Snis vid H gskolan V st.

4 F rfattarna svarar sj lv-st ndigt f r inneh llet och de slutsatser som dras. Kjell Hedwall Eva-Lena Lindster Norberg Avdelningschef Undervisningsr dInneh ll 7 Inledning 12 Fr n minir knare till molnet 15 Den digitala l rmilj n 15 Tillg ng till digital teknik i den svenska skola 21 Digitala system f r att organisera skolan som verksamhet 26 Elever i den digitala v rlden 26 Likv rdighet och delaktighet i en digitaliserad skola 40 Kunskapssyn och l rande i en digital l rmilj 41 Digitaliseringens krav p elevers kunskaper och f rm gor 42 Elevers kunskaper och

5 F rm gor 43 Digital kompetens 46 Medie- och informationskunnighet 47 Multimodala uttryckss tt 51 L rarroll i f r ndring 56 Anv nda digital teknik i undervisningen 56 M jligheter och utmaningar 62 Flexibelt l rande, flippat klassrum och fj rrundervisning 65 Digital teknik i olika mnen 65 kat fokus p digitalisering 66 Anv ndning av digital teknik i olika mnen 73 Programmering i skolan 78 Litteraturf rteckningDIGITALISERINGEN I skolan 7 KAPITEL 1 InledningDen h r kunskaps versikten fokuserar p hur digital teknik p olika s tt f r ndrar villkoren f r l rande i skolan och f rskolan.

6 De f r ndrade villkoren p verkar och ber r pedagogers och elevers uppfattning och syn p kunskap generellt, men ocks deras attityder och s tt att anv nda digitala medier och digitala verktyg i b de for-mella och informella milj er. I kunskaps versikten flyttas fokus fr n tekniken till l randet och den l rande. Vi tar avstamp i skolans vardag och i de pedagogiska utma-ningar och m jligheter som den digitala tekniken ger i alla de skolans och f rskolans personal och elever beh ver kompetens f r att hantera en digital v rld.

7 De beh ver inte bara vara tekniskt kunniga, utan ocks f r-st vilka m jligheter, utmaningar och etiska fr gor som detta ger upphov till. Det inneb r att personalen b de beh ver ha en proaktiv kompetens som innefattar kun-skap om att utnyttja digitala tekniker och medier p ett medvetet s tt. Men de beh ver ocks ha reaktiv hand-lingsberedskap f r att till exempel hantera situationer som uppkommer f r eleverna p f r ndrar det formella l randet som sker i skolan , hur vi kommunicerar, skaffar kunskap och uppr tth ller kontakter i olika sammanhang, d r olika l rmodeller med teknik som st d blir allt vanligare.

8 En av dessa l rmodeller kallas f r flexibelt l rande. Det 8 Digitaliseringen I skolan inneb r att traditionellt undervisningsmaterial blandas med datoranv ndning. Undervisningen utvecklas allt-mer mot att det traditionella l randet kombineras med ett informellt n tbaserat l rande. Genom en mer person-lig n tbaserad l rmilj och med hj lp av v rt personliga l rn tverk (PLE, personal learning environment) eller l r- gemenskaper p n tet, kan vi l ttare styra vad vi vill l ra, hur vi vill l ra och tillsammans med vem eller vilka vi vill l ra.

9 Med personliga l rmilj er menas den kombination av digitala verktyg vi v ljer att anv nda och hur vi anv n-der dessa. Vilka verktyg vi anv nder och hur vi anv n-der dem avg r i stor utstr ckning hur vi skapar ordning och sammanhang i den m ngfald av information och respons vi f r. Vilka vi f r dialoger med f r att s ka svar p viktiga fr gor r en del av hur vi utvecklar kunskaper, f rdigheter och den kompetens som vi efterstr var. Det f r ndrar b de l rprocesserna och f ruts ttningarna f r den organiserade undervisningen i skolan .

10 Utifr n ett utbildnings- och utbildarperspektiv kom-mer Digitaliseringen medf ra kade och f r ndrade krav p nya kunskaper. F r i och med att produkter och tj nster utvecklas, kommer f r ndringar och f rskjutningar i kompetenskrav och yrkesroller inom utbildningsv sendet att ske. Hur vi som utbildare ser p digitalisering som en resurs i l rprocesser och hur vi ger och tar kritik f r att h ja kvaliteten p v rt eget och andras arbete, p verkas av vilken pedagogisk grundsyn vi har, dvs. hur vi ser p kunskap och l fler lyfter fram att det finns en likv rdighetsklyfta i Sverige n r det g ller hur man ska f rst och hantera den digitala utvecklingen och de f r ndrade villkor som Digitaliseringen I skolan 9b de samh lle och skola m ter.