Digitaliseringen i skolan - Skolverket

1 Digitaliseringen i skolan m jligheter och utmaningarDigitaliseringen i skolan m jligheter och utmaningarFORSKNING F R SKOLAND igitalisering i skolan m jligheter och utmaningarPublikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF fr n Skolverkets webbplats: ISBN: 978-91-7559-323-4 Grafisk form: AB TypoformFoto omslag: Getty imagesF rord Den kade Digitaliseringen ber r alla i samh llet och d rmed ocks hela utbildningsystemet. Idag pratar vi mycket om att alla barn och ungdomar beh ver f rst hur digitala verktyg och medier p verkar b de dem sj lva, men ocks samh llsutvecklingen. Med all den informa-tion som finns tillg nglig genom de digitala medierna beh ver unga idag ocks l ra sig att hantera information och tr nas i att f rh lla sig kritiska till den.

2 B de idag, men kanske nnu mer i framtiden, kommer arbetslivet att bli mer digitaliserat b de i det dagliga arbetet men ocks f r att utveckla nya id er och innovationer. Forsk-ning om huruvida Digitaliseringen p verkar skolors och elevers vardag kar i omfattning och denna kunskaps- versikt ger en verblick ver vad som h nder p omr det och vilka resultat som g r att se och f rst . Kunskaps- versikten lyfter bland annat fram forskning om hur Digitaliseringen p verkar l rmilj er, l rarrollen, skolans organisation och likv rdigheten i utbildningssystemet. Kunskaps versikten kan ses som ett st d att f r att ta till sig forskning p omr det och f r att ge underlag f r att utveckla undervisningen utifr n den kunskap som f rfattare f r kunskaps versikten r filosofie doktor Thomas Winman och medf rfattare r Maria Spante, Sara Willermark, Lars Svensson och Ulrika Lundh Snis vid H gskolan V st.

3 F rfattarna svarar sj lv-st ndigt f r inneh llet och de slutsatser som dras. Kjell Hedwall Eva-Lena Lindster Norberg Avdelningschef Undervisningsr dInneh ll 7 Inledning 12 Fr n minir knare till molnet 15 Den digitala l rmilj n 15 Tillg ng till digital teknik i den svenska skola 21 Digitala system f r att organisera skolan som verksamhet 26 Elever i den digitala v rlden 26 Likv rdighet och delaktighet i en digitaliserad skola 40 Kunskapssyn och l rande i en digital l rmilj 41 Digitaliseringens krav p elevers kunskaper och f rm gor 42 Elevers kunskaper och f rm gor 43 Digital kompetens 46 Medie- och informationskunnighet 47 Multimodala uttryckss tt 51 L rarroll i f r ndring 56 Anv nda digital teknik i undervisningen 56 M jligheter och utmaningar 62 Flexibelt l rande, flippat klassrum och fj rrundervisning 65 Digital teknik i olika mnen 65 kat fokus p digitalisering 66 Anv ndning av digital teknik i olika mnen 73 Programmering i skolan 78 Litteraturf rteckningDIGITALISERINGEN I skolan 7 KAPITEL 1 InledningDen h r kunskaps versikten fokuserar p hur digital teknik p olika s tt f r ndrar villkoren f r l rande i skolan och f rskolan.

4 De f r ndrade villkoren p verkar och ber r pedagogers och elevers uppfattning och syn p kunskap generellt, men ocks deras attityder och s tt att anv nda digitala medier och digitala verktyg i b de for-mella och informella milj er. I kunskaps versikten flyttas fokus fr n tekniken till l randet och den l rande. Vi tar avstamp i skolans vardag och i de pedagogiska utma-ningar och m jligheter som den digitala tekniken ger i alla de skolans och f rskolans personal och elever beh ver kompetens f r att hantera en digital v rld. De beh ver inte bara vara tekniskt kunniga, utan ocks f r-st vilka m jligheter, utmaningar och etiska fr gor som detta ger upphov till. Det inneb r att personalen b de beh ver ha en proaktiv kompetens som innefattar kun-skap om att utnyttja digitala tekniker och medier p ett medvetet s tt.

5 Men de beh ver ocks ha reaktiv hand-lingsberedskap f r att till exempel hantera situationer som uppkommer f r eleverna p f r ndrar det formella l randet som sker i skolan , hur vi kommunicerar, skaffar kunskap och uppr tth ller kontakter i olika sammanhang, d r olika l rmodeller med teknik som st d blir allt vanligare. En av dessa l rmodeller kallas f r flexibelt l rande. Det 8 Digitaliseringen I skolan inneb r att traditionellt undervisningsmaterial blandas med datoranv ndning. Undervisningen utvecklas allt-mer mot att det traditionella l randet kombineras med ett informellt n tbaserat l rande. Genom en mer person-lig n tbaserad l rmilj och med hj lp av v rt personliga l rn tverk (PLE, personal learning environment) eller l r- gemenskaper p n tet, kan vi l ttare styra vad vi vill l ra, hur vi vill l ra och tillsammans med vem eller vilka vi vill l ra.

