Kognitiv checklista - Demens

1 Kognitiv checklista . Regionf rbundet rebro, mars 2012 1 Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bed mning av ADL-f rm ga Kognitiv checklista . Regionf rbundet rebro, mars 2012 2 Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bed mning av ADL-f rm ga En arbetsgrupp best ende av arbetsterapeuter fr n rebro l n har arbetat fram en Kognitiv checklista f r den kommunala verksamheten. Checklistan ska vara l tt att till mpa inom kommunal v rd, den r av screening-karakt r och r t nkt att anv ndas som ett komplement vid ADL-bed mning med ADL-taxonomin. I arbetsgruppen har ing tt: Anna-Karin Andersson Inga Blomstrand Lena Dahm Susanne Gustafsson Helen G thlin sa Lund Christina L f Marianne Romedahl Ann Skoglund Irene Skogl f Anna-Karin nberg-Lindblom Referenser: Ergoterapi og hjerneskade Hanne Kaae Kristensen, Grethe Egmont Nielsen, Ergo Munksgaard Danmark, 4:e utg van 2011 ADL-taxonomi - en bed mning av aktivitetsf rm ga Kristina T rnquist och Ulla Sonn, FSA:s f rlag 2001, nytryck 2011 Rehabilitering av ldre bed mningsinstrument En sammanst llning av gemensamt antagna bed mningsinstrument f r arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom omr det rehabilitering f r ldre i rebro l n verenskommelse landstinget och kommunerna i rebro l n 2011 Kognitiv checklista .

2 Regionf rbundet rebro, mars 2012 3 Inneh ll Bakgrund Kartl ggning av aktivitetsbegr nsningar och kognitiva sv righeter 4 ADL-taxonomin 4 checklista som komplement 4 Kognitiva funktionsneds ttningar och hj rnans funktion enligt Ergoterapi og hjerneskade 5 Hj rnans blockindelning enligt Lurias lokaliseringsteori 5 Beskrivning av checklistan Checklistans uppl gg 6 Del 1. Vakenhet, tonus, uppm rksamhet, tempo, uth llighet 6 Del 2. Registrera/uppfatta och k nna igen 6 Del 3. Tolka och s tta ihop information till en enhet 6 Del 4. Minne 6 Del 5. Tidsuppfattning 6 Del 6. Starta aktivitet 6 Del 7. Praktiskt utf rande 7 Del 8. Avsluta aktivitet 7 Del 9. Planera, kontrollera med omd me 7 Del 10. Emotionellt tillst nd i aktivitet 7 Del 11. Spr k 7 Gemensamma ord f r att beskriva personens behov av st d i aktivitet Bakgrund och syfte 8 6 olika niv er f r att st dja/hj lpa vid aktivitet 9 P minnelse 9 Tillsyn, uppmuntran 9 Muntlig guidning och kroppsspr k 9 Praktisk guidning (fysisk guidning och handr ckning) 9 Praktisk hj lp 9 Passiv deltagare 9 Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bed mning av ADL-f rm ga 10 Kognitiv checklista .

3 Regionf rbundet rebro, mars 2012 4 Bakgrund Kartl ggning av aktivitetsbegr nsningar och kognitiva sv righeter Arbetsterapeuter kartl gger aktivitetsbegr nsningar och kognitiva sv righeter. Det r viktigt att alla delar i v rdkedjan bygger p samma struktur och har gemensamma instrument. Detta s krar informations verf ringen mellan de olika v rdniv erna. Det tydligg r var i v rdkedjan patienten befinner sig och garanterar en fortsatt god och s ker rehabilitering. En enhetlig struktur ger arbetsterapeuterna en metod och en strategi f r hur de kan g vidare i bed mning och behandling. rebro l ns arbetsterapeuter i slutenv rd och ppen v rd har enats om att hela v rdkedjan b r utg ifr n enhetliga bed mningsinstrument f r Kognitiv bed mning. Dessa r MMSE, MOCA, Kognitiva Screeningbatteriet samt ADL-taxonomin med kompletterande checklista .

4 Se vidare regional verenskommelse i rebro l n; Rehabilitering av ldre bed mningsinstrument. ADL-taxonomin I ADL-taxonomin ing r f ljande aktiviteter: P-ADL I-ADL 1. ta och dricka 8. Resor 2. F rflyttning 9. Matlagning 3. Toalettbes k 10. Ink p av dagligvaror 4. P /avkl dning 11. St dning 5. Personlig hygien 12. Tv tt 6. vrig kroppsv rd 7. Kommunikation Instrumentet har valts f r att det bed mer aktivitetsf rm ga ur ett kan/g r/vill perspektiv och samtidigt till ter beskrivning av hj lpbehov. En f rdel r ocks att instrumentet r tillg ngligt f r alla arbetsterapeuter och det kr ver ingen ytterligare utbildning f r att anv En svaghet med instrumentet r att det inte kan anv ndas f r att rangordna delaktiviteter i samband med kognitiva sv righeter. Det kan bara anv ndas f r att beskriva aktivitetsf rm ga.

