Example: dental hygienist

Hemtjänst - Demens

Svenska DemensregistretSveDemChecklista Demens Hemtj nstV GLEDNING K nns mycket tryggare och b ttre. Vi l r oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande f r alla. B ttre struktur. Det r n gra erfarenheter fr n demensteam inom hemtj nsten som anv nder r ett arbetsredskap och ett hj lpmedel f r att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder det till ett l rande genom att uppmuntra till reflektion och diskussion i arbetsgruppen. Det leder i sin tur till att teamarbetet kan st kan anv ndas i sin helhet eller i valda delar, utifr n varje persons behov. Den omfattar sju omr den som beskrivs mer ing ende i denna v har en viktig roll f r att Checklista Demens ska bli en naturlig del av arbetet. Genom att uppmuntra och st tta personalen kan ven chefen k nna sig trygg i att verksamheten f ljer de nationella Demenscentrum 2017.

enska emenseistet eem Checklista demens Hemtjänst VÄGLEDNING ”Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer

Tags:

  Demens

Information

Domain:

Source:

Link to this page:

Please notify us if you found a problem with this document:

Other abuse

Transcription of Hemtjänst - Demens

1 Svenska DemensregistretSveDemChecklista Demens Hemtj nstV GLEDNING K nns mycket tryggare och b ttre. Vi l r oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande f r alla. B ttre struktur. Det r n gra erfarenheter fr n demensteam inom hemtj nsten som anv nder r ett arbetsredskap och ett hj lpmedel f r att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder det till ett l rande genom att uppmuntra till reflektion och diskussion i arbetsgruppen. Det leder i sin tur till att teamarbetet kan st kan anv ndas i sin helhet eller i valda delar, utifr n varje persons behov. Den omfattar sju omr den som beskrivs mer ing ende i denna v har en viktig roll f r att Checklista Demens ska bli en naturlig del av arbetet. Genom att uppmuntra och st tta personalen kan ven chefen k nna sig trygg i att verksamheten f ljer de nationella Demenscentrum 2017.

2 Version 2 TIPS ATT T NKA P SAMTYCKE Det r viktigt att t nka p att alla insatser enligt h lso- och sjukv rdslagen och socialtj nstlagen bygger p frivillighet och f ruts tter den enskildes fylls i individuellt f r varje person som har en demenssjukdom eller kognitiv svikt. Alla i arbetsgruppen som g r hem till personen b r vara delaktiga n r checklistan fylls i f r att fr gorna ska kunna besvaras s bra som m endast de fr gor som ber r personens beviljade insatser. L mna vriga fr gor obesvarade eller kryssa i Ingen insats . L s genomf randeplanen och levnadsber ttelse innan Checklistan fylls med bist ndsbeslutet, aktuell genomf randeplan och levnadsber ttelsen till genomg ngen. L ngst bak finns en m jlighet att g ra en sammanfattning av planerade tg rder och uppf syftar till att f ig ng en reflektion och diskussion i arbetsgruppen. En fr ga som besvaras med ett nej beh ver inte vara negativt, beroende p anledningen till svaret.

3 Checklistan r ett arbetsmaterial och varje verksamhet g r sin egen bed mning om den ifyllda checklistan ska sparas eller f rst ras. Resultat och planerade tg rder b r alltid f ras ver till befintliga dokumentationssystem. Rekommendationen r att checklistan (hela eller delar av den) fylls i minst en g ng per r f r varje kan fungera som ett underlag till vrig dokumentation och genomf Demenscentrum 2017. Version 23H r f ljer en kort beskrivning ver de omr den som checklistan tar upp. Hit kan du terv nda f r att f hj lp om du fastnar p n gon fr ga. Beh ver du ytterligare v gledning se f rdjupningstips om riktlinjerna, Demens och kvalitetsregister p sista Personens aktuella situationEn demenssjukdom leder till att personens kognitiva och funktionella f rm gor successivt f rs mras. Symptomen varierar fr n person till person d olika demenssjukdomar angriper och sprider sig till olika delar av hj rnan.

4 I takt med de f rs mrade f rm gorna kar behovet av v rd och omsorg. En person med demenssjukdom f r ofta sv righeter att b de uttrycka sina behov och att ta till sig och f rst information. F r att v rd och omv rdnad ska kunna anpassas utifr n den enskilda personen r det viktigt att vara observant p f r ndringar och att dokumentera dessa. 2. Personcentrerad omv rdnad - allm ntBegreppet personcentrerad omv rdnad inneb r att s tta personen och inte demenssjukdomen i fokus. Genom att anpassa bem tande och arbetss tt efter hur personen upplever sin verklighet och situation kar f ruts ttningarna f r en mer personlig omv rdnad. Om arbetet kan planeras och genomf ras utifr n personens v rderingar, nskningar och be-hov kan en god relation skapas. M let r att personen ska f ett s bra och v rdigt liv som m j-ligt utifr n sina f ruts ttningar. 3. Personcentrerade omsorgsinsatser Ibland kan det vara en utmaning att ge hj lp eller st d till personer med demenssjukdom eftersom sjukdomen ofta kan leda till nedsatt insikt om sin situation.