6 Med personliga l rmilj er menas den kombination av digitala verktyg vi v ljer att anv nda och hur vi anv n-der dessa. Vilka verktyg vi anv nder och hur vi anv n-der dem avg r i stor utstr ckning hur vi skapar ordning och sammanhang i den m ngfald av information och respons vi f r. Vilka vi f r dialoger med f r att s ka svar p viktiga fr gor r en del av hur vi utvecklar kunskaper, f rdigheter och den kompetens som vi efterstr var. Det f r ndrar b de l rprocesserna och f ruts ttningarna f r den organiserade undervisningen i skolan . Utifr n ett utbildnings- och utbildarperspektiv kom-mer Digitaliseringen medf ra kade och f r ndrade krav p nya kunskaper. F r i och med att produkter och tj nster utvecklas, kommer f r ndringar och f rskjutningar i kompetenskrav och yrkesroller inom utbildningsv sendet att ske.

7 Hur vi som utbildare ser p digitalisering som en resurs i l rprocesser och hur vi ger och tar kritik f r att h ja kvaliteten p v rt eget och andras arbete, p verkas av vilken pedagogisk grundsyn vi har, dvs. hur vi ser p kunskap och l fler lyfter fram att det finns en likv rdighetsklyfta i Sverige n r det g ller hur man ska f rst och hantera den digitala utvecklingen och de f r ndrade villkor som Digitaliseringen I skolan 9b de samh lle och skola m ter. Det framg r till exempel i rapporten Svenskarna och Internet 2017, en rlig studie som g rs om svenska folkets internetvanor, och p . I digitaliseringens tidevarv r det vik-tigt att f kunskap om vilka villkor och f ruts ttningar f r delaktighet som g ller. Annars riskerar vi att hamna i en situation med kad polarisering mellan individer och grupper.

8 En likv rdighetsklyfta kan annars visa sig genom brist p gemensamma strategier p verksamhets- och yrkesniv d r det saknas gemensamma insatser. Sam-mantaget betyder det att m nga av de utmaningar som Digitaliseringen medf r landar i kn t p den enskilda l raren, och att kompetensniv n riskerar att variera mel-lan l rare. Detta sker samtidigt som m nga l rare vitt-nar om att allt mer arbete flyttas fr n undervisning och l rande till administrativt 2011 presenterade Unesco ett ramverk f r l rare och l rarutbildningar med namnet Media and Information Literacy Curriculum for Teachers . Syftet var att st rka kunskapen om medier i dagens kommuni-kationssamh lle utifr n ett medborgar- och demokrati-perspektiv. Unesco menar att medie- och informations-kunnighet b r ses som ett samlingsbegrepp f r ett antal kompetenser som r r medier, information, internet, datorer, digitala medier, film, tv, reklam och spel.

9 D r-igenom r medie- och informationskunnighet inte n got som bara kan avgr nsas till det formella l randet i sko-lan. Tv rtom kommer det att uppst hybridprocesser d r formellt och informellt l rande samverkar, vilket st ller nya kunskapskrav p alla anv ndare producenter s v l som konsumenter. 10 Digitaliseringen I SKOLANI skolan handlar d hanteringen och utvecklingen av medie- och informationskunnighet b de om mnes-l rande men ocks om socialiseringsprocesser, d r fr gor om demokrati, j mst lldhet och r ttigheter utvecklas. Regeringens m l r att Sverige ska vara b st i v rlden p att tillvarata digitaliseringens m jligheter och d rf r har man tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi f r skolv sendet . M let r att s kerst lla att barn och elever ska uppn en h g digital kompetens, och kun-skapsutvecklingen och likv rdigheten ska st rkas.

10 Det kr vs politiska beslut p nationell niv , f r att s kerst lla en gradvis och systematisk integrering av arbete med medie- och informationskunnighet p alla niv er inom utbildningssystemet. Integreringen b r utg fr n insikter om den nationella utbildningspolitikens betydelse f r fr mjande av yttrandefrihet, lagar om informationsfrihet samt internationella verenskommelser om grundl ggande fri- och r hur kommer d barns och elevers l rande att se ut i framtiden? Kommer vi att sitta i klassrum och passivt lyssna p en l rare eller kommer vi att sitta vid datorn och g webbkurser p n tet? Det finns en m ngd olika id er om hur l randet kan ske i framtiden, men oavsett id s r det troligt att undervisningen i stor utstr ckning kommer att ske i lektioner i det fysiska rummet d r man samtidigt anv nder digitala verktyg och deltar i aktivite-ter p n tet.