5 ADL-taxonomins anv ndning f r personer med kognitiva funktionsneds ttningar har varit begr nsad d den inte f ngade de kognitiva sv righeterna. Med checklistan som komplement f r vi det st d vi beh ver f r att ringa in de kognitiva sv righeterna och resurserna. checklista som komplement M let med checklistan r att den ska vara ett st d vid arbetsterapeutisk ADL-bed mning med ADL-taxonomin. Den ska vara l tt att till mpa inom kommunal v rd, den r av screening- karakt r och omfattar ej hela det kognitiva omr det. Checklistan kan underl tta b de vid bed mning och vid kommunikation med andra parter. Observera att checklistan inte r ett instrument, utan en kompletterande checklista till ADL- taxonomin. Bed mning med checklista kan g ras i en eller flera aktiviteter. Behandlingsstrukturer och riktlinjer f r behandling vid kognitiva sv righeter ing r inte i detta dokument.

6 Bed mning b r kompletteras med ytterligare instrument vid behov (se ovan). Kognitiv checklista . Regionf rbundet rebro, mars 2012 5 Kognitiva funktionsneds ttningar och hj rnans funktion enligt Ergoterapi og hjerneskade I arbetsgruppen som tagit fram checklistan har det ing tt arbetsterapeuter med erfarenhet av Demens , stroke, MS, Parkinson, psykiska sjukdomar Checklistan ska kunna anv ndas generellt vid kognitiva funktionsneds ttningar oavsett diagnos. Den litteratur som gav mest st d i den generella ansatsen r boken Ergoterapi och Hjerneskade (Kristensen, Egmont Nielsen 2011). Den behandlar kognitiva neds ttningar hos vuxna hj rnskadade och beskriver hj rnans struktur, organisation, kognitiva processer, kognitiva bortfall/neds ttningar samt m jliga tg rder. Boken beskriver p ett bra s tt olika kognitiva sv righeter som vi arbetsterapeuter m ter i den kliniska verksamheten.

7 F rfattarna anv nder Lurias f rst else f r hj rnans funktionella uppbyggnad eftersom den ger en bra verblick/f rst else f r kognitiva processer. De po ngterar samtidigt att hj rnan ska f rst s som en samlad funktionell enhet som best r av specialiserade omr den. Det sker hela tiden ett komplext f r nderligt samspel mellan de olika delarna som r beroende av varandra. Om en del skadas s kommer det att p verka hur resten av hj rnan jobbar. Nyare teorier om plasticitet och dynamiskt strukturerade n tverk g r att man idag talar om funktionernas organisation ist llet f r funktionernas lokalisation . F rfattarna skriver ven om hj rnans lateralisering, hur den v nstra hj rnhalvans funktioner r v lavgr nsade och den h gra hj rnhalvans funktioner r mer diffust lokaliserad. H ger hj rnhalva r b ttre p att bearbeta komplicerade nya stimuli medan v nster hj rnhalva r b ttre p v lavgr nsade funktioner och rutinm ssig information.

8 Checklistan behandlar inte hj rnans lateralisering. F rfattarna utg r fr n blockprincipen (Lurias lokalisationsteori), att hj rnan har 3 grundl ggande funktionella enheter (block). Sv righeterna i checklistan f ljer delvis blocken. Hj rnans blockindelning enligt Lurias lokaliseringsteori Block 1: Hj rnstammen, mellanhj rnan, limbiska systemet. Det aktiverande hj rnblocket (tonus, vakenhet, uth llighet, psykomotoriskt tempo). Vakenhet p verkas av yttre och inre sinnesintryck. Vakenhet m jligg r uppm rksamhet som i sin tur r en f ruts ttning f r koncentration. Om uppm rksamheten r nedsatt blir det ocks sv rt att minnas. Ibland kan man se att motoriska handlingar utf rs korrekt men pr glas av tr ghet/ kraftl shet. Block 2: Occipital-, parietal-, och temporallober. Tar emot och bearbetar information.

9 Mottagarcentral f r sensoriska, visuella, auditiva stimuli. System f r insamling, bearbetning och lagring av information. Stor betydelse f r att uppfatta, l ra in och lagra information (minne). Taktilkinestetiska impulser r inte bara viktiga f r k nsel utan p verkar ocks f rm gan att utf ra motoriska handlingar korrekt. I detta block blir informationen meningsfull via v ra sinnen, en helhet bildas som vi sedan kan jobba vidare med i block 3. Block 3: Frontallob. Organiserar, styr, kontrollerar, m linriktad handling. Avs ndarcentral. H r ing r probleml sning, abstrakt t nkande, men h r organiseras ocks motorik till handlingar. Block 3 har ett n ra samspel med block 1 genom att det styr uppm rksamhet och vakenhet. Det finns ocks ett t tt samspel med limbiska systemet och v rt k nsloliv.

10 Kognitiv checklista . Regionf rbundet rebro, mars 2012 6 Beskrivning av checklista Checklistans uppl gg Checklistan best r av tv sidor. Checklistans rubriker r grovt samlade utifr n block men det st mmer inte helt. Listan utg r fr n ett aktivitets- och vardagsperspektiv. Under en rubrik kan sv righeter fr n flera block uppges. Checklistan tar upp vanliga sv righeter men den t cker inte allt. Vi har valt att anv nda enkla vardagsord i st llet f r ord som agnosi, spatialt 1. Vakenhet, tonus, uppm rksamhet, psykomotoriskt tempo, uth llighet. Motsvarar funktioner i block 1. 2. Registrera/uppfatta och k nna igen. Motsvarar funktioner i block 2 som handlar om perception, att kunna rikta uppm rksamhet, registrera och analysera. 3. Tolka och s tta ihop information till en enhet.