5 I takt med att sjukdomen fortskrider f rs mras f rm gan att utf ra och vara delaktig i olika dagliga aktiviteter. Att f hj lp eller st d som inneb r att en annan person kommer n ra den egna kroppen kan upplevas som intimt och k nsligt. Det r d rf r viktigt att personen k nner ett f rtroende f r de personer som ska hj lpa henne/honom. Att inte stressa, vara lugn och ha tid f r s llskap r Demenscentrum 2017. Version 244. Personcentrerade serviceinsatser Aktiviteter i och utanf r hemmetGenom att utifr n intresse och f rm ga, delta i aktiviteter b de i och utanf r det egna hemmet kan funktioner bevaras och personen f r m jlighet till stimulans p flera s tt. Regelbundna anpassade promenader och delaktighet vid t ex ink p och st dning eller i andra sammanhang kan vara stimulerande och st rka k nslan av sammanhang och tillh righet5. Beteendem ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD)Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar n gon g ng under sjukdomsf rloppet n gon form av beteendem ssiga symptom som t ex oro, rastl shet, aggressivitet, skrik, vandrande eller apati.

6 Det kan ven vara psykiska symptom som t ex hallucinationer, ngest och depression. Dessa beteendem ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom, ofta f rkortat BPSD, kan bero p nedsatt f rm ga att kommunicera, otrygghet, sm rta, brist p meningsfulla aktiviteter och f r sm eller f r stora krav p personen. Det r viktigt att ett samarbete sker med personens h lso- och sjukv rdsansvariga s att personens symptom kan Trygg omsorg och omv rdnadM ltiderDet r viktigt att varje individ f r r tt anpassat st d och hj lp vid m ltidssituationen. M ltiderna inneb r ofta b de gl dje och njutning och kan ven vara ett st d i tid och rum. Att f ta i lugn och ro och f sina nskem l uppfyllda r viktigt f r att stimulera till en bra aptit. F r att undvika risk f r undern ring och senare komplikationer b r ett f r ndrat eller litet matintag dokumenteras och kontakt tas med h lso- och sjukv rdspersonal, s att tg rder kan s ttas in i tid.

7 Svenskt Demenscentrum 2017. Version 25 Urininkontinens och f rstoppningPersoner med demenssjukdom har en h gre risk att drabbas av urininkontinens och f rstoppning n vad genomsnittsbefolkningen har. Regelbundna toalettvanor och effektiva individuellt utprovade skydd r viktiga tg rder vid problem. F rstoppning kan f rebyggas genom fiberrik kost, v tska, fysisk aktivitet och individuella och regelbundna toalettvanor. FallDe har ven dubbelt s h g risk f r att falla j mf rt med ldre utan kognitiv svikt. Ett fall kan i v rsta fall leda till skador och funktionsneds ttningar som inneb r sm rta och minskad sj lvst ndighet. Att ha kunskap om fallrisk och att arbeta f rebyggande r d rf r viktigt. Trycks rN r en person f r sv rare att r ra sig och f rflytta sig kar risken att utveckla trycks r. Trycks r r mycket sm rtsamt och kan ge medicinska komplikationer och f rtida d d.

8 Att f hj lp med l ges ndring och tryckavlastning r viktigt b de f r att f rebygga trycks r och som en del av behandlingen om trycks r uppst r. Samarbete med personens v rdcentral eller hemsjukv rd r mycket viktigt. Tv ng och begr nsnings tg rderExempel p fysiska skydds tg rder r brickbord, s nggrindar, r relselarm och vervakningskamera. Man f r aldrig anv nda dessa tg rder mot n gons vilja. ven om en person har gett ett medgivande s g ller medgivandet just i den stund det gavs och beh ver allts st ndigt ompr vas. Anh riga och gode m n kan aldrig ge ett samtycke f r personens r kning. Se f rdjupningstips p sista St d till anh riga N r en person insjuknar i en demenssjukdom p verkas relationen med anh riga och andra n rst ende personer. Anh riga r en del av personens liv och historia och det r d rf r viktigt att deras kunskaper och k nnedom om personen tas till vara.

9 En del anh riga kan p verkas starkt av sin n rst endes demenssjukdom och riskerar att f rsumma sina egna behov vilket i l ngden kan leda till oh lsa. I riktlinjerna beskrivs att det r viktigt att anh riga f r regelbundet psykosocialt st d och information om demenssjukdomen. Svenskt Demenscentrum 2017. Version 26F RDJUPNINGSTIPSOm riktlinjerna:Socialstyrelsens hemsida: S k p nationella riktlinjer f r v rd och omsorg vid Guiden, som r en popul rvetenskaplig version av riktlinjerna f r det praktiska v rd- och omsorgsarbetet inom ldreomsorgen. Best lls p : Kostnadsfri webbutbildning om riktlinjerna, Demens ABC finns p : Demens :Demensf rbundet r en f rening f r personer med demenssjukdom och deras anh riga med lokala demensf reningar i landet. L s mer p : Svenskt Demenscentrum r ett nationellt kompetenscentrum som samlar och sprider kunskap och information.

10 L s mer p : Sverige r b de en patient- och anh rigf rening med lokalf reningar runt om i landet. L s mer p : Boken Om demenssjukdom i s rskilt boende samt kostnadsfri webbutbildning Demens ABC plus finns p : f r en demensv rd utan tv ng och begr nsningar. Ett utbildningspaket med, webbutbildning, handbok, anh rigskrift, mobilappar samt verktygsl da. L s mer p Kvalitetsregister:Svenska Demensregistret (SveDem) r ett nationellt kvalitetsregister. Syftet med registret r att f rb ttra kvaliteten p demensv rden i Sverige. L s mer p : Kvalitetsregistret BPSD (Beteendem ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom) ger st d till struktur i arbetet vilket kan minska orsaken till symptomen. L s mer p : Senior Alert r ett register d r riskbed mningar, tg rder och resultat dokumenteras inom fall, undern ring, trycks r och munh lsa.


Related search queries